Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Depression och bipolär sjukdom Intervju med Agnes Hultén – författare till Ledsna barn

Intervju med Agnes Hultén – författare till Ledsna barn

Agnes Hultén har skrivit en bok som handlar om ledsna och nedstämda barn. Den kan användas som underlag för gemensam planering och fortbildning för förskolans och skolans olika personalgrupper. Här berättar hon lite närmare om boken Ledsna barn.

Bild på Agnes Hultén
​Agnes Hultén, barn- och ungdomspsykiatriker.

​Socialstyrelsen har tagit fram fem kunskapssammanfattningar om barn med psykisk ohälsa som vänder sig till lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Tanken är att personalen ska få tillgång till aktuell kunskap som de kan använda när de möter barn och unga med tecken på psykisk ohälsa. Kunskapssammanfattningarna finns dels att beställa som bok, dels att skriva ut som PDF.

Agnes Hultén har skrivit en bok som handlar om ledsna och nedstämda barn. Hon arbetar som barn- och ungdomspsykiatriker, verksam vid Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet, NASP, och överläkare vid Stockholms Centrum för Ätstörningar. Här berättar hon lite närmare om boken Ledsna barn.

Öka kunskapen om depressioner hos barn och unga

Boken Ledsna barn är i första hand skriven för förskollärare och lärare för att öka kunskapen om depressioner hos barn och unga. En ökad kunskap kan underlätta samarbetet med förskolans stödteam och elevhälsan.

– Boken kan användas som underlag för gemensam planering och fortbildning för förskolans och skolans olika personalgrupper. Använd också gärna boken i samtal mellan förskola/skola och föräldrar kring enskilda elever, säger Agnes Hultén.

Tidiga tecken på nedstämdhet hos barn

Depressioner debuterar ofta i unga år, och även lätta symtom kan innebära att man mår och fungerar sämre. Tecken på nedstämdhet kan tyvärr också vara förstadier till allvarligare depressionstillstånd. Tidiga insatser kan förebygga en fortsatt negativ utveckling, och därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma symtom på nedstämdhet.

– Ett barn i förskoleåldern kan inte sätta ord på symtom som nedstämdhet. Tidiga tecken är ofta kroppsliga symtom som ont i magen, förändrad aptit och/eller sömn, allmän håglöshet eller ökad oro, förklarar Agnes Hultén.

Depression innebär mer än att bara vara ledsen

Sjukdomen depression innebär mer än att bara vara ledsen. Den ger fler symtom som även är kroppsliga och kognitiva (tankemässiga). Lidandet är mer uttalat och den som drabbas får ofta svårt att klara skolarbetet och relationer med andra.

– Depression innebär mer än att bara vara ledsen. Vid depression uttrycks de negativa känslorna och tankarna starkare, under större delen av dagen och under längre tid, minst två veckor, berättar Agnes Hultén.

– Hos förskolebarn kan utebliven längd- och viktökning vara en varningssignal. Ihållande håglöshet, kroppsliga symtom eller sömnstörning kan vara andra tecken.

– Hos tonåringen ser man ökad olust, irritation eller brist på glädje. Insomningen rubbas. Aptiten ändras. Det blir svårare att koncentrera sig i skolarbetet och att fatta beslut. Trötthet, känsla av värdelöshet eller överdrivna skuldkänslor är vanliga. Ofta är det kompisar som först får höra om tankar på döden eller på självmord, säger Agnes Hultén.

Bipolär sjukdom debuterar oftast som en djup depression

Bipolär sjukdom debuterar oftast som en djup depression och den maniska symtombilden kommer i de flesta fall senare. Man kan misstänka bipolaritet om ungdomen snabbt blir deprimerad, särskilt om han eller hon också har psykotiska symtom.

– Vid bipolär sjukdom kan stämningsläget växla. Nedstämdhet övergår i mani med förhöjd självkänsla. Det innebär en överdrivet energifylld eller irritabel sinnestämning med minskat sömnbehov. Tonåringen pratar mer, ”tankarna rusar”, och visar riskfyllda eller omdömeslösa beteenden, förklarar Agnes Hultén.

Många insjuknar i depression under tonåren

Egentlig eller allvarlig depression förekommer redan hos små barn men fler insjuknar i allvarlig depression i och med puberteten. Bipolär sjukdom är ovanligt hos yngre skolbarn. Många insjuknar i förpuberteten eller under tonåren.

– Ungefär 1–2 procent av alla förskole- och skolbarn drabbas av allvarlig depression. Före puberteten är det lika vanligt hos både pojkar och flickor. I puberteten insjuknar 5–6 procent i sjukdomen, fyra gånger fler flickor, berättar Agnes Hultén.

– Bipolär sjukdom kan drabba yngre skolbarn men det är vanligare under tonårens senare del. Cirka 1 procent av alla tonåringar insjuknar och könsfördelningen är jämn.

Skolan har en viktig roll vid depression hos barn

Barn med depressionssymtom finns i både förskola och skola. Pedagoger behöver upptäcka dem, anpassa undervisningen till deras förmåga och avgöra om de behöver fördjupad bedömning inom elevhälsan, primärvården eller inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin.

– Skolans roll är att upptäcka depression i de fall föräldrar inte märkt sådana förändringar. Läraren eller förskolläraren ska i första hand ta kontakt med föräldrarna och sedan se till att förskolans resursteam eller elevhälsan hjälper till, säger Agnes Hultén.

Lärare behöver lyssna och ställa frågor

För att bemöta barn och ungdomar på ett bra sätt behöver läraren kunna lyssna och ställa frågor. När det gäller förskolebarn är det förstås i första hand föräldrarna man talar med för att få deras beskrivningar av barnets symtom.

– Handlar det om förskolebarn ska föräldrarna kontaktas i första hand. Råd bör ges till föräldrar om var de kan få fördjupad bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, menar Agnes Hultén.

Skolbarn pratar man ofta med själv, men då krävs lyhördhet och respekt för elevens integritet. Eleven tycker inte att läraren har rätt att ställa sådana frågor, om man inte visar engagemang och finns tillgänglig som vuxen.

– När det gäller skolbarn och tonåringar så är mitt råd att lyssna, fråga och informera. I samråd med föräldrar ge stöd i skolarbetet, till exempel tillfälligt anpassad skolgång med mindre läxor och prov. Föreslå stödundervisning eller läxhjälp. Stoppa mobbning, sätt in raststöd. Minska utanförskapet i klassen. Ge råd till föräldrar om var de kan få hjälp inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, uppmanar Agnes Hultén.

Samverkan kring barnet är viktigt

I mötet med barn med tecken på psykisk ohälsa kan förskollärare eller lärare behöva stöd från personal som har medicinsk, psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk kompetens, till exempel inom förskolans stödteam, barnhälsovården och elevhälsan.

– Samverkan är en förutsättning för att både förebygga, upptäcka och åtgärda depressioner hos elever. I det förebyggande arbetet behöver förskolans och skolans olika personalgrupper gemensam planering och fortbildning. Samverkan och gemensamma rutiner är också viktigt då det gäller stöd och utredning av enskilda barns behov, menar Agnes Hultén.

​Ledsna barn

Ledsna barn ska ge vägledning för att lättare upptäcka och hjälpa barn och ungdomar som är nedstämda. Kunskapsstödet är utgivet av Socialstyrelsen.

Ledsna barn

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser