Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Lokala värdighetsgarantier Intervju – I Laholm märks den nationella värdegrunden i vardagen

Intervju – I Laholm märks den nationella värdegrunden i vardagen

– Jag märker att den nationella värdegrunden faktiskt genomsyrar vår syn på både brukarna och vårt eget arbete i arbetsvardagen, säger Camilla Lovén, projektledare för Laholm kommuns satsning på lokala värdighetsgarantier.

​Camilla Lovén började arbeta inom äldreomsorgen som undersköterska 1991 och är nu enhetschef. Hon märker en stor skillnad på hur personalen såg på verksamheten då, jämfört med idag.

– Om du frågar mig vilken skillnad våra sex lokala värdighetsgarantier har gjort för skillnad de senaste två åren, så är det svårt för mig att ha ett exakt svar, säger Camilla Lovén.

– Men det är å andra sidan ett kortsiktigt perspektiv. När jag började arbeta med äldreomsorgen, så visste vi inte vad värdegrund var för något! Det är en enorm skillnad på hur vi ser på vårt uppdrag och våra brukare idag. Detta gäller framför allt sedan 2011 med den nya lagstiftningen om den nationella värdegrunden. Den genomsyrar hela vår syn på brukarna och deras behov. Vi diskuterar de frågorna dagligdags och det styr vårt sätt att se och kommunicera med brukarna.

Första gången ont om tid

I Laholms kommun har man infört tre lokala värdighetsgarantier under 2012, och tre under 2013. Camilla Lovén berättar om skillnaden mellan processerna att ta fram garantierna de båda åren.

– Vi hade ont om tid det första året och behövde ta fram garantierna relativt snabbt. Så vi samlade enhetscheferna och avdelningschefen, och ”brainstormade” fram tre garantier.

Camilla Lovén berättar att man först fick avslag hos Laholms socialnämnd därför att en av garantierna hade alltför otydliga formuleringar. Därefter fick man även avslag på en av garantierna efter att man hade skickat in dessa till Socialstyrelsen. Det berodde mycket på tidspressen och att man inte hade varit tillräckligt precis i sina formuleringar.

– Man kanske kan tro att vi blev nedslagna och stressade av detta, men vi tog det faktiskt positivt – vi ville ju att det verkligen skulle bli bra trots stressen, säger Camilla Lovén.

– Men vi insåg att till nästa gång så borde vi förankra processen starkare bland fler grupper.

Andra gången mer förankrat

Andra gången Camilla Lovén ansvarade för att ta fram de tre nya lokala värdighetsgarantierna, gick hon tillväga på ett nytt sätt. Under en dags workshop i början av 2013 samlade hon representanter för bland annat olika slags chefer inom äldrevården, brukare, pensionärsorganisationer, med flera. Där fanns också socialnämndens politiker som denna andra gång fick tiden på sig att vara mer aktiva och diskutera de lokala värdighetsgarantierna ordentligt innan de fattade beslut.

Sammanlagt fick de 50 deltagarna bilda mindre grupper som fick diskutera sig fram till de mest angelägna ämnena just då inom Laholms äldreomsorg.

– Så utifrån resultaten från dessa diskussioner under workshopen, tog vi fram tre nya lokala värdighetsgarantier. Och det kändes så klart mycket bättre när vi förankrade de lokala värdighetsgarantierna på ett starkare och bredare sätt.

Uppföljning enklare om mätbara mål ”byggs in” i garantierna

Camilla Lovén beskriver arbetet med framtagandet av värdighetsgarantierna som ett ständigt lärande som utvecklas hela tiden. Hon har till exempel märkt att det hade varit klokt att bestämma sätt att följa upp uppnådda mål, redan när man formulerade garantierna.

– Vi märker att det är svårt att veta om vi har uppnått vad vi har lovat. I en av garantierna från 2012 garanterar vi ”träning i vardagen”. Det handlar om att personalen ska peppa och uppmuntra brukarna att göra så mycket som möjligt själva, som till exempel att knäppa knapparna i skjortan själv, eller gå till lunchmatsalen med rullatorn istället för att ta rullstolen. Det handlar om att bevara sitt friska beteende trots att man får hjälp av personal.

– Det finns en jättebra intention i den garantin, men den är svår för oss att mäta eller se om vi har kunnat uppfölja den. Idag hade vi nog försökt formulera den garantin så att vi skulle veta sedan om vi uppfyllt löftet.

Fyra lärdomar Camilla Lovén har lärt sig genom att arbeta med lokala värdighetsgarantier:

  • Planera och prioritera. Vi har märkt att det tar tid att dels formulera budskap och sedan få ut information om Laholms lokala värdighetsgarantier. Jag har arbetat på 25% som projektledare och det har blivit stressigt ibland.
  • Värdegrundsledare. Vi har valt att investera i utbildningen av 26 värdegrundsledare, eftersom vi tror de är så väldigt viktiga i att föra ut värdegrundens innehåll till alla personal.
  • Socialstyrelsens värdegrundsutbildning. All personal genomgår den, men nu låter vi också vikarierna gå webbutbildningen. Det är ett jättebra sätt för att få in all personal i vårt tänk.
  • Uppföljning. Vi sitter just nu och planerar uppföljningen i höst. Om man kokar ner var uppföljningen verkligen handlar om enligt mig, så handlar det ju om ifall brukarna har märkt någon positiv förändring eller skillnad i deras vardag?  Vårt mål är ju att få till en förbättring även om den är liten.

Laholms kommuns webbplats

Lokala värdighetsgarantier på Laholms kommuns webbplats

Ansökan om prestationsersättning för arbete med lokala värdighetsgarantier

På Socialstyrelsens webbplats finns exempel på hur ansökningar om prestationsersättning för arbete med lokala värdighetsgarnatier och uppföljningsplaner kan se ut.

Exempel på ansökningar och uppföljningsplaner på Socialstyrelsens webbplats

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 

Film om processen med att arbeta med lokala värdighetsgarantier, från Socialstyrelsen.

Om du inte kan se filmen använd en annan webbläsare, som Chrome eller Firefox, istället för Internet Explorer.

 Film om resultat av lokala värdighetsgarantier, från Socialstyrelsen.

Om du inte kan se filmen använd en annan webbläsare, som Chrome eller Firefox, istället för Internet Explorer.

 Film om hur man kan fortsätta arbetet med lokala värdighetsgarantier, från Socialstyrelsen.

Om du inte kan se filmen använd en annan webbläsare, som Chrome eller Firefox, istället för Internet Explorer.