Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Individens rättigheter

Personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhällslivet och kunna leva ett självständigt liv. Stödet till enskilda personer liksom samhället i stort ska utformas så att personerna kan leva som andra. Barnen har särskilda rättigheter att komma till tals.

Svensk funktionshinderspolitik utgår från FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. I konventionen uttrycks bland annat principen om alla människors lika värde och lika rätt. Stat, kommun och landsting har ett gemensamt ansvar för att personer med funktionsnedsättning får möjligheter till en god hälsa samt ekonomisk och social trygghet. Stödet som ges till personer med funktionsnedsättning ska stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt och oberoende liv.

Barns rättigheter och enskilda barns bästa poängteras i barnkonventionen som även omfattar barn med funktionsnedsättning. Barnens rätt att komma till tals behöver särskilt förstärkas och synliggöras.

Läs mer: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – lättläst version, på regeringens webbplats

Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning slår fast att alla människor är lika värda och att de mänskliga rättigheterna även gäller för personer med funktionsnedsättning. Andra viktiga principer i konventionen är att miljön ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och att ingen ska diskrimineras.

Under 2009 antog Sverige även FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Svensk funktionshinderspolitik och den nationella handlingsplanen från patient till medborgare utgår från FN-konventionen. Målen i handlingsplanen är:

  • en samhällsgemenskap med mångfald som grund
  • att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet
  • jämlikhet i levnadsvillkor för alla personer med funktionsnedsättning.

Alla verksamheter har ett ansvar för att bidra till att samhället blir tillgängligt. Det handlar till exempel om att information, lokaler och allmänna kommunikationsmedel ska vara tillgängliga för alla.

Konventionerna kompletterar varandra och stärker barnens rätt

Barnkonventionen och konventionen för personer med funktionsnedsättning kompletterar varandra. Det tydligaste exemplet när det gäller barn är barnets rätt att komma till tals. Barnkonventionen bestämmer att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne eller honom. Grundläggande i samtal med alla barn är att ge barnet information och att ta del av barnets synpunkter och egen beskrivning av sin situation.

Hänsyn ska tas till barnets åsikt i förhållande till barnets ålder och mognad. I funktionshinderskonventionen poängteras att barn kan behöva stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder för att utnyttja rätten att uttrycka sina åsikter. På så sätt förstärker funktionshinderskonventionens text rätten för barn som har kommunikativa eller kognitiva svårigheter att komma till tals.

Att leva som andra är grundläggande i både SoL och LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktonshindrade, LSS, gäller vissa av de personer som har en omfattande och varaktig funktionsnedsättning. Den så kallade personkretsen anger vilka grupper som omfattas av lagen och finns beskrivet i 1 § LSS. Lagen syftar till att trygga stödet till som kan underlätta den dagliga livsföringen för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Målet enligt både LSS och socialtjänstlagen, SoL, är att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett liv så likt andra människors liv som möjligt och delta i samhällslivet. Det betyder att de insatser som personerna får ska kompensera för de svårigheter och hinder som funktionsnedsättningen för med sig.

Läs mer:

Mänskliga rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på Regeringens webbplats

Individuella behov, temats del på Kunskapsguiden

Stödet ska anpassas till individens behov

Det individuella stödet till personer med funktionsnedsättning ges i första hand med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, socialtjänstlagen, SoL, och socialförsäkringsbalken, SFB. Intentionerna i LSS har många likheter med målen för funktionshinderspolitiken som tillkom efter att LSS trätt i kraft. Även i SoL finns formuleringar som liknar målen för funktionshinderspolitiken. Det innebär att socialtjänsten ska arbeta för att människor som möter betydande svårigheter i sina liv får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Personal som arbetar inom stöd, service och omsorg möter personer i olika åldrar och med olika behov. Insatserna ska vara av god kvalitet. Verksamheternas personal måste därför kunna sätta sig in i och förstå hur de ska kunna ge stöd på bästa sätt.

Stödet till personerna med funktionsnedsättning kan handla om vitt skilda saker. Det kan vara att lära en person med kognitiva svårigheter att själv kunna ta sig till den dagliga verksamheten. Det kan också vara att bemöta en person som börjar skrika högt och länge utan synbar anledning. Här är det också viktigt att personalen har tillgång till uppdaterade rutiner och ett dagligt stöd från sin arbetsledare när det behövs.

Kommunikationsstöd

Socialtjänsten ska frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. En förutsättning för självständighet är att få tillfälle att vara delaktiga i sin planering. Personalen behöver ställa frågor och stämma av att hon eller han förstår och är överens. Detta ställer också krav på att personer runt den enskilde har kunskap om vilket kommunikationsstöd som kan behövas.

Individuella svårigheter och möjligheter till att kommunicera kan se väldigt olika ut för personer med funktionsnedsättning. Därför behöver både bemötande och kommunikationsstöd se olika ut. Personer med svårigheter att kommunicera bör få tillgång till individuellt anpassad Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK. Det kan vara ett sätt att förebygga utmanande beteende. Det finns inte en lösning som passar alla. Däremot kan en kommunikativ miljö erbjuda ett bemötande och kommunikationsstöd som underlättar för många. 

Läs mer: Bemötande och delaktighet, det här temats del på Kunskapsguiden

Hjälpmedel

Hjälpmedel syftar till att personer med funktionsnedsättning ska få bättre förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Hjälpmedel som underlättar förflyttning kan bidra till att undanröja eventuella hinder för delaktighet i samhället. Hjälpmedel kan också underlätta självständighet i den personliga vården och andra aktiviteter i det dagliga livet. Det finns olika vägar att få tillgång till hjälpmedel med olika aktörer som ansvarar för dessa.

