Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Arbeta utifrån individens behov

Äldre och andra vuxna personers behov ska ligga till grund för och styra de olika insatser som ges av socialtjänsten. Modellen Individens behov i centrum, IBIC, är ett stöd för att beskriva till exempel en äldre persons behov, resurser, mål och resultat genom hela processen – från att en ansökan kommer in till att insatsen avslutas.

​En äldre person kan ha rätt till bistånd både för sin försörjning och för behov som gäller hans eller hennes livsföring i övrigt, till exempel stöd och hjälp i hemmet eller särskilt boende. Bistånd är de insatser som beviljas och som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. I socialtjänstlagen, SoL, regleras att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Det är den enskildes behov som avgör om bistånd ska beviljas och hur det i så fall ska utformas.

Socialtjänstens övergripande processmodell

Socialtjänstens övergripande modell beskriver den process som individen genomgår vid individuellt behovsprövad och beslutad socialtjänst. 

Det är viktigt att personalen fortlöpande dokumenterar det som händer i de olika stegen. Informationen används för att till exempel personalen inom äldreomsorgen ska kunna genomföra beviljade insatser och vid uppföljningen för att kunna se att personen verkligen får de insatser han eller hon har rätt till.

Läs mer: Uppdrag och ansvar inom aktuellt tema

Dokumentationens syfte – Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 201-210, på Socialstyrelsens webbplats 

Nedan beskrivs socialtjänstens processmodell i korta drag: 

Aktualisera

Ett ärende aktualiseras genom att en person ansöker om bistånd, till exempel att en äldre person ansöker om hemtjänst. Lagstiftningen har inga bestämmelser om hur en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL, eller en begäran om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska vara utformad. Det kan göras skriftligt exempelvis via brev, e-post eller muntligt i telefon. Anhöriga, närstående eller personal inom hälso- och sjukvården kan också uppmärksamma att en person har behov av stöd. Då kontaktar handläggaren den som antas behöva socialtjänstens insatser för att ta reda på om personen själv önskar ansöka om något stöd. Det kallas en förhandsbedömning. 

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 351-367, på Socialstyrelsens webbplats

Utreda

När en ansökan eller begäran om insatser har tagits emot är nästa steg att utreda, vilket görs av en handläggare. Handläggaren samlar in olika uppgifter, till exempel om personens behov och resurser inom de livsområden som är aktuella för frågeställningen i ansökan eller begäran. Det kan också vara uppgifter om nedsättningar i kroppsfunktioner, sjukdomstillstånd och faktorer i omgivningen som kan vara ett stöd eller ett hinder i det dagliga livet.

 Utredningen beskriver den äldre personens uppfattning om sin situation, sina behov och hur dessa kan tillgodoses. När personen önskar eller ger samtycke kan uppgifter också inhämtas från andra, till exempel anhöriga, närstående eller personal. Syftet med att samla in, analysera och väga samman olika uppgifter är att beskriva det aktuella och avsedda funktionstillståndet inom aktuella livsområden som underlag för att fatta beslut om eventuell insats. 

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 389-399, på Socialstyrelsens webbplast

Besluta

Nästa steg i processen är att socialtjänsten fattar ett beslut om eventuell insats, till exempel att en äldre person beviljas hemtjänst eller plats i ett särskilt boende. Av beslutet ska det framgå vem beslutet avser, vilka insatser som beviljats respektive avslagits, hur lång tid beslutet gäller, vilken paragraf i lagen som ligger till grund för beslutet, beslutsdatum och vem som fattat beslutet. Beslutet ska dessutom innehålla information om hur det kan överklagas.

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 430, på Socialstyrelsens webbplats

Utforma uppdrag

Efter att ett beslut har fattats om att till exempel bevilja en äldre person hemtjänst behöver planeringen förtydligas och konkretiseras. Vilka tjänster ska den äldre personen få hjälp med i hemmet och i vilken omfattning? Utgångspunkten är den tidigare utredning som har gjorts samt den analys och bedömning av behov som finns i beslutsunderlaget.

Genomföra uppdrag

Utföraren dokumenterar i en genomförandeplan hur insatsen ska genomföras och följer kontinuerligt upp planeringen med den enskilde.  Personalen ska löpande dokumentera betydelsefulla händelser och omständigheter under tiden som insatsen genomförs. Dokumentationen behöver visa om det till exempel har inträffat händelser som gjort att insatsen, helt eller delvis, inte kunnat genomföras som planerat. En av utförarens uppgifter under genomförandet är också att följa upp insatsernas kvalitet. Dokumentationen är ett viktigt underlag för att kunna följa hur personens behov har tillgodosetts och hur de beslutade insatserna har genomförts.

