Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Vad är e-hälsa?

E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Arbetet inriktas på att skapa förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.

​Inom vård- och omsorgssektorn är behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användbara IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt, och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn.

Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

Förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare

E-hälsa handlar om hur vården och omsorgen som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av

  • verktyg som utgår från individens behov
  • administrativa stöd för att benämna, mäta och följa upp samma typ av information
  • e-tjänster som förenklar för både individer och professionen.

Arbetet inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Nytta för individen

Individen behöver i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg. Han eller hon behöver även kunna komma åt dokumentationen från sina insatser och behandlingar. För att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar behöver individen dessutom erbjudas vård och omsorg utifrån sitt individuella behov och e-tjänster där det är möjligt.

Nytta för vård- och omsorgspersonal

Vård- och omsorgspersonal behöver kunna arbeta med strukturerad och ändamålsenlig dokumentation för att få tillgång till välfungerande och samverkande beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information behöver finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar, och för uppföljningar.

Nytta för beslutsfattare

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet. De behöver även få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning behöver ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet.

Strukturerad, ändamålsenlig och säker informationshantering

E-hälsa innebär insatser för att med hjälp av informationssystem och e-tjänster skapa och utveckla en strukturerad, ändamålsenlig och säker informationshantering inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, till nytta för individer, professioner och beslutsfattare. En strukturerad, ändamålsenlig och säker informationshantering kan förbättra såväl patient- och brukarsäkerheten som kvaliteten i dessa verksamheter.

Strukturerad informationshantering innebär att olika professioner och verksamheter i vård och omsorg använder gemensamma klassifikationer, begrepp och termer så långt det är möjligt. Strukturerad dokumentation ger möjlighet att samla in lokal och nationell statistik, och att följa verksamheten.

Ändamålsenlighet handlar om att informationen ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt och att det ska gå att lita på att den är korrekt. Det handlar om att informationshanteringen ska fungera i praktiken för professionerna i deras dagliga arbete.

Säkerhet syftar både på rätt tillgång till korrekt information och på skyddet för individens integritet. Rätt information i rätt tid för rätt användare är avgörande för professionernas möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet. Skyddet för den enskildes integritet måste samtidigt vara starkt. Personuppgifter måste skyddas mot obehörig åtkomst.

Interoperabilitet – förmågan att samverka

En grundläggande förutsättning för digital samverkan är förmågan att just samverka, så kallad interoperabilitet.

Interoperabilitet handlar om förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att följa överenskomna regler.

För att kunna täcka in olika aspekter delas förmågan att samverka upp i fyra olika perspektiv: juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk interoperabilitet. Dessa perspektiv ingår i sin tur i ett omgivande politiskt sammanhang.

Juridisk interoperabilitet – rättsliga delarna i samarbetet

Den juridiska interoperabiliteten handlar om de rättsliga möjligheterna och begränsningarna i samarbetet. Det juridiska perspektivet utgår från lagar, förordningar, föreskrifter och civilrättsliga avtal.

Organisatorisk interoperabilitet – driva samverkan

Den organisatoriska interoperabiliteten handlar om koordinerade processer där flera organisationer samverkar för att uppfylla ett eller flera överenskomna resultat. Den avser även förmågan att optimera den egna organisationen för extern samverkan.

Semantisk interoperabilitet – förmågan att förstå varandra

Den semantiska interoperabiliteten handlar om att ha en gemensam förståelse.  Betydelsen av begreppen och informationsbeskrivningarna behöver vara helt klar för att utbytet av informationen ska få avsedd effekt.

Teknisk interoperabilitet – bygga och möjliggöra

Teknisk interoperabilitet handlar om förmågan att tekniskt kunna utbyta information med hjälp av tjänster på ett säkert sätt och med den kvalitet som man kommit överens om.

Nationell e-hälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg

Bakom Nationell e-hälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg står Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Vårdföretagarna och Famna.

Strategin för nationell e-hälsa betonar infrastruktur, i form av lagstiftning, informationsstruktur och teknisk infrastruktur. I strategin pekas sex insatsområden ut för att skapa en struktur för hur det gemensamma arbetet ska bedrivas. De sex områdena är:

  1. E-tjänster för tillgänglighet och medbestämmande: stödja, engagera, motivera och underlätta för individer.
  2. Användbar och tillgänglig information: beslutsstöd till personal.
  3. Kunskapsstyrning, innovation och lärande: förbättrat underlag för forskning, uppföljning och beslutsfattande.
  4. Teknisk infrastruktur: grundförutsättningen för att säkert och effektivt dela information.
  5. Informationsstruktur, terminologi och standarder: grundförutsättningen för strukturerad och entydig information.
  6. Lagar och regelverk: regelverk som kombinerar integritet med säkerhet och effektivitet.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar

​Juridiskt stöd för dokumentation

Behöver du veta mer om regelverket för informationshantering och dokumentation inom e-hälsa? Sök information i Juridiskt stöd för dokumentation. Stödet vänder sig till dig som arbetar i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.

Juridiskt stöd

​Om välfärdsteknik och personer med nedsatt beslutsförmåga

Vad är välfärdsteknik och hur kan det användas i vården och omsorgen för personer med nedsatt beslutsförmåga? ​På djupet är en podd från Socialstyrelsen. Lyssna på Socialstyrelsens experter Sara Lundgren och Anders Bergh.

Avsnittet om välfärdsteknik på Socialstyrelsens webbplats