Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Ekonomiskt bistånd Teman Hemlöshet Insatser vid hemlöshet

Insatser vid hemlöshet

Socialtjänsten ska bedriva uppsökande arbete och erbjuda stöd till hemlösa personer. Kommunerna använder sig av olika lösningar. Det handlar både om akuta insatser och långsiktiga boendelösningar som utgår från individers särskilda behov. Den idéburna sektorn fyller en viktig funktion när det gäller hjälp och stöd till människor som lever i utsatthet och hemlöshet.

​Socialtjänsten har en betydelsefull uppgift när det gäller att förebygga hemlöshet, både på strukturell och på individuell nivå. Det kan till exempel handla om att kartlägga hemlösheten i kommunen för att få underlag för ett strategiskt hemlöshetsarbete och om att delta aktivt i samhällsplaneringen. Det handlar också om att erbjuda olika insatser till enskilda individer.

Förebyggande och uppsökande arbete

Av socialtjänstlagen, SoL, framgår att socialtjänsten har skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet, att informera om socialtjänsten och erbjuda hjälp till enskilda personer och grupper. Den uppsökande verksamheten ska särskilt inrikta sig på enskilda och grupper som av olika orsaker kan antas behöva stöd och hjälp av socialtjänsten och som själva inte söker den hjälp de behöver. Ett aktivt uppsökande arbete är ofta en förutsättning för att nå dessa personer och för att kunna erbjuda dem individuellt anpassade insatser.

Samverkan mellan socialtjänsten, andra samhällsorgan och den idéburna sektorn är viktig för att uppmärksamma och ge stöd och hjälp till människor som lever i utsatthet och hemlöshet.

Information, råd och stöd om att söka bostad

Socialtjänsten har inte ansvar för att tillhandahålla bostäder till bostadslösa i allmänhet. Däremot kan socialtjänsten ge information om hur man kan söka bostad. Utifrån enskilda personers behov kan socialtjänsten även ge praktiskt stöd. Av SoL framgår att socialtjänsten har ansvar för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till de personer i kommunen som behöver det. Socialnämnden ska i sin verksamhet bland annat främja den enskildes rätt till bostad.

Socialtjänstens insatser

Socialtjänsten kan erbjuda olika former av insatser till hemlösa personer. Det kan exempelvis handla om boendeinsatser med olika typer av stöd.

Akuta boendeinsatser

Socialtjänsten kan erbjuda akuta insatser till personer som befinner sig i hemlöshet. Det kan handla om härbärgen som erbjuder en sängplats över natten och enklare måltider eller akutboenden där den hemlöse kan få kost och logi under kortare tid.

De akuta insatserna syftar till att lösa boendesituationen i ett akut läge och är inte en långsiktig lösning. Därför är det angeläget att så snart som möjligt försöka hitta mer långsiktiga boendelösningar. Detta gäller särskilt för barnfamiljer.

Stödboende

Stödboende är en placeringsform för barn och unga i åldern 16-20 år. Stödboende är också en form av boende för vuxna som ofta har missbruksproblem och behöver insatser i form av tillsyn eller stöd, men inte vård och behandling. Stödboende är en biståndsbedömd tidsbegränsad insats och är ingen permanent lösning på boendesituationen. Stödboenden drivs av både kommuner, privata vårdgivare och organisationer. Vissa stödboenden för vuxna har HVB-tillstånd.

Långsiktiga boendelösningar

Det råder brist på bostäder i många kommuner och det ställs höga krav för att få hyra en bostad. I och med att allt fler människor hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden har socialtjänsten fått en allt viktigare roll som hyresvärd på den så kallade sekundära bostadsmarknaden.

Den sekundära bostadsmarknaden är kommunernas utbud av boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Den innebär att kommunen hyr en bostad av ett kommunalt eller privat bostadsföretag och i sin tur hyr ut bostaden i andra hand till den boende. Det handlar om boendelösningar där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler. I många fall är syftet att andrahandskontraktet ska kunna övergå i ett vanligt förstahandskontrakt om boendet har fungerat en längre tid. Dessa bostäder benämns olika i olika kommuner, till exempel sociala kontrakt, försökslägenheter, övergångslägenheter eller referenslägenheter.

Skyddat boende

Många personer som utsätts för våld och hot behöver stöd både akut och på längre sikt, exempelvis när det gäller boende. Skyddat boende är en insats som ges som bistånd enligt SoL till både kvinnor och män, men används oftast för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Insatsen kan också ges till personer under 18 år som utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller utsatts för hedersrelaterat våld. Ett skyddat boende bör vara lämpligt utformat för eventuellt medföljande barn, oavsett barnens ålder och kön. Det framgår av allmänna råd i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer.

Syftet med skyddat boende kan vara att tillfälligt ge skydd i en akut, ibland livshotande situation. Skyddat boende kan även vara en del av långsiktiga stöd- och hjälpinsatser.

Andra boendeinsatser till våldsutsatta

Den som är utsatt för våld och behöver lämna sitt hem har inte alltid i första hand behov av skydd. Istället kan behovet vara att få en tillfällig bostad för att ordna upp sin situation och skaffa ett permanent boende. Socialtjänsten kan även erbjuda annat lämpligt tillfälligt boende i form av utslussningsbostäder, lägenheter, HVB, mamma-och-barn-placering eller andra former av boenden. Hotell eller liknande är i de flesta fall olämpligt, dels ur säkerhetssynpunkt, dels för att sådana boenden inte är anpassade eller avsedda för vuxna och barn i kris.