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialstjänsten s. 404-415, 433-437, på Socialstyrelsens webbplats

Följa upp

Både handläggaren och utföraren har ansvar för att följa upp personens tillstånd och resultatet av insatsen och dess kvalitet. Hur ofta uppföljning behöver ske avgörs från fall till fall. Det beror dels på hur personens livssituation ser ut, dels på behovet av stöd. Uppföljningen innebär att på nytt beskriva individens aktuella funktionstillstånd och jämföra det med målet. Uppföljningen omfattar också hur väl insatsen är utförd utifrån planering och beslut. En fördjupad uppföljning kan omfatta personens eller anhörigas uppfattning om insatsens kvalitet och hur insatsen påverkat individens upplevelse av livskvalitet. Sådana frågor kan avse bemötande, information och hur lätt det är att kontakta personalen, möjlighet att påverka och ha delaktighet samt hur insatserna genomförts.
Nya uppgifter om personens behov kan komma fram under uppföljningen. Det kan innebära att handläggaren behöver överväga om det förändrade behovet ryms inom pågående beslut. När det inte är fallet leder det ofta fram till en ny utredning.

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 443-450, på Socialstyrelsens webbplats

Jämställd biståndsbedömning

Flera kommuner har de senaste åren uppmärksammat att det finns skillnader mellan män och kvinnor i de biståndsbedömningar som görs. Det kan till exempel handla om att män oftare beviljas en viss typ av insatser än kvinnor.

Malmö Stad har tagit fram en särskild checklista för att säkerställa en jämställd biståndsbedömning. Målet med checklistan är att säkerställa att kvinnor och män ges likvärdig service.

Läs mer: Malmö Stads projekt Jämställdhetsintegrering av vård och omsorgsverksamhet samt Checklista för jämställd biståndsbedömning

Stöd för att beskriva behov

Den enskildes behov behöver styra vilka insatser som socialtjänsten kan erbjuda och vilka arbetssätt och metoder som används vid genomförandet. Det gäller inte bara insatser för äldre personer utan för alla vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning som behöver stöd i det dagliga livet utifrån SoL eller LSS.

Modellen Individens behov i centrum, IBIC är ett stöd för att arbeta behovsinriktat och systematiskt inom äldre-, funktionshinder- och anhörigområdet. Modellen omfattar den ovan beskrivna processmodellen för socialtjänsten och använder Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som gemensamt språk och tankesätt. IBIC vänder sig både till handläggare och till utförare av exempelvis äldreomsorg inom socialtjänsten.

IBIC används för att beskriva och dokumentera en persons behov, resurser, mål och resultat oavsett om personen bor i ett särskilt boende eller hemma i ordinärt boende.
Uppgifterna om behov, resurser och mål används också till att utforma uppdrag till utföraren och som utgångspunkt för utförarens planering och genomförande av insatser. Uppgifterna behövs också för att följa upp resultatet av genomförda insatser.

Målet med att arbeta behovsinriktat och systematiskt är att individen:

  • får sina behov, resurser och mål beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet
  • får insatser som genomförs med arbetssätt och metoder som stärker individens egna resurser i det dagliga livet
  • får uppföljning av resultat, måluppfyllelse, insatsens kvalitet och upplevelsen av livskvalitet.

Ytterligare ett mål är att kunna sammanställa individuppgifter för att lokalt organisera, planera och arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och utveckla en evidensbaserad socialtjänst.

Läs mer:

IBIC, på Socialstyrelsens webbplats

Individens behov i centrum. Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF, på Socialstyrelsens webbplats

​ICF ger struktur

ICF är en av WHO:s huvudklassifikationer som erbjuder en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa. ICF kan användas som kliniskt verktyg för att beskriva och strukturerat dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inom olika områden inom vård och omsorg.

Individens behov i centrum - Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF

Vägledningen ger stöd för införande och användning av IBIC till ansvariga för verksamhet inom funktionshinder-, äldre- och anhörigområdet. Den riktar sig också till lokala processledare, handläggare och utförare av kommunal eller privat socialtjänst inom området.

Vägledningen Individens behov i centrum

​Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Handboken ska underlätta tillämpningen av de lagar och regler som gäller socialnämndens handläggning av ärenden. Den kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS , som trädde i kraft den 1 januari 2015.

​Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser