Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Kunskapsstöd Lägesrapporter Barn och anhöriga som tolkar inom socialtjänst och hälso-och sjukvård

Barn och anhöriga som tolkar inom socialtjänst och hälso-och sjukvård

Linnéuniversitetet har på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt i vilken utsträckning barn och andra anhöriga används för att kommunicera med patienter och brukare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Resultaten visar att samtliga undersökta verksamheter använder minderåriga barn och andra anhöriga istället för tolk i vissa situationer.

​Kartläggningen skedde med hjälp av webbenkät. Inom socialtjänsten riktades enkäten till socialsekreterare och handläggare inom ekonomiskt bistånd respektive LSS. Inom hälso- och sjukvården valdes vårdpersonal inom primärvården. Enkäten har kompletterats med fokusgruppsintervjuer med personal inom primärvård, ekonomiskt bistånd och LSS.

Samtliga undersökta verksamheter använder minderåriga barn och andra anhöriga istället för tolk i vissa situationer. Främst sker det vid oplanerade besök. Om mötet däremot är känsligt eller komplicerat, tillkallas oftast professionell tolk men inom primärvården förekommer att anhöriga används som tolk även vid planerade besök. Det är vanligare att vuxna anhöriga används som  tolk än minderåriga barn.

Professionell tolk är att föredra

En anledning till att låta barn och andra anhöriga översätta är att personalen säger sig vilja respektera brukarnas och patienternas önskemål om att låta dem översätta istället för en tolk. Samtidigt framgår det av intervjumaterialet att personalen vet att det är olämpligt att låta barn och andra anhöriga tolka.

Målet bör vara att barn och andra anhöriga inte ska användas istället för tolk, och att detta mål bör få prioritet. När barn och andra anhöriga översätter och medlar riskeras patientsäkerheten och rättssäkerheten. Dessutom utsätts barnet eller den vuxne för ett otillbörligt ansvar. Ur ett samhällsperspektiv leder användandet av barn och anhöriga istället för tolk till att brukare och patienter riskerar att inte få adekvat behandling och vård.
Personalen i undersökningen berättar om stora problem med tolkservice, exempelvis att tolkarna inte kan facktermer eller inte känner till olika myndigheters uppdrag, tolkar som kommer för sent eller uteblir och tolkar som bryter mot de tolketiska reglerna.
I slutet av rapporten ger forskarna utifrån studiens resultat och tidigare forskning ger förslag på hur målet ska nås om att barn och andra anhöriga inte ska användas för att översätta och medla inom offentliga verksamheter. Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och förslag.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?