Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Prata med yngre barn

Om du känner dig osäker inför att prata med ditt barn om hur familjen bildades är du inte ensam. Det är ganska vanligt att känna så. Var och en behöver hitta sitt eget sätt att prata med sitt barn om dess ursprung. Det finns inget självklart rätt sätt. Du som förälder känner ditt barn och din familj bäst.

Här finns några generella råd om hur du kan prata med ditt barn i olika åldrar. Förhoppningsvis hittar du med hjälp av dessa ett sätt som är bäst för just din familj.

Du kan förbereda dig genom att tänka igenom och kanske prata med någon om ditt beslut att bilda familj med hjälp av donation. Om du känner dig lugn och tillfreds med hur er familj blev till kommer ditt barn också att göra det. Du kan läsa mer om olika funderingar kring detta under avsnittet  Vanliga frågor och svar.  

Börja prata så tidigt som möjligt

Det viktigaste rådet är att börja prata med barnet så tidigt som möjligt, gärna i förskoleåldern. Då blir berättelsen om hur er familj blev till en naturlig del av er historia. Kom ihåg att det är ett ämne som ni behöver prata om många gånger i familjen. Du som förälder bör ta upp det kontinuerligt under ditt barns uppväxt. Passa gärna på när ni pratar allmänt om hur barn blir till eller om olika slags familjer.
På så sätt kan du även undvika att barnet råkar få höra om sitt ursprung av någon annan eller på ett oplanerat sätt. I ett aktuellt lagförslag förtydligas att föräldrar har en skyldighet att berätta för sitt barn att det har tillkommit med hjälp av donation så snart det är lämpligt.

Berättelsen om hur ni blev en familj

När du pratar med ditt barn kan det vara bra att göra det i form av en berättelse som omfattar hela familjen och som inte fokuserar bara på barnets ursprung. Berättelsen kan gärna handla mer om ”hur vi blev en familj” än om ”hur du blev till”. En naturlig del av berättelsen blir förstås att du/ni längtade så mycket efter barnet och att ni behövde och fick hjälp för att kunna bli föräldrar. En del familjer skriver ned sin egen berättelse. Några gör en liten bok där barnet kan bidra med att rita hur er familj ser ut och hur den blev till.

Prata med små barn (0-7 år)

Barn genomgår en enorm utveckling under sina första sju levnadsår, både i vad de kan göra och vad de förstår. Att prata om hur er familj blev till behöver därför anpassas till ditt barns ålder och utveckling och det kan vara bra att berätta en liten bit i taget  

Att barn frågar och funderar över hur de blivit till ingår naturligt i deras utveckling och kan börja redan vid 2-3 års ålder. När du besvarar ditt barns frågor kan du passa på att till exempel lägga till:
 - Ja du låg i mammas mage, och jag/vi fick så bra hjälp från sjukhuset för att få dig.
När barnet är lite äldre, kanske i 4-årsåldern, kan det förstå att det behövs en spermie och ett ägg för att det ska bli ett barn. Då kan du lägga till något om att det finns snälla män och kvinnor som ger bort några av sina spermier eller ägg till sjukhuset så att jag/vi som behövde kunde få av dem. 
När barnet närmar sig skolålder och kanske frågar om denna snälla man  eller kvinna kan du exempelvis säga:
- Jag/vi vet ingenting om honom/henne men när du blir stor kan du ta reda på det om du vill.
Du som förälder har ansvar för att börja prata med ditt barn och att lägga till nya bitar av information allteftersom ditt barn mognar och förstår mer.
Föräldern ansvarar för att starta berättandeprocessen och föra den framåt. Steg 1:Så här blir barn till. Steg 2:Vi fick hjälp på sjukhuset. Barnet har betydelse för processen genom sina reaktioner. Steg 3: Vi fick hjälp av en donator. Steg 4: När du blir stor kan du få reda på vem donatorn är. Illustration Elin Brander, Artistica.

Om en pappa saknas

Barn blir ganska tidigt medvetna om att det saknas en pappa i familjen och frågar om det. 
Då blir det oftast självklart att berätta om donationsbehandlingen från tidig ålder. I familjer där det finns en mamma och en pappa kan det behövas ett mer aktivt beslut att berätta för barnet om donationsbehandlingen.
Om du är ensamstående kvinna eller lever i en samkönad relation kan du/ni till exempel säga:
- Familjer ser ut på olika sätt och vår familj består av dig och mig. Du vet ju att det behövs ett ägg och en spermie för att det ska bli ett barn. Jag längtade så efter dig och därför åkte jag till sjukhuset där en snäll man lämnat några av sina spermier så att jag som behövde kunde få dem. Och sen växte du i min mage och jag var så glad när du föddes. 

Prata med barn i låg- och mellanstadiet

Om du har börjat prata med ditt barn när det var yngre så är det bara att fortsätta på samma sätt. Passa gärna på att påminna om det ni pratat om tidigare, till exempel:

- Vad roligt att grannarna har fått en liten bebis. Kommer du ihåg att jag berättade att jag/vi fick hjälp från sjukhuset för att få dig?  Vad roligt att grannarna har fått en liten bebis. Kommer du ihåg att jag berättade att jag/vi fick hjälp från sjukhuset för att få dig? 

I låg- och mellanstadieåldern fortsätter barn att utvecklas både kroppsligt och tankemässigt. Det är möjligt att barnet först nu förstår vad det innebär att hon eller han blivit till med ägg eller spermier från en donator. Du behöver därför vara beredd på att ditt barn kan komma att ha frågor om detta.

Om du börjar prata med barnet i den här åldern

Om du börjar prata med ditt barn i låg- eller mellanstadieåldern behöver du på ett enkelt och tydligt sätt förklara varför du/ni använde donationsbehandling för att bilda familj och hur det gick till. 
  • Välj ett lugnt tillfälle då det finns tillräckligt med tid för frågor som barnet kan ha.
  • Om ni är två föräldrar så är det bra om båda är med.
  • Tänk gärna i förväg igenom vad du/ni vill säga och håll det ganska kort.

Du/ni kan till exempel säga:

- Vi har någonting vi vill berätta för dig. Det är någonting viktigt om hur vi blev en familj. Vi ville så gärna bli föräldrar men efter att vi hade försökt ett tag så visade det sig att vi inte kunde bli föräldrar utan hjälp. Du vet ju att det behövs ett ägg och en spermie för att det ska bli ett barn. Tyvärr visade det sig att mina ägg inte funkade så bra.  Därför åkte vi till sjukhuset och där fick vi ägg som en snäll kvinna hade donerat. Sen växte du i min mage tills du blev född. Vi är jätteglada att vi kunde få hjälp att få dig och vi älskar dig.

I samband med det här samtalet kan du också berätta om andra sätt att hjälpa andra genom att donera, till exempel att människor som vill och kan donerar blod för att hjälpa andra som behöver få blod för att de är sjuka.

Var beredd på frågor

Barnet kommer säkert att ha olika frågor både på en gång och lite senare. Var beredd på frågor om varför du/ni har väntat tills nu med att berätta om donationsbehandlingen. Föräldrar som har väntat med att berätta känner sig ofta lättade efteråt och tycker att familjen kommit varandra närmare.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?