Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Familjeorienterat arbetssätt Skapa en grund och implementera

Skapa en grund och implementera

Att implementera nya rutiner och ett nytt upparbetat samarbete mellan socialtjänstens olika verksamheter är en process. En förutsättning att arbetet ska lyckas är att det finns ett tydligt behov i verksamheten.

​När en ny modell eller ett nytt arbetssätt ska implementeras är det en förutsättning att verksamheten har ett tydligt behov av förändring. För att resultatet ska bli bra är det viktigt att både arbetssätt och implementering fungerar.

Genom att tänka efter före, skapa en struktur och lära av sina erfarenheter ökar chanserna att lyckas med implementeringen. Folkhälsomyndigheten har publicerat en sammanfattning av erfarenheterna från forskningen om implementering i ett Ramverk för implementering med kvalitet. Nedan presenteras faserna och stegen i detta ramverk som kan vara ett stöd och hjälp i processen att införa ett familjeorienterat arbetssätt.

Stöd för att införa ett familjeorienterat arbetssätt

Processen kan beskrivas i följande fyra faser:

Fas 1. Initial bedömning.

Fas 2. Struktur för implementering.

Fas 3. Genomförande. 

Fas 4. Lära och förbättra.

De fyra faserna innehåller 14 kritiska steg för att planera, bedöma och lyckas med implementeringsprocessen. De första tio stegen handlar om planering, det vill säga om att tänka efter före. De fyra sista stegen handlar om själva genomförandet, om att följa upp och att lära inför framtiden

Fas 1. Initial bedömning

Beslut om att inleda ett förändringsarbete bör baseras på kunskap om att den egna verksamhetens behov av ett nytt arbetssätt. Det finns ingen anledning att implementera ett nytt arbetssätt om verksamheten fungerar bra – i det här sammanhanget ur barns och familjers synvinkel.  För att avgöra det behövs någon form av lokal inventering, helst återkommande. Exempelvis kan en enkel inventering göras utifrån frågeställningarna: 

  • Hur arbetar vi idag med familjer med missbruksproblematik?
  • Vilka insatser kan vi idag erbjuda barn och föräldrar som anhöriga, till personer med missbruksproblematik, till par, till familjen som helhet? 
  • Hur många barn som är aktuella inom socialtjänsten har förälder/föräldrar med risk eller missbruksproblematik?
  • I hur många ärenden där det finns ett risk- eller missbruk arbetar vi samordnat med hela familjen?

Genom att ta ställning till nedansåtende frågor kan ni göra en initial bedömning av om det finns behov av att införa ett familjeorienterat arbetssätt.

Steg 1. Vilka behov har vi och kan det nya arbetssättet hjälpa oss att möta dessa behov?

Steg 2. Passar det nya arbetssättet vår organisation, våra behov och våra värderingar?

Steg 3. Är vår organisation redo för det nya arbetssättet och är vi redo för förändring?

Steg 4. Bör och kan vi anpassa det nya arbetssättet till vår organisation?

Steg 5. Har det nya arbetssättet ett genuint stöd i vår organisation, från beslutsfattare, chefer, praktiker med flera?

Steg 6. Behöver vi stärka infrastrukturen och motivationen eller höja kunskapsnivån i organisationen?

Steg 7. Har vi identifierat vilka som genomför implementeringen i praktiken? Hur kan vi stötta dem?

Steg 8. Kan vi erbjuda tillräcklig utbildning och träning till dem som ska genomföra implementeringen?

Fas 2. Struktur för implementering

När den initiala bedömningen är genomförd är nästa fas att lägga upp en struktur för implementeringsarbetet. Detta görs genom steg 9 och 10:

Steg 9. Utse organisatoriskt ansvariga och stödpersoner samt specificera roller, ansvar och processer.

Steg 10. Utveckla en implementeringsplan med konkreta uppgifter och tid för genomförande.

Som exempel på implementeringsplan se i rapporten Stuprör, hängrännor och rännkrokar (sidorna 108 – 133) där fem olika kommuner bland annat beskriver sina tänkta familjeorienterade arbetssätt och implementeringsplaner.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar. Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Fas 3. Genomförande

Nästa fas handlar om själva genomförandet och att följa upp implementeringen. Dokumentera hur ni ska genomföra de återstående stegen.

Steg 11. Erbjud stöd, till exempel handledning och teknisk assistans, till dem som genomför implementeringen.

Steg 12. Utvärdera processen, både styrkor och svagheter.

Steg 13. Ge återkoppling till alla involverade.

Fas 4. Lära och förbättra

Steg 14. Lär av erfarenheterna för att förbättra kommande implementeringsprocesser.

Implementering tar tid. Ibland kan det ta flera år innan ett nytt arbetssätt har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet.

När mer än hälften av de professionella använder det nya arbetssättet på det sätt som avsetts kan man tala om att arbetssättet är implementerat. Då tas arbetssättet för givet oavsett omorganisationer, personalomsättningar och politiska förändringar.

Framgångsfaktorer och hinder vid implementering

Erfarenheter från Socialstyrelsens nationella utvecklingsarbete för samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruksproblematik samt från SKL:s kunskapsutveckling för ökad samverkan mellan barn- och vuxenvård inom socialtjänsten framkom följande framgångsfaktorer och hinder vid implementering.

Framgångsfaktorer:

  • utgå från faktiska upplevda behov av förändringar i organisationen
  • fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer 
  • ledare som deltar aktivt
  • pilotärenden 
  • optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat 
  • mottagningsfunktioner på enheterna
  • positiva erfarenheter av förändringsarbete 
  • utbyte av erfarenheter med andra kommuner.

Hinder:

  • otydlighet i kommuniceringen av hur det är tänkt 
  • hög personalomsättning och arbetsbelastning
  • brister i ledningsstöd
  • enskilda handläggare gör inte alltid det som är tänkt 
  • förändringströtthet och flera projekt på gång samtidigt
  • dokumentation gällande familjeperspektiv
  • utredning och insats går inte i fas med varandra på enheterna
  • enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
 

 Teman