Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Ekonomiskt bistånd Teman Jämställdhet inom ekonomiskt bistånd Bemöta, utreda och bedöma individuella behov

Bemöta, utreda och bedöma individuella behov

Socialsekreterarens utredning och bedömning av behov är en viktig uppgift vid handläggning av ärenden eftersom det styr valet av insats för den enskilde. Att socialsekreteraren är lyhörd, skapar delaktighet och uppmärksammar varje individs behov i planering mot egen försörjning är förutsättningar för att kunna göra en könsneutral utredning och bedömning.

​Jämställdhetsperspektivet inom verksamheten ekonomiskt bistånd innebär bland annat att kvinnor och män som ansöker om ekonomiskt bistånd blir bemötta och bedömda på lika villkor. Dessutom ska det stöd och de insatser som socialtjänsten erbjuder vara utformade utifrån den enskilde personens behov, oavsett kön.

De vanligaste försörjningshindren för kvinnor är på grund av ohälsa, föräldraledighet och deltidsarbete medan de vanligaste för män är på grund av arbetslöshet, sociala skäl och otillräcklig inkomst trots heltidsarbete.

Socialsekreterarens förhållningssätt

Socialsekreterarens bedömning av behov och val av insatser kan styras av ett omedvetet stereotypt förhållningssätt. Ofta står arbete och arbetsmotivation i fokus för män och de får främst insatser som är direkt inriktade mot arbete. Män får sällan frågor som relaterar till familjen och om möjliga försörjningshinder. För kvinnor står familjesituationen i fokus medan inriktningen på arbete är mindre tydlig. Kvinnor får generellt sett färre insatser som är inriktade direkt på arbetsmarknaden.

Utreda behov

Kvinnor och män ska bli bemötta och bedömda på lika villkor och ska ha samma förutsättningar att få sina behov tillgodosedda, men inte alltid genom samma insatser.

Socialsekreterarens utredning och bedömning av behov är en viktig uppgift vid handläggning av ärenden eftersom det styr valet av insats för den enskilde. Att socialsekreteraren är lyhörd, skapar delaktighet och uppmärksammar varje individs behov i planering mot egen försörjning är förutsättningar för att kunna göra en könsneutral utredning och bedömning.

Strukturerade utredningsmallar

Ett strukturerat stöd i bedömningen av den enskildes förutsättningar kan bidra till att klargöra vilka slags insatser som är relevanta. Om individuell hänsyn baseras på utredningar och bedömningar som inte till någon del är standardiserade, riskerar stereotypa föreställningar att påverka vad som uppmärksammas. Utredningsmallar kan vara ett stöd för att samma frågor ställs till alla oavsett kön.

Socialsekreteraren behöver ställa frågor som handlar om flera livsområden för att inte riskera att osynliggöra vissa personers behov av stöd eller ställa olika frågor till kvinnor och män. Exempel på livsområden som kan beröras under utredningen:

  • Egna försök att lösa försörjningssituationen
  • Arbetsliv och utbildning
  • Fysisk och psykisk hälsa
  • Egna mål och framtidsplaner
  • Bostadssituation
  • Familjesituation
  • Intressen och nätverk
  • Ekonomisk situation, till exempel skulder
  • Social situation
  • Barns situation och sysselsättning.

Bedömningsmetoden FIA – förutsättningar inför arbete

För målgruppen arbetslösa personer med oklara försörjningshinder som har varit aktuella för försörjningsstöd i sex månader eller mer är FIA – förutsättningar inför arbete en standardiserad bedömningsmetod som kan användas. FIA som utvecklats av Socialstyrelsen kan användas av socialtjänsten för att kartlägga biståndsmottagares behov av stöd när det gäller sociala förhållanden, arbete och arbetsmarknadsinsatser. Med en strukturerad intervju ställer man samma frågor till alla personer oavsett kön.

Syftet med FIA är att ge en samlad bild av en persons förutsättningar och behov av stöd inför arbete. Metoden kan vara ett stöd i både enskilda ärenden och i verksamhetsutvecklingen inom verksamheter som arbetar med ekonomiskt bistånd.

Om kunskap från FIA dokumenteras på individnivå som en del av en systematisk uppföljning av klientarbetet, då ökar möjligheterna att granska och värdera inriktning och tillämpning av de insatser som socialtjänsten erbjuder kvinnor och män. Ett strukturerat stöd i bedömningen av individuella förutsättningar kan bidra till att klargöra vilka slags insatser som är relevanta för den enskilde personen. På aggregerad nivå kan samma uppgifter ge viktig information om målgruppen i stort och om relevansen i de insatser som klienterna erbjuds.

Läs mer om FIA-förutsättningar inför arbete - Manual till bedömningsmetoden på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

Individuell planering mot egen försörjning

I ett gemensamt hushåll bör handläggaren föra samtal både med paret gemensamt vid samma tillfälle och individuellt med respektive partner. Gemensamma samtal behövs för att båda två ska få insyn i ekonomin, få samma information och uppleva ett ansvar för det gemensamma hushållet. Det individuella samtalet är viktigt för att synliggöra både kvinnan och mannen som individer och för att göra en individuell planering mot egen försörjning. 

Det behövs insatser som främjar jämställdheten som inte är alltför stereotypa och som är anpassade utifrån kvinnor och mäns behov. Kvinnor hänvisas ofta till kök eller syverkstad, män till snickeri eller praktik.

Utvecklingsområden för ekonomiskt bistånd

Att socialsekreterarna i en arbetsgrupp arbetar med sina egna normer, värderingar och bemötande är ett första steg i arbetet med att ge förutsättningar för kvinnor och män att få ett likvärdigt bemötande, utredning och bedömning utifrån sina behov oavsett kön.

Några viktiga frågor i jämställdhetsarbetet är till exempel:

  • Har kvinnor och män olika förutsättningar, livssituation och behov som leder till skillnader i insatser som ges?
  • Erbjuds rätt insatser och stöd som är anpassade till målgruppens behov?
  • Får kvinnor och män olika typer av insatser för att de har olika förutsättningar och behov eller är skillnaderna i erbjudna insatser omotiverade?
  • Finns det skillnader i utredning och val insatser utifrån kön?

En utmaning i jämställdhetsarbetet är att ta reda på om eventuella skillnader av exempelvis val av insatser mellan könen är motiverade. Ett första steg för att kunna identifiera om det finns osakliga skillnader i bedömningen av behoven och utbudet av insatser är att analysera:

  • vilka behov kvinnor och män har
  • om insatser som erbjuds motsvarar behov som kvinnor och män har
  • vilka resultat insatserna leder till för kvinnor respektive män.

Att ta del av kvinnor och mäns erfarenheter av beviljade insatser ger värdefull information om insatserna är tillräckligt anpassade till deras behov.

Socialtjänsten behöver utveckla arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen, från behov och behovsbedömning till uppföljning av resultat. Det innebär att aktivt undersöka och uppmärksamma behov av insatser hos kvinnor och män. Dessutom att följa upp insatserna och deras resultat och följder för grupperna, inte minst deras syn på bemötande, kvalitet och effekter.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Öppna jämförelser