Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Ekonomiskt bistånd Teman Jämställdhet inom ekonomiskt bistånd Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Att ha ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma hur kvinnors och mäns förutsättningar att nå egen försörjning ser ut. Det handlar också om att socialsekreteraren är uppmärksam på om det egna förhållningssättet i utredning av behov eller planering av insatser skiljer sig åt för män och kvinnor.

​Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.

​Målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet handlar också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män.

Vad innebär ett jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd?

Att ha ett jämställdhetsperspektiv inom socialtjänstens verksamhet med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma hur kvinnors och mäns förutsättningar att nå egen försörjning ser ut. Socialsekreteraren behöver vara uppmärksam på om det egna förhållningssättet skiljer sig åt för kvinnor och män. Kvinnor och män som ansöker om ekonomiskt bistånd ska bli bemötta och bedömda på lika villkor och det stöd och de insatser som socialtjänsten erbjuder ska utformas utifrån kvinnors och mäns behov.

Det handlar även om att arbetssätt och rutiner finns för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande samt att stödja de våldsutsatta och de som utövar våld att få relevanta stödinsatser. Vidare innebär det att kontinuerligt följa upp och analysera hur insatser och resurser fördelas mellan kvinnor och män och att jämna ut eventuella osakliga skillnader.

Varför är det viktigt med ett jämställdshetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd?

Flera aspekter gör att det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv inom socialtjänstens verksamhet med ekonomiskt bistånd: samtal och bedömningar, situationen för olika grupper, samband mellan inkomst och hälsa, och ensamstående föräldrar.

Samtal och bedömningar

Samtal och bedömningar inom ekonomiskt bistånd präglas ofta av stereotypa föreställningar om kön, och att socialtjänsten har olika mycket fokus på arbete och egen försörjning i samtal med kvinnor respektive män. I samtal med män står arbete och arbetsmotivation oftast i fokus och för kvinnor är fokus oftare familjesituationen medan inriktningen på arbete är mindre tydlig. Det är viktigt att socialtjänsten är medveten om att personer som är utsatta för våld i nära relationer är överrepresenterade bland biståndsmottagare och därför är uppmärksamma på detta.

Situationen för olika grupper

Inom socialtjänsten behöver man uppmärksamma och vara medveten om att etnicitet interagerar med kön. För att få en mer nyanserad bild av situationen för olika grupper i samhället är det viktigt att socialtjänsten tar hänsyn till kön och om personerna är födda i Sverige eller i ett annat land. Socialstyrelsens statistik från 2016 visar att det är större skillnader mellan utrikes och inrikes födda personer, än mellan kvinnor och män när det gäller behov av ekonomiskt bistånd. Statistiken visar också att både utrikes födda kvinnor och män är de mest utsatta grupperna med försörjningsproblem. När det kommer till långvarigt och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd är utrikes födda kvinnor den mest utsatta gruppen.

Samband mellan inkomst och hälsa

Det finns samband mellan inkomst och hälsa. Begränsade ekonomiska möjligheter påverkar både den psykiska som den fysiska hälsan och gör att berörda personer minskar sitt deltagande i olika sociala sammanhang. Det finns även starka samband mellan att ha dålig ekonomi, ohälsa, vara arbetslös, och vara utsatt för våld. Kvinnor har eller upplever sig att ha problem med ohälsa i större utsträckning än män och försörjningshinder på grund av ohälsa är vanligare bland kvinnor än män.

Ensamstående föräldrar

Kvinnor är i majoritet av alla ensamstående föräldrar som får bistånd och är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp.  Problemen för kvinnorna är inte enbart av ekonomisk karaktär utan handlar ofta även om utbildning, arbete och delaktighet i samhället. De tillhör dessutom en riskgrupp för att utsättas för våld. Därför är det viktigt att socialtjänsten uppmärksammar och stödjer ensamstående mödrar att uppnå egen försörjning så att även barnen i dessa familjer får bättre och mer jämställda livsvillkor.

Att främja jämställdhet inom ekonomiskt bistånd

En förutsättning för att verksamheten med ekonomiskt bistånd ska kunna arbeta med jämställdhet, sätta upp mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns situation.

Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov men det är inte tillräckligt att samla in och dela upp statistiken efter kön. Statistikinsamlingen måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att den ska vara meningsfull och främja jämställdheten. För att bedöma hur socialtjänsten fungerar för kvinnor och män behöver man utgå från de båda gruppernas specifika behov och jämföra vilket stöd och vilka insatser de får. Att alla får lika mycket av stöd och insatser kan tyckas vara rättvist men om behoven skiljer sig åt finns risken att det inte leder till reell jämställdhet.

Socialtjänsten behöver både uppmärksamma att kvinnor och män som grupper kan ha delvis olika behov av insatser och att man inte tillämpar könsstereotyper som blir konserverande och hinder för att se individens behov oavsett kön.

Standardiserade frågor som ställs till alla oavsett kön i de ärenden där frågorna är motiverade används i vissa kommuner och upplevs som ett sätt att försäkra sig om att kvinnor och män bemöts på likvärdigt sätt och att utredningarna blir likvärdiga.

Utbetalning av ekonomiskt bistånd

Vanligtvis betalar socialtjänsten ut beviljat bistånd till den ena parten i ett biståndshushåll. Vanligtvis skickas även beslut och information till hushållet till samma person. I vissa kommuner får de sökande själva bestämma om det är mannen eller kvinnan som ska vara betalningsmottagaren. I andra kommuner är det verksamhetssystemet som styr om utbetalningen ska gå till kvinnan eller mannen. Oavsett så riskerar den part som inte är betalningsmottagare att gå miste om viktig information till hushållet. 

Det finns inte tillräcklig kunskap om det bidrar till mer jämställdhet om utbetalningen till ett hushåll delas upp med en del till kvinnan och en del till mannen. Fördelen att båda får pengar att disponera kan exempelvis vägas mot konsekvensen att det kan uppstå besvärligheter att betala in större räkningar som är gemensamma.

Socialtjänsten kan styra till vem eller vilka i ett hushåll som får biståndet och blir mottagare av beslut och övrig skriftlig information. Risken är att en av parterna inte får ta del av beslut och information om inte detta regelmässigt skickas till båda parterna oavsett vem som är betalningsmottagaren. Socialsekreteraren behöver vara uppmärksam på om det finns indikation på om någon i hushållet inte har insyn i ekonomin och tillgång till pengarna. I dessa fall kan utbetalningen särskilt behöva styras av socialtjänsten. 

​En förutsättning för att kunna arbeta med och öka jämställdheten är tillgång till könsuppdelad statistik

Enligt lag ska officiell statistik vara könsuppdelad om det inte finns särskilda skäl mot det. Det framgår av 14 § Förordning (2001:100) om den officiella statistiken. Den könsuppdelade statistiken syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov och ger förutsättningar för att genomföra verksamhetsanalyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Jämställ. nu

Jämställ.nu är en webbplats som samlar fakta om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete från flera myndigheter och andra aktörer. Jämställ.nu är en samverkanssatsning mellan Jämställdhetsmyndigheten, Nationella sekretariatet för genusforskning, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vinnova.

Jämställ.nu

FIA – förutsättningar inför arbete – Manual till bedömningsmetoden

FIA-förutsättningar inför arbete är en bedömningsmetod för att kartlägga biståndsmottagares behov av stöd ifråga om sociala förhållanden, arbete och arbetsmarknadsinsatser. En manual till FIA beskriver kontexten kring biståndsmottagande samt framtagningen och användningen av bedömningsmetoden.

FIA – förutsättningar inför arbete

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Öppna jämförelser