Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Kunskapsstöd Statistik och uppföljningar Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos – april 2015

Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos – april 2015

Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos – april 2015 redovisar den årliga uppföljningen och utvärderingen av förändringar i läkemedelsförsäljningen. I rapporten förutspår Socialstyrelsen att läkemedelskostnaderna kommer att öka de närmaste åren.

Omslagsbild till Läkemedelsförsäljningen i Sverige

Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos – april 2015 redovisar den årliga uppföljningen och utvärderingen av förändringar i läkemedelsförsäljningen. Socialstyrelsen gör också en bedömning av den framtida kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna. I rapporten förutspår myndigheten att läkemedelskostnaderna kommer att öka de närmaste åren.

Kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen

År 2014 ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna med 0,2 procent jämfört med året innan, vilket var ett trendbrott efter en period med förhållandevis kraftiga kostnadsminskningar. Utvecklingen drivs i grunden av en åldrande befolkning, en förhållandevis kraftig befolkningstillväxt och ökad förekomst av vissa sjukdomar där läkemedel är det viktigaste behandlingsalternativet. Av dessa skäl är det normalt att kostnaderna för läkemedel ökar varje år med någon eller några procent. Det är nettoeffekten av andra kostnadsökande eller kostnadsminskande faktorer som gör att den slutgiltiga kostnadsutvecklingen kan bli både högre och lägre.

En faktor som har varit av avgörande betydelse för de senaste årens kostnadsminskningar är patentutgångar på läkemedel med hög förmånskostnad. Mellan våren 2012 och sommaren 2013 ledde generikakonkurrens till en månatlig besparing jämfört med motsvarande månad året innan på mer än 50 miljoner kronor, ibland upp till 80 miljoner kronor. Under denna period var kostnadsutvecklingen därför 3 till 5 procent lägre än vad den skulle ha varit utan patentutgångar. Idag är situationen en annan. I slutet av 2014 hade effekterna av patentutgångar gått ned till under 20 miljoner kronor per månad.

Även den så kallade 15-årsregeln har bidragit till stora besparingar, men dessa blir avsevärt mindre år 2015. Regeln innebär att priset på läkemedel som är äldre än 15 år, men som inte eller endast i liten utsträckning blivit utsatta för generisk konkurrens, sänks med 7,5 procent.

Samtidigt som effekterna av flera kostnadsminskande faktorer blivit mer begränsade ökar kostnaderna för användningen av receptförskrivna läkemedel relativt kraftigt inom ett antal terapiområden, till exempel reumatoid artrit, multipel skleros, adhd, strokeprofylax vid förmaksflimmer och cancer. En viktig anledning är introduktion av nya läkemedel, som ofta innebär bättre behandlingsalternativ än befintliga läkemedel och som ibland till och med medger behandling på helt nya indikationer. En annan faktor är att det för närvarande görs ansträngningar för att komma till rätta med underbehandling inom ett flertal terapiområden, bland annat med anledning av de rekommendationer som görs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Efter flera år av oförändrade eller minskade läkemedelskostnader förespår Socialstyrelsen att den underliggande kostnadsökningstrenden på ett tydligare sätt än tidigare kommer att synas i kostnadsutvecklingen de närmaste åren. Att uppgången ändå förespås bli förhållandevis måttlig beror främst på de omprövningar av enskilda läkemedel eller läkemedelsgrupper som TLV gör och som fortsätter bromsa kostnadsökningen. Från och med halvårsskiftet förväntas dessutom ett antal läkemedel med relativt hög förmånskostnad få generikakonkurrens. De sammanlagda effekterna av dessa patentutgångar blir dock inte lika stora som tidigare år. För hela 2015 beräknas kostnadsökningen bli ungefär 2,75 procent.

Kostnadsutvecklingen för rekvisitionsläkemedel

De senaste fem åren har det varit svårt att göra tillförlitliga prognoser för rekvisitionsläkemedel. En anledning är att landstingen vid olika tidpunkter har börjat redovisa nettopriser, det vill säga kostnader som inkluderar upphandlingsrabatter. I vissa fall har inrapporteringen för rekvisitionsläkemedel dessutom helt uteblivit. Detta gäller till exempel Jönköping, som nu sköter läkemedelsförsörjningen i egen regi. Enligt de uppgifter som finns att tillgå i E-hälsomyndighetens statistikdatabas ökade kostnaderna för rekvisitionsläkemedel med 2,3 procent år 2014. Socialstyrelsens bedömning är att den verkliga ökningstakten är mellan 5 och 6 procent.

Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos – april 2015 är utgiven av Socialstyrelsen.

Läkemedelsförsäljningen i Sverige på Socialstyrelsens webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?