Hjälp med att ordna stadigvarande boende

Socialtjänsten bör också kunna erbjuda stöd och hjälp för att ordna ett stadigvarande boende till den som är utsatt för våld. Det framgår av allmänna råd i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. Det kan vara ett boende i hemkommunen eller i en annan kommun, beroende på hur den individuella situationen ser ut. Alternativt kan socialtjänsten verka för att våldsutövaren erbjuds en ny bostad så att den våldsutsatta kan bo kvar i sitt hem.

Skuldsanering

Skulder och betalningsanmärkningar hos Kronofogden är ett stort hinder när det gäller att få ett hyreskontrakt. Skuldsanering kan vara en möjlighet att komma tillrätta med skuldproblemen på sikt. Skuldsaneringslagen har en rehabiliterande intention och syftar till hjälp i en situation som den enskilde själv inte förmår att ta sig ur.

Socialtjänstens budget- och skuldrådgivare hjälper till med ansökan om en skuldsanering samt omprövning och överklagan av beslut om skuldsanering.

Ansökan om skuldsanering görs hos Kronofogden. På Kronofogdens webbplats finns mer information om vad en skuldsanering innebär.

Läs mer om skuldsanering under temat Skuldproblem - Hjälp vid skuldproblem

Arbetsmodeller för att hjälpa personer med psykosocial problematik ur hemlöshet

Det finns olika arbetsmodeller som syftar till att hjälpa vuxna personer med psykosocial problematik ur hemlöshet. Bostad först och Vårdkedja är två modeller som bland annat rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Bostad först rekommenderas även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Bostad först

Bland de grupper som kan få hjälp genom Bostad först finns människor i hemlöshet som har allvarliga psykiska sjukdomar eller psykisk ohälsa, missbruksproblem eller andra psykosociala problem. Den bärande idén i Bostad först är att människor i hemlöshet ska erbjudas långsiktigt boende i en egen lägenhet utan några krav på att först ha genomgått behandling eller uppvisat nykterhet eller drogfrihet. Med bostaden som bas kan personerna sedan få stöd att stärka sin förmåga att hantera det som tidigare hindrat dem från att få och behålla ett eget hem.

Den som får en lägenhet inom ramen för Bostad först uppmuntras att formulera hur den vill komma tillbaka till ett självständigt och socialt integrerat liv. Det görs tillsammans med en stödperson, så kallad case manager. Utifrån detta får den boende erbjudande om olika insatser för att komma tillrätta med sitt missbruk eller psykiska ohälsa. Boendet hålls strikt isär från alla former av behandling och den boende kan tacka nej till föreslagna insatser utan att förlora sin lägenhet. Det sociala stöd som erbjuds sker på den boendes egna villkor.

En handbok om Bostad först har tagits fram av Sveriges stadsmissioner

En skrift om Bostad först har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Vårdkedja

Vårdkedjemodellen innebär att först behandla bakomliggande problematik som missbruk eller psykisk ohälsa och därefter erbjuda en egen bostad, i olika steg. Även stöd- och vårdinsatser ges till en person i olika steg. Vårdkedjemodellen kan utformas på olika sätt men börjar oftast med någon form av uppsökande verksamhet med erbjudande till en person om boende i härbärge eller lågtröskelboende. Därefter erbjuds personen behandlings- eller vårdboende följt av utslussningsboende eller halvvägshus, träningslägenhet eller sociala kontrakt, och slutligen en egen lägenhet. Uppflyttningen i vårdkedjan är villkorad och beroende av att personen följer de regler som ställts upp, till exempel krav på nykterhet och att behandlingsplaner följs.

Boendetrappa

Boendetrappa förväxlas ibland med modellen Vårdkedja, men har inte motsvarande stöd i forskningen som Vårdkedjan har. Skillnaden är att Vårdkedjan utgår från ett vård- och behandlingsperspektiv i varje steg, vilket inte boendetrappan gör. Däremot kan det ingå steg i Boendetrappan som innehåller vård eller behandling, till exempel vårdboenden, halvvägshus och utslussningslägenhet.

Den idéburna sektorn

Den idéburna sektorn fyller en viktig funktion när det gäller möjligheten till hjälp och stöd för människor som lever i utsatthet och hemlöshet. Den idéburna sektorns verksamhet innebär inte att socialtjänstens ansvar för stöd och hjälp upphör.

Den idéburna sektorn består av olika frivilligorganisationer och informella nätverk som försöker stötta och hjälpa människor i utsatta situationer. Förutom svenska medborgare och personer med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet gäller det grupper som EU-medborgare, gömda flyktingar eller personer som rest in i landet och aldrig tagit kontakt med svenska myndigheter.

Den idéburna sektorn är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i icke vinstutdelande föreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar. Verksamheterna tillgodoser ofta basbehov som mat, möjlighet att ta en dusch och tvätta kläder och i vissa fall boende. De erbjuder även ibland aktiviteter i syfte att förbättra den sociala delaktigheten, exempelvis genom samhällsorientering, hälsofrämjande insatser och kurser i svenska.

Bostad först

Ge hemlösa en bostad, erbjud sedan skräddarsytt stöd efter de boendes behov. Det är i korthet vad Bostad först går ut på. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill med denna skrift inspirera fler kommuner att pröva arbetssättet.

Bostad först på SKL:s webbplats

​Bostad först – en handbok 

En handbok om Bostad först har tagits fram av Sveriges stadsmissioner. Den ger en övergripande beskrivning av Bostad först-modellens utveckling och historia och tar upp på vilket sätt den skiljer sig från andra sätt att arbeta med hemlösa människor.

Bostad först – en handbok på bostadforst.se

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd