Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Om personlig assistans

Personlig assistans är tänkt som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Den enskilde kan exempelvis behöva hjälp med sin personliga hygien, måltider eller att kommunicera med andra människor.

​Personlig assistans enligt LSS är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. Insatsen är tänkt som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov. Grundläggande behov innefattar att personen behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra människor, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen.

Den enskilde kan beviljas personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans enligt LSS. Det är då kommunen som utreder och fattar beslut om insatsen.

Grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans

Utredaren inom kommunen behöver ta hänsyn till såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter då han eller hon bedömer om den enskilde har grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans enligt LSS.

Tidsfaktorn har betydelse i bedömningen av behovet av hjälp men någon nedre tidsgräns finns inte för personlig assistans enligt LSS. Även om tidsåtgången inte är påfallande stor ska man göra en samlad bedömning där utredaren även tar hänsyn till om behovet är mycket privat eller integritetskänsligt, eller kräver en specifik kompetens.

Den som enligt bedömningar har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats personlig assistans för andra personliga behov, om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Personlig assistans innebär ett personligt stöd som ger personen med funktionsnedsättning ökade möjligheter till ett självständigt liv. Hjälp och stöd knyts till den enskilde och finns tillgänglig för henne eller honom i olika verksamheter och på olika tider på dygnet. Ett begränsat antal personliga assistenter tillgodoser stödet.

Självbestämmande och inflytande över insatsen

Enligt LSS ska verksamheten främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ha inflytande och medbestämmande över de insatser som han eller hon får.

Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Han eller hon ska också ha ett stort inflytande över när och hur stödet ska ges, det vill säga kunna bestämma över sin livssituation. Den enskilde kan själv välja att vara arbetsgivare för sina assistenter, anlita kommunen eller välja ett kooperativ eller ett privat assistansbolag som anordnare av sin assistans.

Om den enskilde behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person kan tingsrätten utse en god man. Den gode mannen arbetar på den enskildes uppdrag. Den som får en god man bör ha inflytande och bestämma vem som ska ta uppdraget som god man. Eftersom personer som har svåra funktionsnedsättningar ofta har en ganska begränsad bekantskapskrets kan det ibland uppkomma situationer där samma person är god man och personlig assistent.

Läs mer: Personlig assistent och god man – Är rollerna förenliga? på Socialstyrelsens webbplats

Barns rätt till personlig assistans

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar för barnets personliga förhållande och ska se till att barnets behov tillgodoses.

Vid bedömning av barns rätt till personlig assistans och omfattningen av insatsen ska man ta hänsyn till det som normalt anses falla inom ramen för föräldraansvaret. Behovet av extra tillsyn och omvårdnad med anledning av funktionshindret ska ligga till grund för bedömningen om rätten till personlig assistans.

Personlig assistans för barn och unga bör alltid övervägas som alternativ till att bo utanför föräldrahemmet.

Man ska ta hänsyn till barnets bästa vid åtgärder som rör barn och unga. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Läs mer: Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser på Socialstyrelsens webbplats

Kommunens och Försäkringskassans olika ansvar

I LSS står det att personlig assistans är biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken, SFB.

Kommunen har det grundläggande ansvaret för personlig assistans. Om en person har behov av personlig assistans mer än 20 timmar per vecka kan staten stå för den del som överstiger 20 timmar.

Kommunen har också en skyldighet att verka för att personer som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda. Kommunen ska följa upp att den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Assistansersättning från Försäkringskassan

Försäkringskassan kan bevilja assistansersättning enligt SFB om den enskilde behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i LSS. Försäkringskassan utreder, beslutar och betalar ut ersättningen. Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den enskilde använder ersättningen för köp av personlig assistans eller för att avlöna egna personliga assistenter.

Försäkringskassans har enbart ekonomiskt ansvar för den statliga assistansersättningen och ser inte till kvalitén i själva insatsen.

Kriterier för assistansersättning

Staten har genom Försäkringskassan satt flera kriterier som den enskilde ska uppfylla för att få tillgång till assistansersättning. Försäkringskassan mäter tid för att se att stöden till de grundläggande behoven verkligen tar 20 timmar. De räknar bort tid då personen får stöd via kommunen, exempelvis tid i skola och på korttidshem. Dessa beräkningar och tidsmätningar behöver inte kommunen göra.

Skillnad mellan kommunens och Försäkringskassans utredning och handläggning

Utredningen och handläggningsreglerna skiljer sig åt mellan kommunernas socialtjänst och Försäkringskassan. Försäkringskassan har till exempel inga nämnder. Handläggarna på Försäkringskassan följer inte heller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggning och dokumentation när det gäller deras myndighetsutövning. På samma sätt är det inte tänkt att kommunens handläggare ska följa Försäkringskassans vägledning för personlig assistans.

De bestämmelser i LSS som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans som utförs efter beslut om assistansersättning enligt SFB.

Ansvar för kvaliteten vid statlig assistans

Ansvaret för att bevilja personlig assistans eller ersättning för personlig assistans är delat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Ansvaret för uppföljning av insatsen ser olika ut.

Enligt LSS ska verksamheten vara av god kvalitet och man ska systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Genom bestämmelser i SFB omfattar reglerna om kvalitet i verksamheten också assistans som utförs åt någon som beviljats assistansersättning enligt SFB.

Även anordnare av personlig assistans har ett ansvar för att deras verksamhet är av god kvalitet och att de systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar kvaliteten. Anordnarna har även ansvar för att den enskilde genom den personliga assistansen tillförsäkras goda levnadsvillkor. Det gäller oavsett om insatsen beviljats av kommunen eller Försäkringskassan.

Omprövning av rätten till assistansersättning

Enligt SFB ska man ompröva rätten till assistansersättning när två år gått från senaste prövningen, och vid väsentligt ändrade förhållanden. En tvåårsomprövning är en förutsättningslös prövning av rätten till assistansersättning. Omprövningen innebär att Försäkringskassan på nytt tar ställning till den enskildes personkrets och till hans eller hennes grundläggande behov och andra personliga behov utifrån rådande lag och praxis. Omprövningen innebär däremot inte att Försäkringskassan följer upp hur insatsen utförs och om den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor på det sätt insatsen utförs.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Öppna jämförelser