Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Samtala genom tolk

När man saknar ett gemensamt språk är professionell tolkhjälp ett nödvändigt redskap för att båda parter ska kunna förvissa sig om att den information som förmedlas blir ömsesidigt förstådd. Målet för det tolkade samtalet är att det ska vara så likt ett vanligt samtal som möjligt.

​När två parter ska kommunicera med varandra men saknar ett gemensamt språk är tolken ett nödvändigt mellanled för att de ska kunna föra ett samtal sinsemellan.

Målet för det tolkade samtalet är att det ska vara så likt ett vanligt samtal som möjligt.

Tolkens funktion

Tolkens funktion bestäms av tolkens yrkesetiska regler. I sitt arbete har tolken följande etiska huvudregler:

  • Tolken ska översätta allt som kommer till uttryck under samtalet och inte utelämna, ändra eller tillföra något.
  • Tolken ska vara opartisk i tolksituationen och tolkens egna uppfattningar ska inte påverka tolkningen.
  • Tolken ska inte ta på sig andra uppgifter i samband med tolkningen.
  • Tolken har tystnadsplikt.

Tolkens tystnadsplikt betyder att

  • tystnadsplikten omfattar alla upplysningar som tolken får kännedom om i samband med tolkuppdraget
  • tystnadsplikten gäller i förhållande till alla, också överordnade, kolleger och familj
  • tystnadsplikten gäller också efter att tolken har avslutat sin tjänst.

Läs mer: Att samtala genom tolk på Socialstyrelsens webbplats

Anhöriga bör inte tolka åt närstående

Det förekommer att anhöriga tolkar åt sina närstående i kontakten med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra myndigheter. I vissa fall, som till exempel vid akut och livshotande sjukdom, är det den enda möjligheten för vården eller myndigheten att kommunicera och går inte att undvika.

Att anhöriga tolkar bör i möjligaste mån undvikas eftersom man då riskerar patientsäkerheten och klienters rättsäkerhet. Den anhörige är emotionellt engagerad i patienten och det medför en risk att inte allt i samtalet översätts: antingen därför att patienten eller brukaren kan vilja undvika att den anhörige får viss information eller för att den anhörige som tolkar vill avskärma den berörda från information i samtalet för att ”skydda” personen från obehaglig information.

Dessutom är den anhöriges språkkunskaper inte beprövade och inte heller kunskaperna om medicinsk och juridisk terminologi eller vedertagna begrepp inom socialtjänsten. När en anhörig tolkar finns det risk för att väsentlig information inte förmedlas i vardera riktningen, vilket riskerar att leda till att bedömningsunderlaget brister och den enskilde inte får rätt vård, insats eller möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.

Läs mer: Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården – kartläggning våren 2016 på Socialstyrelsens webbplats

Att barn tolkar är särskilt olämpligt

Särskilt problematiskt är det om barn används som tolkar. Att barn tolkar istället för en professionell tolk är olämpligt inte minst av ovanstående skäl men också för att:

  • Barn ska inte behöva anta en vuxenroll i familjen. Det gör dem till unga omsorgsgivare.
  • Risken finns för att barnet får information om sin anhöriga som det inte ska ha.
  • Den information barnet har rätt att få ges på ett sätt som inte är anpassat för barn.
  • Risken finns för att informationen på grund av barnets bristande kunskaper och erfarenheter blir felaktig åt båda håll, med rättssäkerhets- och hälsokonsekvenser.
  • Det är ett orimligt ansvar för barn att se till att informationen blir rätt – med risk för att barnet tar på sig skuld om något går fel.

Läs mer: Kortdokumentären Barnen som tolkar på Sveriges radios webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Systematiska översikter och kartläggningar

​Podd om barn som tolkar

Många barn agerar tolkar åt sina föräldrar. Men vad får det för konsekvenser inom socialtjänst och sjukvård när något går fel? Lyssna på Sukran Kavaks egna upplevelser av att översätta som barn. Eva Norström och Petra Höglund, från Linnéuniversitetet, berättar om studier och forskning kring konsekvenser och möjliga lösningar, Merike Hansson utredare på Socialstyrelsen medverkar.

Podd om barn som tolkar


Kommunikationsstöd i vårdsituationer 

På webbplatsen KomHIT hittar du kommunikationsstöd i vårdsituationer för människor på flykt. Du kan ladda ner samtalskartor, informationsfoldrar, omvårdnadsfrågor och annat stöd för kommunikation med människor på flykt. Materialet är översatt till tio språk och kan användas som komplement till tolk. Materialet har tagits fram av Dart, kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tillsammans med personal i olika verksamheter inom sjukvård och tandvård.