Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Nedsatta funktionstillstånd hos äldre Nedsatt förmåga till förflyttning

Nedsatt förmåga till förflyttning

Olika faktorer som påverkar förmågan till förflyttning bland äldre är värk, funktionsnedsättning och otrygghet. Andra faktorer som påverkar är resurser bland vård- och omsorgspersonal och hur miljön kring den äldre är utformad.

Kunskapen om hur många under 85 år som har problem med värk är mycket god. Däremot finns det fortfarande stora brister i kunskapen om vad som orsakar sjukdomar i rörelseorganen. Detta är den sjukdomsgrupp som kräver flest sjukskrivningsdagar, flest långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Värk orsakar även betydande lidande och handikapp.

Smärta och värk är vanligare hos äldre, framför allt på grund av att förekomsten
av sjukdomar och tillstånd som orsakar smärta ökar med stigande ålder, främst
ledgångsreumatism, artros och cancer.

Sjukdomar i rörelseorganen ger ofta smärta. Smärta kan även förekomma utan en påvisad sjukdom. Om smärtan har varat i mer än tre månader räknas den som långvarig. Långvarig smärta kan uppstå av en mängd olika orsaker. Cirka 40 procent av befolkningen uppger sig ha långvarig smärta från rörelseorganen. Cirka en fjärdedel av dessa har en smärta som är spridd i större delen av kroppen.

Definitioner av fysiska funktionshinder

I statistiska undersökningar om svenska folkets levnadsförhållanden ställs några frågor för att definiera rörelsehindrade och svårt rörelsehindrade.

Personer som svarar nej på den första frågan och på minst ytterligare en av följande frågor
betecknas som rörelsehindrad:

  1. Kan du springa en kortare sträcka, säg 100 meter, om du har bråttom?
  2. Kan du stiga på en buss obehindrat?
  3. Kan du ta en kortare promenad på ungefär 5 minuter i någorlunda rask takt?

Svårt rörelsehindrad betecknas den som svarat ja på minst en av följande frågor:

  1. Använder du hjälpmedel, exempelvis käpp, bock, rullstol eller dylikt för att förflytta dig inom bostaden?
  2. Använder du hjälpmedel, exempelvis käpp, bock, rullstol eller dylikt för att förflytta dig utanför bostaden?
  3. Behöver du hjälp av någon annan person för att förflytta dig inom bostaden?
  4. Behöver du hjälp av någon annan person för att förflytta dig utanför bostaden?

Psykologiska hinder

Otrygghet är ett hinder som har stor inverkan på äldre och personer med punktionsnedsättning både generellt och i vård- och omsorgssammanhang. Otrygghet är också ett hinder som är direkt relaterat till om man har någon med sig när man vistas ute. Miljöns utformning är också en förutsättning för att utevistelsen ska fungera smidigt. En miljö som inte är tillräckligt attraktiv motiverar inte till utevistelse.

Fysiska hinder

Exempel på fysiska hinder kan vara stora avstånd från bostaden till rekreationsområdet. Utemiljön kan också vara svårframkomlig på grund av höjdskillnader eller promenadvägarnas beskaffenhet.

Organisatoriska hinder

Bristande resurser och rutiner i vård- och omsorgssammanhang kan innebära att den enskilde inte beviljas de insatser som behövs eller att personalen inte har tid att hjälpa den enskilde till utevistelse.

För äldre och personer med funktionsnedsättning är den fysiska tillgängligheten särskilt betydande för utevistelsen. Ju större funktionsnedsättning man har, desto viktigare blir också den praktiska tillgängligheten i form av lutningar, bänkar och andra detaljer i utformningen. Tillgängligheten är också beroende av om man överhuvudtaget har någon trädgård eller nära utemiljö att tillgå, vilket absolut inte är någon självklarhet vid särskilda boenden i dag.

Åtgärder mot hinder för utevistelse

Resultaten visar att skötsel av gångbanor och trottoarer är särskilt viktiga för den fysiska säkerheten. Dålig snöröjning och skötsel upplevs som hinder för att gå ut. Fler sittplatser utmed gångbanor, väl avgränsade gångbanor samt säkrare övergångar efterfrågas i hög grad.

Tillgänglighet är relevant för en god vård- och omsorgsmiljö eftersom personer i behov av vård och omsorg är begränsade av sitt funktionshinder och därmed är särskilt beroende av sin omgivning. En tillgänglig miljö ökar rörlighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning samt ökar deras möjlighet till att träffa andra människor.

Hälsoeffekter av fysiska aktiviteter utomhus

Utevistelse i grönområden är ett inslag i så gott som alla människors vardag så länge man inte är i beroende av hjälp på grund av funktionsnedsättningar. För att man ska kunna bevara sin livsstil måste utevistelsen ingå som en naturlig del av vardagen, även om man har behov av vård och omsorg och oavsett storleken av omsorgsbehovet.

Några hälsoeffekter av fysiska aktiviteter utomhus är att

  • skelettet stärks och benskörhet motverkas
  • muskulatur och rörlighet bevaras
  • övervikt minskar
  • sömnkvaliteten förbättras
  • depression och ångest motverkas 
  • socialt liv främjas.

Arbetsteknik och förflyttningskunskap på Vårdhandboken

På webbplatsen Vårdhandboken hittar du information om arbetsteknik och förflyttningskunskap. Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. På webbplatsen finns kliniska riktlinjer, metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras. 

Arbetsteknik och förflyttningskunskap på Vårdhandboken

Orörlighet – komplikationer på Vårdhandboken

På webbplatsen Vårdhandboken hittar du information om komplikationer som kan uppstå vid orörlighet. Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. På webbplatsen finns kliniska riktlinjer, metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras.

Orörlighet – komplikationer på Vårdhandboken

Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar på Vårdhandboken

På webbplatsen Vårdhandboken hittar du information om hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar. Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. På webbplatsen finns kliniska riktlinjer, metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras. 

Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar på Vårdhandboken

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser

Film om förflyttningsteknik från Svenskt demenscentrum.

Om du inte kan se filmen använd en annan webbläsare, som Chrome eller Firefox, istället för Internet Explorer.

Film om förflyttningsteknik från Svenskt demenscentrum.

Om du inte kan se filmen använd en annan webbläsare, som Chrome eller Firefox, istället för Internet Explorer.