Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Fakta och regelverk

I Sverige tillåts idag assisterad befruktning med donerade ägg och/eller spermier samt behandling med donerade befruktade ägg (embrydonation). Här hittar du information om vad lagen säger när det gäller barnets rättigheter och villkoren för donatorn.

Mellan 1985 och 2013 föddes 2700 barn med hjälp av spermiedonation och 673 barn med hjälp av  äggdonation vid svenska kliniker. Efterfrågan på donationsbehandling har ökat i samband med att ensamstående kvinnor och kvinnor i samkönade par har fått tillgång till spermiedonation, så antalet barn som föds på detta sätt ökar hela tiden. 

Utöver det finns det många barn som har fötts efter donation utomlands (ofta med anonyma donatorer) och en del som fötts i privata arrangemang med kända spermiedonatorer.  Det finns alltså ganska många familjer i Sverige som bildats med hjälp med av donatonsbehandling, men alla omfattas inte av den svenska lagstiftningen.

Vad säger lagen? 

I Sverige tillåts assisterad befruktning med donerade ägg och/eller spermier från en donator samt behandling med ett donerat befruktat ägg. Spermiedonation var från början bara tillåten för heterosexuella par, men blev 2005 tillgänglig för kvinnor i samkönade relationer och 2016 även för ensamstående kvinnor. Äggdonation blev tillåten år 2003. Embryodonation och samtidig donation av både ägg och spermier är sedan den 1 januari 2019 tillåtet i Sverige. Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige.

Barnet har rätt att få veta

Sverige var det första land i världen som förbjöd assisterad befruktning med anonyma spermiedonatorer. Den svenska lagstiftningen är i linje med Förenta Nationernas barnkonvention som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, bland annat barnets rätt att känna till sitt ursprung. Ett barn som har tillkommit genom en sådan insemination eller befruktning utanför kroppen som har utförts med andra könsceller än föräldrarnas egna har rätt att av sina föräldrar få veta det. Föräldrarna ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att han eller hon har tillkommit genom en sådan behandling (det framgår av föräldrabalken sedan den 1 januari 2019).
Sedan 1985 har alla barn som blivit till genom ägg- eller spermiedonation vid svenska kliniker rätt att  få veta sin donators identitet när de uppnått tillräcklig mognad. Sedan den 1 januari 2019 har den som blivit till genom ägg- och/eller spermiedonation eller embryodonation möjlighet att få information om andra personer som blivit till genom behandling med könsceller från samma donator. Det krävs att dessa andra personer har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen (enligt lagen 2006:351 om genetisk integritet). Du kan läsa mer i avsnittet Om du vill veta mer om ditt ursprung.

Donatorn har inga rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet

Kvinnor och män som donerar sina könsceller vid svenska kliniker har inga rättigheter eller skyldigheter gentemot barn som blir till med deras ägg eller spermier. Donatorn samtycker till att de donerade äggen  eller spermierna  får användas till befruktning. Den ensamstående kvinna eller det par som donerar ett embryo samtycker till att embryot får föras in i en annan kvinnas kropp.  För donatorn uppstår det därmed inte något moder- eller faderskap för de barn som kommer till genom donationen. Donatorn har heller inte rätt att få veta vilka barn som kommit till med hjälp av donationen och kan därmed inte kontakta vare sig barnen eller föräldrarna.

Partner samtycker till föräldraskapet

På motsvarande sätt samtycker partnern till en kvinna som genomgår en graviditet med donerade könsceller att hon eller han kommer att anses som förälder till barnet, med de rättigheter och skyldigheter som det innebär.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?

​Vävnadsrådet - nationella rådet för organ, vävnad, celler och blod

Läs mer om villkor och regelverk gällande donation av könsceller på Vävnadsrådets webbplats.

Vävnadsrådet

​Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning

På länken nedan presenteras den senaste internetversionen av föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen och ändringsförfattningar.  

Socialstyrelsens webbplats

​Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Svensk författningssamling 2006:351

Utfärdad av Socialdepartementet 2006-05-18. Ändrad till och med SFS 2017:56.

Riksdagens webbplats