Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Gemensam planeringsprocess

För att stödet runt ett barn med funktionsnedsättning ska fungera väl är det nödvändigt att olika aktörer planerar tillsammans. Gemensam planering är särskilt viktigt när samordningen av stöd inte fungerar och barnet inte får den hjälp som det behöver.

​En gemensam planeringsprocess är en del av Socialstyrelsens modell för samordning av insatser till barn med funktionsnedsättning.
För att stödet runt ett barn med funktionsnedsättning ska fungera väl och vara resurseffektivt är det nödvändigt att olika aktörer planerar tillsammans. De som ger insatser av olika slag kan då utgå från samma information och få en gemensam bild av situationen vilket gör det lättare att hitta fram till bra samordnade lösningar.

En framgångsrik planeringsprocess siktar framåt och förväntas leda till förbättrad livskvalitet på lång sikt. En viktig del av planeringsprocessen är att förebygga problem, att främja utveckling och att arbeta hälsofrämjande.

Samordning är särskilt viktigt i komplexa situationer

Gemensam planering är särskilt viktig i komplexa situationer när riskerna är stora för att pågående åtgärder och insatser inte kommer att räcka för vare sig barnet eller familjen. Organisatoriska mellanrum kan uppstå där ingen aktör självklart ansvarar för åtgärder och insatser. Gemensam planering i komplexa situationer är ofta en process som måste få ta viss tid. Situationer, förhållanden, resurser och behov varierar vilket kräver en flexibilitet kring process och lösningar.

Erbjuda gemensam planering

Många föräldrar till barn med funktionsnedsättning känner inte till att olika aktörer kan samlas för att gemensamt planera barnets stöd. Föräldrar behöver få kännedom om och erbjudas gemensam planering. Det blir särskilt viktigt när samordningen av stöd inte fungerar, så att stödet upplevs som splittrat, eller när de insatser och åtgärder som ges inte leder till att barnet får den hjälp som det behöver.

Samtycke

Samtycke från vårdnadshavare är en förutsättning när information kommer att utbytas mellan olika aktörer.

Mer om samtycke

Ledningens uttalade stöd är centralt

Samverkan och samordning ingår i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar och uppdrag. Gemensamt uttalade målsättningar mellan samverkanspartners inom kommun och landsting eller region behövs för att samordning ska prioriteras. För att en gemensam planeringsprocess ska kunna leda till lösningar som fungerar för barnet och familjen är de professionella deltagarna beroende av respektive lednings aktiva stöd i arbetet.

Professionella måste ha möjlighet att avsätta tid för att delta i planeringsprocesser. För att samordning ska kunna prioriteras är det viktigt att ekonomiska ersättningssystem och andra styrmedel utformas så att de stödjer samverkan och samordning. När samordning inte har ekonomiskt stöd riskerar sådana insatser att ses som en kostnad för verksamheten och prioriteras ner. Det blir problematiskt när viktiga aktörer inte deltar när gemensamma planer upprättas.

Att prioritera uppföljning visar att samordning är viktigt

Genom att följa utvecklingen och efterfråga resultat av samordning signalerar ledningen att samordning för barn med funktionsnedsättning är prioriterat. Ledningen kan stödja utvecklingen av samordning genom rutiner för att synliggöra strukturella brister, olösta samordningsfrågor eller arbetssätt som leder till återkommande problem för familjerna. En sådan möjlighet till uppföljning kan ingå i respektive verksamhets vanliga kvalitets- och förbättringsarbete.

Utveckla former för gemensamma planeringsprocesser

För att den gemensamma planeringsprocessen ska löpa på och leda fram till lösningar som gör att lämpligt stöd når barnet behöver de professionella som förväntas delta i planeringen stöd i sitt arbete. Det är viktigt att verksamheter som planerar tillsammans har gemensamt överenskomna rutiner kring praktisk tillämpning, exempelvis gällande kallelser, mötesrutiner, hur barns delaktighet tillgodoses eller kring uppföljning av planer.

Barns och föräldrars delaktighet

Föräldrar och barn behöver vara delaktiga i en gemensam planeringsprocess. Föräldrarna bidrar men sin bild barnets behov och av den situation som barnet och familjen befinner sig i. De kan också ge värdefulla synpunkter på hur olika insatser och åtgärder fungerat och på vad som behöver planeras. Barnet kan vara delaktigt på olika sätt, beroende på ålder, mognad och egen vilja. Det kan handla om att bli lyssnad till, få begriplig information, få stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter, eller om att dela inflytande och ansvar i processen. Barnet har rätt att få återkoppling på vad mötet resulterat i. Att hitta bra former för barns delaktighet är fortfarande ett utvecklingsområde.

Läs mer:
Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS på Socialstyrelsens webbplats

Utveckla former för intern gemensam planering

Samordningsbehoven kan vara minst lika stora inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården som mellan dessa. En lokal rutin kan göra det möjligt att planera gemensamt även för verksamheter inom samma huvudman. Det är möjligt att komma överens om interna former för planeringsprocesser, liknande samordnad individuell plan, SIP.

Överbrygga verksamhetskulturella hinder

Att hantera olika verksamhetskulturella hinder och försöka vända dem till framgångsfaktorer är viktigt för att en fungerande samverkan och samordning mellan verksamheter ska bli möjlig. Verksamheters olika uppdrag, regler och föreskrifter samt professionellas olika utbildningsbakgrund och erfarenheter kan medföra olika sätt att se på barnets och familjens situation. Det innebär att det behövs ett aktivt arbete för att överbrygga verksamhetskulturella hinder. En grupps förmåga att samordna sig och att använda sig av hela sin sammanlagda kompetens blir avgörande för planeringsprocessens kvalitet och effektivitet.

Genom att börja samarbeta systematiskt och strukturerat över verksamhetsgränser kan ett fungerande samarbete byggas. Gemensamma utbildningstillfällen över huvudmäns- och aktörsgränser rapporteras som ett verkningsfullt redskap för att utveckla en gemensam kompetens och förståelse för varandras olika uppdrag och förutsättningar, vilket underlättar samarbete.

Proaktiv plan för budgetfrågor

När barn behöver extra stöd är det centralt att det påbörjas inom rimlig tid. Även när det finns enighet om vilka åtgärder och insatser som barnet behöver kan de olika aktörerna hamna i diskussion om resurser. Det är inte säkert att någon av de samverkande parterna tar ekonomiskt ansvar för insatserna. Lång väntan på stöd i avvaktan på att budgetfrågor ska lösas riskerar att hindra barnets utveckling, vilket drabbar både barn och familj. Proaktiva strategiska beslut om hur budgetfrågor kan hanteras i sådana situationer minskar risken för att ekonomiska frågor hindrar nödvändiga insatser för barnet.​

Omslag: Vägar till ökad delaktighet Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS

Delaktighet är en mänsklig rättighet och centralt i all verksamhet för människor med funktionsnedsättningar. Arbetet för ökad delaktighet gäller såväl övergripande uppgifter om information och samverkan som handläggning, genomförande och uppföljning av individuella stöd- och serviceinsatser.

Kunskapsstödet ger socialtjänsten stöd för ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete utifrån den enskildes tillfälle, förmåga och vilja till delaktighet.

​Vägar till ökad delaktighet

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd