Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Praktiskt stöd av koordinator

Praktiskt stöd av en koordinator är tänkt som ett stöd när situationen för familjen är eller riskerar att bli ohållbar. En koordinator kan till exempel hjälpa föräldrar att reda ut en ohållbar situation, bygga upp ett nätverk kring barnet och återknyta havererade kontakter.

​En del av Socialstyrelsens modell för samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är praktiskt stöd av koordinator. Socialstyrelsen bedömer att samordning i form av praktiskt stöd av koordinator är en viktig funktion att utveckla vidare i praktisk tillämpning.

Stöd i akuta lägen

Praktiskt stöd av en koordinator kan ses som en tillfällig akut hjälp med sikte mot att familjen ska få en situation som är möjlig för föräldern att hantera och där barnet får tillgång till det stöd det behöver. En koordinator kan hjälpa till med att sortera, strukturera och prioritera det som behöver göras för att få samordningen kring familjen att fungera utifrån barnets behov av stöd. Koordinatorn kan till exempel hjälpa föräldrar att reda ut en ohållbar situation, bygga upp ett nätverk kring barnet, och återknyta havererade kontakter. Det praktiska stödet syftar till att säkra ett sammanhållet och mer heltäckande stöd kring familjen inom ordinarie verksamhet. Koordinatorstödet är tillfälligt och tidsbegränsat men kan ges på nytt om föräldrarna får behov av det.

Även om tillgången på information är god behöver en mindre grupp föräldrar till barn med funktionsnedsättning individuellt praktiskt stöd för att samhällets stöd ska nå barnet. Det gäller föräldrar som inte har kapacitet reda ut situationen exempelvis på grund av en kognitiv funktionsnedsättning. Det kan även uppstå situationer som gör att mer resursstarka föräldrar tillfälligtvis har en extra hög belastning och därför behöver praktiskt stöd, som när någon närstående plötsligt blir sjuk eller när familjekonstellationen ändras. Ett ökat behov av praktiskt stöd har även kopplats till vissa livshändelser, till exempel inför barnets skolstart.

Ett helhetsperspektiv på familjens situation

Grundläggande för koordinatorns arbete är ett helhetsperspektiv på familjens situation och att stärka familjens egna resurser. I vissa fall kan det vara helt andra frågor som måste hanteras innan man kan fokusera på behoven kring funktionsnedsättningen, exempelvis ekonomiska problem eller bostadsfrågor. Hjälp kan behövas med att initiera kontakter, ordna rätt underlag till rätt aktör eller i form av praktiskt stöd till föräldrarna vid möten.

Stöd när föräldrar upplever behov

Viktigt för ett fungerande stöd av koordinator är att det är en tjänst som föräldrar kan ta hjälp av när de själva upplever ett behov. Information om funktionen kan finnas på aktuella webbplatser men också ges av professionella som möter barnet eller föräldern. Extra uppmärksamhet behövs när föräldrar har kognitiva svårigheter och därför kan ha svårt att identifiera att de har behov av hjälp för att barnet ska få nödvändigt stöd. Ibland kan föräldrar behöva praktisk hjälp till en första kontakt av den som uppmärksammat behovet.

Arbetet som koordinator

Några exempel på framgångsfaktorer och verktyg som identifierats när modellen tagits fram är följande: 