Läs mer:

Hjälpmedel, tema på Kunskapsguiden

Konsumentprodukter som hjälpmedel – handbok, på Myndigheten för delaktighets webbplats

Barnets rättigheter 

Socialtjänstens arbete ska präglas av ett barnrättsperspektiv. Det innebär att barnets bästa är den givna utgångspunkten i arbetet och att barnet ska vara delaktigt så långt som möjligt. Barns och ungas delaktighet är inte viktig bara ur ett rättsäkerhetsperspektiv. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga blir mer motiverade och intresserade i vardagliga situationer och får därmed högre kontroll över sitt liv. Barnets hälsa och utveckling främjas av delaktighet.

Barn med funktionsnedsättning

Barnet behöver få anpassad information om sin egen funktionsnedsättning. De vuxna behöver också veta hur barnet förstår sin funktionsnedsättning och uppfattar sig själv och andra i sin omgivning. De särskilda insatserna i LSS ska bidra till att minska följderna av barnets funktionsnedsättning. När det gäller att bedöma hur barn med funktionsnedsättning har det ska de jämföras med andra barn och ungdomar i liknande ålder. En viktig målsättning är att stärka barnets självförtroende och tilltro till sin egen förmåga. På längre sikt kan det öka personens möjlighet att leva mer självständigt och oberoende av andra.

Barnets rätt till delaktighet

Barnets rätt till delaktighet i frågor som rör honom eller henne består av tre olika delar:

  • Barnets rätt till information.
  • Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnade på.
  • Barnets rätt till inflytande och självbestämmande utifrån ålder och mognad.

Att informera barn och unga med funktionsnedsättning på ett lämpligt sätt kräver förmågan att lyssna och leva sig in i deras situation. Informationen kan behöva ges vid flera tillfällen och på alternativa sätt. Det är också viktigt att ta reda på om barnet eller den unga har kunnat ta emot och kunnat förstå vad informationen innebär.

Ett barn ska ges möjlighet att framföra sin åsikt i frågor som rör honom eller henne. Barnet får inte pressas på synpunkter eller försättas i svåra valsituationer. Delaktigheten ska vara på barnets villkor.

Läs mer:

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barn- och ungdomsvård – Barnets rättigheter, tema på Kunskapsguiden

Barnkonventionen – kortversion, på UNICEF:s webbplats

Barnkonventionen – lång version, på UNICEF:s webbplats

Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser

Stöd till familjerna

Barn med funktionsnedsättning är beroende av föräldrarnas stöd i fler situationer och ofta under längre tid i livet än jämnåriga. Föräldrarnas ansvar i de här situationerna kräver mer av åtaganden, initiativtagande, kunskap och ork. Dessutom under längre tid jämfört med situationen för andra föräldrar.

Det utökade föräldraskapet innebär bland annat att se till att barnet får de insatser som han eller hon behöver för sin utveckling och hälsa. För det krävs av föräldrarna att de känner till vilka insatser som finns, vad dessa innebär och vart de ska vända sig för att få sina behov tillgodosedda. Är insatsen riktad till ett barn ska också vårdnadshavaren kunna påverka insatsen. Det kan exempelvis handla om vem som ska utses till kontaktperson eller hur korttidsvistelse ska utformas. Att samordna alla kontakter och förmedla information till berörda är en annan uppgift som föräldrar har.

Föräldrar ska också hantera det svåra att stötta sitt barn i utveckling och frigörelse samtidigt som det finns ett behov av att skydda barnet i olika situationer.

Ett allsidigt stöd och förebyggande insatser till familjer som har barn med funktionsnedsättning är betydelsefullt. Om föräldrarna inte får det stöd de behöver kan det finnas risk för att föräldrarna inte kan ge barnen en god uppväxtmiljö.

Att få möjlighet att leva som andra gäller också syskon till barn med funktionsnedsättning. Syskonen ska ha samma möjlighet att umgås med vänner eller få hjälp med läxläsning som andra barn och ungdomar.

Stöd till anhöriga

Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning. Syftet med stödet till anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar.

Anhöriga är en viktig resurs i vården och omsorgen

Anhöriga är en stor tillgång för personalen som arbetar med deras närstående. Utöver att anhöriga i regel har en mycket viktig roll för den enskilde är anhöriga också en viktig samarbetspartner för personalen. Viktigt för anhörigas trygghet är att de känner tilltro till personalen och verksamheterna de kommer i kontakt med. All personal i socialtjänstens verksamheter som möter anhöriga ska uppmärksamma dem och bör samarbeta med dem. En viktig uppgift är också att utveckla ett förhållningssätt så att anhöriga bemöts på ett förtroendeingivande och stödjande sätt.

Anhörigstöd genom insatser till anhöriga eller deras närstående

För att orka med vardagen behöver anhöriga ofta hjälp med insatser till den person de hjälper. Ett gott stöd till anhöriga kan vara att de vet att den närstående får de insatser som han eller hon behöver och att insatserna har en en god kvalitet. Stöd till anhöriga kan vara att den närstående får insatser som ledsagning, hemtjänst, dagverksamhet, boendestöd, korttidsboende eller korttidsvistelse.

Många anhöriga som vårdar eller stödjer en person har behov av information eller utbildning om den närståendes sjukdom, symtom eller yttringar, funktionsnedsättning, prognos och hjälpmedel samt vilka möjligheter till stöd som finns. De har också behov av information om hur de för egen del kan få stöd.

Läs mer:

Stöd till anhöriga – Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen, på Socialstyrelsens webbplats

Stöd till anhöriga, på Socialstyrelsens webbplats

​Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning syftar till att främja, skydda och säkerställa alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning.

Konventionen om mänskliga rättigheter på regeringens webbplats

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs.

Barnkonventionen, på UNICEF:s webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser