Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Särskilt utsatta grupper

I sitt arbete ställs socialsekreteraren inför olika kategorier av biståndssökande och för vissa grupper finns särskilda förutsättningar som det är bra att socialsekreteraren känner till.

​Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd möter olika kategorier av biståndssökande och för vissa gäller särskilda förutsättningar som det är bra att socialsekreteraren känner till. Det kan exempelvis vara utrikes födda kvinnor, ensamstående mödrar och föräldralediga.

Utrikes födda kvinnor

Socialstyrelsens statistik om försörjningshinder från 2016 visar att det är större skillnader mellan utrikes och inrikes födda personer än mellan kvinnor och män. Utrikes födda kvinnor är den mest utsatta gruppen som får långvarigt och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd.

Vanligaste försörjningshindret under 2016 bland utrikes födda kvinnor var föräldraledighet och bland inrikes födda kvinnor var det ohälsa. Bland utrikes födda män var det vanligaste försörjningshindret arbetslöshet och bland inrikes födda män var det sociala skäl.

Utrikes födda kvinnor som får ekonomiskt bistånd är en heterogen grupp med olika förutsättningar och skiftande möjligheter och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Strukturella orsaker som kan försvåra är arbetsmarknadens krav på formell utbildning och efterfrågan av tidigare arbetslivserfarenhet, kompetens och kvalifikationer. Även diskrimineringen på arbetsmarknaden kan försvåra möjligheten. Bland individuella faktorer som kan påverka finns utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och hälsa.

Det finns ett gap mellan arbetsmarknadens krav och utbildningsnivån hos många av de utrikes födda kvinnorna. Det finns brister i kvinnornas deltagande i svenskundervisning och i samhällsorientering för nyanlända. I samhällsorienteringen för nyanlända ingår bland annat information om den svenska arbetsmarknadsmodellen och jämställdhet på arbetsmarknaden.

För att minska långvarigt biståndsmottagande behöver socialtjänsten erbjuda individuellt anpassade insatser för att kvinnorna ska kunna bli inkluderade i arbetskraften. Praktik i kombination med språkinlärning är en insats som många kommuner anser fungerar för att öka deltagandet i arbetskraften.

Ensamstående mödrar

Om man tar hänsyn till totala antalet hushåll och hushållstyper bland Sveriges befolkning är den procentuella fördelningen för biståndsmottagande hushåll högst för ensamstående kvinnor med barn.

Ensamstående kvinnor med barn är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp. Problemen för dem är inte enbart av ekonomisk karaktär utan handlar ofta även om utbildning, arbete och delaktighet i samhället.

Livsvillkoren för ensamstående mödrar med ekonomiskt bistånd kan få påtagliga konsekvenser även för barnens livsvillkor. Dessa barn bär på en sårbarhet inom flera områden. Att växa upp i en familj med långvarigt ekonomiskt bistånd kan medföra risker att senare i livet ha lägre utbildningsnivå, högre dödlighet, ökad självmordsbenägenhet samt ökad missbruksbenägenhet.

Ensamstående mödrar får färre insatser som är direkt inriktade mot arbetsmarknaden jämfört med andra kvinnor. Det är av vikt att utforma arbetsmarknadsfrämjande insatser utifrån deras behov.

Ensamstående mödrar med ekonomiskt bistånd tillhör dessutom en riskgrupp för att utsättas för våld. Därför är det viktigt att socialtjänsten uppmärksammar och stödjer ensamstående mödrar att uppnå egen försörjning så att även barnen i dessa familjer får bättre och mer jämställda livsvillkor.

Föräldralediga

Uttag av föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning är indikatorer för att mäta jämställdhet. I stort sett alla som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av föräldraledighet är kvinnor och majoriteten är utrikes födda. Föräldrapenningen kan bli en inlåsningsmekanism för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden på så sätt att möjligheten för att kunna söka arbete eller att etableringsinsatser blir försenade.

Föräldrar har ingen rättighet att få ekonomiskt bistånd en viss tid som kompensation vid låg föräldrapenning. Däremot kan rätten till ekonomiskt bistånd finnas under en period då en förälder inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av barnets behov av vård och omsorg. Socialtjänsten behöver i god tid informera föräldrar om att rättigheten till föräldraledighet vid behov av ekonomiskt bistånd skiljer sig från den rättighet en arbetstagare har enligt föräldraledighetslagen (1995:584).

Socialtjänsten kan informera och motivera föräldralediga ett delta i olika aktiviteter under tiden man är föräldraledig. Det kan exempelvis vara mamma-barn grupper för kvinnor som behöver lära sig svenska eller erbjuda viss kontakt med kommunal arbetsmarknadsverksamhet eller vuxenundervisning. Många kommuner och frivilligorganisationer erbjuder öppna förskolor med olika former av aktiviteter, ofta kopplade till språkinlärning, till exempel Svenska med baby.

För att åter kunna ställa sig till arbetsmarknadens förfogande när barnet inte längre har samma behov av vård och omsorg behöver föräldern söka barnomsorg i god tid och acceptera erbjuden plats, om platsen inte uppenbart är olämplig. Att i god tid undersöka förälders kunskap om vad förskola innebär och inställning till förskola är ett sätt att arbeta motiverande.

Ett aktivt förhållningssätt hos socialsekreteraren genom att börja planeringen tidigt kan påskynda förälderns inträde på arbetsmarknaden, om föräldern inte har ett arbete att återgå till. Föräldralediga som uppbär ekonomiskt bistånd är en heterogen grupp vilket innebär att behoven av stöd och vägledning ser olika ut inför att man åter står till arbetsmarknadens förfogande.

Läs mer:

Utgångspunkter för samverkan om nyanländas etablering 2018 på Arbetsförmedlingens webbplats

Jämställt föräldraskap - en angelägenhet för kommuner och landsting på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats

Maskulinitet och jämställt föräldraskap på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Öppna jämförelser

​Aktuell lagstiftning

Föräldraledighetslagen (1995:584)