Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Ätstörningar

Ätstörningar

Ätstörningar innebär en störning i ätbeteendet som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Tidig upptäckt och stöd minskar risken för allvarlig utveckling.

 

​En betydelsefull faktor för att barn och ungdomar får en ätstörning är att många är missnöjda med sin kropp och sitt utseende. Ätstörningar kan definieras som en ihållande störning i ätbeteendet som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Ätstörningar ringas in av fyra huvuddiagnoser:

  • anorexia nervosa
  • bulimia nervosa
  • hetsätningsstörning
  • ätstörning utan närmare specifikation, UNS.

Orsaken till ätstörningar är ett komplicerat samspel mellan biologiska och sociokulturella faktorer. Riskfaktorer för att utveckla en ätstörning är gemensamma med riskfaktorer för att utveckla andra typer av psykiska symtom, till exempel kriser i familjen och övergrepp.

Andra svårigheter vid ätstörningar

Att göra en utredning är viktigt för att kunna utesluta somatisk sjukdom som orsak till att en person går ner i vikt. Barn och ungdomar med ätstörning har en mycket hög psykiatrisk samsjuklighet. Dessutom finns en stark koppling mellan ätstörning och självskadebeteende. Depression och ångest är nästan alltid en del av symtombilden och personer med ätstörning har ofta tvångstankar och tvångsbeteende som bidrar till ritualiserat ätande och intensivt motionerande.

Personer med autismspektrumtillstånd är överrepresenterade vid anorexi. Impulsiviteten i samband med adhd kan leda till överdrivet ätande, känsla av kontrollförlust och önskan om att ta kontroll, till exempel genom att kräkas upp den mat som ätits impulsivt.

Anorexia nervosa

Anorexia nervosa är den allvarligaste formen av ätstörning. Anorexi innebär en viljestyrd viktnedgång som vidmakthålls av en upplevelse av att vara för tjock, även vid utpräglad undervikt, och en rädsla att gå upp i vikt. Anorexi debuterar oftast i tonåren och är vanligast hos flickor och unga kvinnor. Cirka 10 procent är pojkar och unga män.

Personer med anorexi blir magra och ofta frusna. De kan även få sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och depression. Hos flickor och kvinnor kan menstruationen försvinna. Barn och ungdomar brukar förneka sitt sjukdomstillstånd och säger att de mår bra.

Önskan om att gå ner i vikt leder vid anorexi till att allt mer energi och kraft går åt till tankar på mat, vikt och kroppsutseende. Barnet eller ungdomen blir upptagen av att fortsätta gå ner i vikt och det som tidigare engagerat henne eller honom tycks ointressant. Intensiv motion, dagliga kräkningar, och laxermedelsmissbruk är vanliga.

Allvarliga tillstånd av anorexi påverkar kroppens alla organ, framför allt hjärtat och cirkulationen och kan vara livshotande. Dödligheten är cirka 6 gånger högre än i samma åldersgrupp i normalbefolkningen. Tillståndet kan vara långdraget och pågå med olika intensitet under 5–15 år. Anorexi kan också övergå till andra former av ätstörningar.

Bulimia nervosa

Vid bulimia nervosa har personen en fixering vid vikt, mat och kroppsutseende. Skillnaden jämfört med anorexi är att vid bulimi så tappar barnet eller ungdomen med jämna mellanrum kontrollen och vräker i sig stora mängder mat på kort tid, det vill säga hetsäter. Hetsätningen leder till ångest och en önskan att göra sig av med maten. Vanligaste sättet är att han eller hon framkallar kräkning, men även laxermedel och tvångsmässigt motionerande är vanligt.

Symtomen kan vara svåra att känna igen för omgivning då beteendet inte behöver leda till att personen går ner i vikt. Tecken på bulimi kan vara att barnet eller ungdomen går på toaletten direkt efter maten, har sår på knogarna och frätskador på tänderna efter att ha framkallat kräkningar.

Hetsätningsstörning

Personer med hetsätningsstörning har återkommande perioder med hetsätning. Episoderna kännetecknas av att personen under en avgränsad tid hetsäter en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter, och att de tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet.

Hetsätningsstörning liknar bulimi, men personer med hetsätningsstörning kräks inte upp maten eller kompenserar energiintaget på annat sätt. Dessa personer utvecklar vanligtvis övervikt eller fetma. Hetsätning orsakar mycket lidande och uppfattas som skamfullt. Personer med hetsätning äter i ensamhet på grund av skamkänslor för att de äter så mycket och de äcklas ofta över sig själva, känner sig deprimerade eller har starka skuldkänslor efteråt. Många med hetsätning söker aldrig hjälp.

Ätstörning utan närmare specifikation, UNS

Ätstörning utan närmare specifikation, UNS, är den vanligaste ätstörningsdiagnosen. UNS uppfattas ofta som en lindrigare typ av ätstörning men innebär oftast ett lika stort lidande för den drabbade. Vid UNS uppfylls inte alla kriterier för anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning och diagnosen behöver inte leda till att personen går ner i vikt. Ju yngre en person är desto svårare kan det vara att diagnostisera ätstörning. Barn uttrycker inte alltid de klassiska symtomen som kroppsuppfattningsstörning och viktfobi.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd