Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Stroke Om stroke

Om stroke

Stroke som också kallas slaganfall kan man få på två sätt: genom hjärninfarkt eller hjärnblödning. Stroke är ett mycket allvarligt tillstånd och måste omgående behandlas på sjukhus. Stroke kan leda till bland annat förlamning, talstörningar och personlighetsförändringar.

 

​Stroke är ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar behandling på sjukhus. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärtsjukdom och cancer. Det är den vanligaste orsaken till behov av vård och omsorg under lång tid. Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder. Äldre personer löper större risk att drabbas främst på grund av att de ofta har utbredd åderförkalkning eller hjärtsjukdom. Medelåldern för insjuknande i stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. En femtedel av de drabbade är yngre än 65 år.

Den vanligaste formen av stroke är hjärninfarkt som innebär att en propp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan och omkringliggande celler skadas eller dör. Hjärnblödning är en annan form av stroke som uppkommer genom att ett blodkärl i hjärnan brister och att blod tränger ut i vävnaden vilket leder till skador på omkringliggande celler. Blödning mellan hjärnhinnorna kan också förekomma, för det mesta orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.

Symtom vid stroke kan bland annat vara

  • Domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan 
    förvirring
  • balansrubbningar
  • talsvårigheter
  • synrubbningar
  • yrsel
  • kraftig huvudvärk.

AKUT-testet – lär dig symtomen vid stroke

Lär dig symtomen vid stroke med AKUT-testet. AKUT står för:

  • Ansikte – kan personen le och visa tänderna? Ring 112 om ena mungipan hänger.
  • Kroppsdel – kan personen lyfta armarna och hålla dem uppe i 10 sekunder? Ring 112 om ena armen faller.
  • Uttal – Kan personen upprepa en enkel mening, utan att sluddra? Ring 112 om personen sluddrar.
  • Tid – om du misstänker att personen har fått en stroke, är det bråttom till sjukhus.

Se film som beskriver AKUT-testet på 1177 Vårdguiden

Svårigheter efter en stroke

Stroke kan leda till

  • förlamningar med rörelsehandikapp
  • talstörningar
  • synfältsbortfall
  • personlighetsförändring
  • känslomässig labilitet
  • kognitiva problem.

Även en begränsad stroke kan ge koncentrationssvårigheter, trötthet och depressiva symtom.

Stroke kan föregås av transitoriska ischmeiska attacker, TIA

Stroke på grund av hjärninfarkt kan föregås av TIA (transitoriska ischmeiska attacker) med liknande symtom som vid en stroke, exempelvis

  • plötslig förlamning
  • känselstörning
  • talrubbning.

Symtomen försvinner inom loppet av minuter, timmar eller ibland upp till ett dygn. Dessa symtom beror på övergående störningar i hjärnans blodcirkulation och beror på en liten blodpropp som snabbt löses upp.

En TIA innebär en kraftigt ökad risk för att få en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen eller veckorna. Risken kan minskas avsevärt med tidigt insatta förebyggande åtgärder.

En person som får en TIA har också risk att drabbas av hjärtinfarkt. TIA är att betrakta som en varningssignal som kräver åtgärder för att begränsa risken för framtida skador.

Förebyggande arbete mot stroke är viktigt

I Sverige insjuknar varje år cirka 25 000–30 000 personer i stroke. Antalet som drabbas av stroke har minskat de senaste åren. Ungefär 25 800 svenskar drabbades av stroke 2017. Även dödligheten av stroke har minskat, men möjligheten att bli helt återställd efter en stroke är begränsad. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot riskfaktorerna så att en stroke inte inträffar.

Risken att drabbas av stroke ökar med

  • högt blodtryck
  • förmaksflimmer
  • diabetes
  • rökning
  • otillräcklig fysisk aktivitet
  • förekomst av stroke i släkten
  • åderförkalkning
  • hjärtsjukdom.

Stroke kan bland annat förebyggas med förändring av ohälsosamma levnadsvanor och läkemedelsbehandling vid hjärt- kärlsjukdom.

Stöd och behandling

Vid en stroke är det viktigt med snabb vård och behandling för att förhindra funktionsnedsättning eller död. Den akuta utredningen och behandlingen av stroke har sin grund i att de flesta patienter har hjärnvävnad som går att rädda de första timmarna efter stroke. Alltså krävs snabb transport till sjukhus, tidig utredning och akut behandling enligt en etablerad plan.

Om vårdpersonalen har fastställt att det är en stroke som beror på hjärninfarkt inleds behandling med propplösande läkemedel senast 4,5 timmar efter insjuknandet. Vid behandling av hjärninfarkt är det viktigt att utesluta hjärnblödning då proppläsande läkemedel kan förvärra blödningen. Även vid hjärnblödning är snabb behandling av stor betydelse för att förhindra handikapp eller död.

Sjukgymnastik och rehabilitering på strokeenhet

Behandlingen efter stroke består av sjukgymnastik och rehabilitering på strokeenhet. En strokeenhet är en slutenvårdsenhet som helt eller nästintill helt och hållet tar hand om patienter med stroke och som sköts av ett multidisciplinärt team speciellt kunniga inom strokevård. De största förbättringarna sker oftast de första tre till fyra månaderna efter insjuknandet.

Av de personer som drabbas av stroke är det 90 procent av de som fått en propp och 70 procent av de som fått en blödning i hjärnan som överlever den akuta fasen, den första månaden efter insjuknandet. Hos dessa personer brukar symtomen på sikt minska. Efter tre månader är 80 procent av patienterna oberoende när det gäller basala aktiviteter i det dagliga livet. Av dessa bor cirka 60 procent hemma utan hemtjänst och 20 procent bor hemma med hemtjänst. Resterande 20 procent av dem som överlever den akuta fasen har behov av särskilt boende.

Personer med stroke kan drabbas av funktionsnedsättning och hjälpmedel kan förbättra livskvaliteten på många sätt. Därför är individuellt anpassade hjälpmedel en viktig del i rehabiliteringen och ett stöd för att vardagslivet ska fungera.

Hjälpmedel som tema på Kunskapsguiden

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Beslut om subvention av läkemedel
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser

Äldre i fokus – vad säger forskningen? är en film från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Om du inte kan se filmen använd en annan webbläsare, som Chrome eller Firefox, istället för Internet Explorer, eller se den på SBU:s webbplats:

Äldre i fokus – vad säger forskningen? på SBU:s webbplats