  • Överenskommelse med familjen. Koordinatorn och föräldrarna behöver komma överens om hur samarbetet ska se ut. Överenskommelsen får gärna vara skriftlig. I överenskommelsen är det bra om det tydligt framgår i vilken utsträckning och under vilka förhållanden föräldrarna önskar hjälp med att kontakta olika aktörer och på vilket sätt hjälpen ska ges. Föräldrarna behöver ge sitt samtycke och eventuellt en fullmakt för att koordinatorn ska kunna ta kontakt med myndigheter, vårdgivare och andra aktörer. När en koordinator ska företräda föräldrarna krävs en fullmakt. Att företräda innebär exempelvis att ansöka om insats i vårdnadshavarens ställe. Hänvisa till Samtycke
  • Underlätta i kontakter och bygga nätverk. En viktig del i koordinatorns arbete är att upparbeta eller återknyta kontakter som inte fungerar med de aktörer som kan ge familjen och barnet stöd och vård. Erfarenheter visar att viktiga aktörer runt ett barn med funktionsnedsättning kan förlora kontakten med barnet och föräldrarna, även när familjen har behov av fortsatt stöd.
  • Kontaktlista ett verktyg för att kartlägga kontakter. Ett sätt att hjälpa föräldrar att få överblick över sin egen och barnets situation är att göra en kartläggning över vilka kontakter familjen har. Koordinatorn kan rita upp en kontaktkarta eller skriva en kontaktlista med aktuella namn och kontaktuppgifter som föräldrarna sedan förfogar över. Verktygen kan också fungera som utgångspunkt för en prioriteringsdiskussion.
  • Stöd vid möten. Inför ett möte kan koordinatorn hjälpa till med att tydliggöra vad föräldern vill föra fram, förklara vad ett visst möte syftar till, hur mötet går till och vilka frågor som kan avhandlas vid det aktuella mötet. Koordinatorn kan också komma överens med föräldrarna om vilket stöd koordinatorn ska ge föräldrarna under mötet. Kanske behövs anteckningshjälp eller hjälp med att ställa vissa frågor.
  • Praktisk hjälp med att skriva eller formulera. Koordinatorn kan hjälpa föräldrarna att formulera sina behov och att motivera en ansökan om stöd. Koordinatorn kan också ge praktisk hjälp med att exempelvis överklaga ett negativt förvaltningsbeslut. Även om föräldern får hjälp med att skriva eller med att ta fram kompletterande uppgifter är det fortfarande föräldern i egenskap av vårdnadshavare som ansöker eller överklagar. Koordinatorns uppgift är inte att ”ta strid” för föräldrars räkning. Däremot kan koordinatorn hjälpa föräldern så att tjänstemannen kan få ett tydligt och korrekt underlag i tid.
  • Se till att rätt aktörer tar vid. Innan koordinatorns uppdrag avslutas behöver andra aktörer vara informerade om och ha en gemensam fortsatt process kring stöd för familj och barn. Det är viktigt att koordinatorn lyfter behovet av en samordnad planering och så långt möjligt bidrar till att en sådan planering genomförs.

Andra stödinsatser tar vid om behov kvarstår

Målsättningen är att föräldrarna efter koordinatorns arbetsinsatser ska kunna klara kontakter runt barnet på egen hand. Om ett mer långvarigt stöd behövs, kan koordinatorn förmedla kontakt med ett sådant inom ordinarie utbud. Det kan vara boendestöd, kontakt med kurator, hemtjänst, ekonomiskt bistånd, skuldrådgivning eller annat. Koordinatorns roll är att hjälpa familjen ända fram till en etablerad och fungerande kontakt.

Föräldrar med egen kognitiv funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att formulera hur myndigheter och andra kontakter kan stödja dem i deras föräldraroll. Det finns olika sätt att underlätta, exempelvis genom att ge kortfattad skriftlig information från möten, kontrollera vad föräldern uppfattat under ett möte, skicka sms-påminnelser eller hjälpa föräldern att fylla i blanketter. Koordinatorn kan också om föräldern så önskar förbereda de aktörer som föräldrarna behöver ta kontakt med, så att de tas emot med förståelse för de svårigheter de har.

Mer information om praktiskt stöd av koordinator

I kunskapsstödet Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning kan du läsa mer om praktiskt stöd av koordinator.

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning på Socialstyrelsens webbplats 

Bräcke Diakoni har i ett pilotprojekt gett praktiskt stöd av koordinator till föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Projekt Personlig koordinator – ett avslutat projekt för familjer som har barn med rörelsenedsättning/flerfunktionsnedsättning på Bräcke Diakonis webbplats

SAMFÖR – SAMordnat FÖRäldrastöd är ett projekt som genomfördes i Västerås. Projektet omfattade delvis uppgifter liknande koordinatorns.

SAMFÖR – SAMordnat FÖRäldrastöd på Mälardalens högskolas webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd