Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Behandling av armfraktur hos äldre

Behandling av armfraktur hos äldre är en systematisk översikt och utvärdering av forskningen om behandlingsmetoder vid armfraktur hos äldre. Kunskapsstödet är utgivet av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

​Armfrakturer opereras onödigt ofta. Antalet handleds- och axeloperationer till följd av frakturer ökar i Sverige. Detta trots att mindre komplicerade frakturer läker lika bra med icke-operativ behandling såsom gips och slynga. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som utvärderat behandlingar av armfrakturer hos äldre. Av rapporten framgår också att det finns brister i hur vården bemöter patienter med diagnosen osteoporos, benskörhet.

Kunskapsstödet visar bland annat:

  • Vid fraktur i handleden utan stor felställning förefaller behandling med enbart gips ge likvärdig funktion vid ett års uppföljning som att operera in metallplatta eller använda små hudsnitt för att fixera frakturen med perkutana metoder (metallstift och metallstag utanpå armen).
  • Vid fraktur i handleden utan stor felställning, förefaller olika operationsmetoder ge likvärdig funktion, greppstyrka och livskvalitet vid ett års uppföljning. Att operera in metallplattor har blivit en allt vanligare metod trots att många av dessa patienter opereras om och att behandlingskostnaden blir högre än vid operation med metallstift eller metallstag utanpå armen.
  • Vid fraktur i axeln utan stor felställning, verkar funktion och livskvalitet bli likvärdig vid ett års uppföljning när armen inte opereras utan bärs i slynga i stället för att opereras med platta.
  • Kirurgisk behandling av fraktur utan stor felställning i handleden och axeln kan innebära att vissa patienter utsätts för omotiverad kirurgi. Det kan även leda till att annan vård får mindre utrymme.
  • Patienter med benskörhet upplever i sitt möte med vården att de får otillräcklig, felaktig och motstridig information, och att detta försvårar deras beslut om hur de ska hantera sin behandling och hälsa. De uttrycker att de vill bli tagna på allvar som individer. Idag upplever patienter med benskörhet att de på bristfälliga grunder lämnas att själva ta ansvar för sin hälsa.

Det behövs fler välgjorda och tillräckligt stora randomiserade studier som jämför olika vanliga behandlingsmetoder vid fraktur i armen hos äldre. Om metodernas nytta och risker ska kunna bedömas, måste frakturernas svårighetsgrad beskrivas, vetenskapligt utprövade mätinstrument användas och deltagarna följas under minst ett år. Hälsoekonomiska aspekter behöver också belysas. Vidare behövs det studier med kvalitativ metodik som undersöker hur patienter med fraktur i armen upplever sitt möte med vården. Framtida studier bör belysa både mäns och kvinnors perspektiv.

Behandling av armfraktur hos äldre är utgivet av SBU.

Behandling av armfraktur hos äldre på SBU:s webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?