Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Kunskapsstöd Systematiska översikter och kartläggningar Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen innehåller en sammanställning av epidemiologisk forskning om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärtsjukdom, lung-hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck. Kunskapsstödet är utgivet av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

​Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har systematiskt granskat och sammanställt epidemiologisk forskning om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärtsjukdom, lung-hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.

Slutsatser

Några av SBU:s slutsatser:

  • Hjärtsjukdom: Det finns påvisade samband med exponering för kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket är vanligt i Sverige idag. Samband har också påvisats när det gäller arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, samt tobaksrök i arbetsmiljön. Detsamma gäller arbete med elektrolytisk aluminiumframställning och framställning av papper med sulfatmetoden. Samband har också konstaterats för ämnen som idag inte är tillåtna i svensk arbetsmiljö, som fenoxisyror med TCDD och nyanvändning av asbest.
  • Lung-hjärtsjukdom (cor pulmonale): Det finns påvisade samband med exponering för kvartsdamm och asbest i arbetsmiljön.
  • Stroke: Det finns påvisade samband med exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror med TCDD i arbetsmiljön, liksom för arbete med elektrolytisk aluminiumframställning.
    Högt blodtryck: Det finns påvisade samband med exponering för asbest och bly i arbetsmiljön.
  • Det saknas underlag för att bedöma om sårbarheten för hjärt-kärlsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män som har samma exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön.

Kunskapsluckor

SBU pekar på att det bland annat saknas forskning inom följande områden:

  • Kvinnors exponering för kemikalier är mindre välstuderad än mäns.
    Exponering för flera kemikalier samtidigt förekommer ofta i arbetslivet. Många gånger beskrivs endast sambandet med exponering för ett av ämnena.
  • Det finns ett behov av forskning om samband mellan dos och respons, både vad gäller intensitet i exponering och total exponering över lång tid.
  • Det saknas kunskap om sårbarhet för hjärt-kärlsjukdom vid kemisk exponering för yrkesarbetande människor i högre ålder.
  • Det behövs forskning om risken för underskattning av samband, som kan bero på att personer som blir sjuka successivt slutar arbeta så att främst arbetstagare som är ovanligt friska förblir anställda.

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen är utgiven av SBU.

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen på SBU:s webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?