Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Teman Våld och utsatthet Barn kan vara extra utsatta

Barn kan vara extra utsatta

Barn med funktionsnedsättning är ofta mer utsatta och riskerar i högre grad än andra barn att fara illa. Våld mot och försummelse av barn innebär både lidande för barnet när det inträffar och ökad risk för långvarig psykosocial och medicinsk ohälsa, inklusive missbruk och kriminalitet.

​Många undersökningar visar att barn med funktionsnedsättning är mer utsatta och att det finns högre risk för dem än andra barn att fara illa.

Det finns uppgifter som antyder att barn med funktionsnedsättning eller sjukdom blir slagna i hemmet dubbelt så ofta som andra barn. Mest sårbara är utrikesfödda barn som lever i låginkomstområden där risken ökar med fem gånger.

Våld mot och försummelse av barn innebär både lidande för barnet när det inträffar och ökad risk för långvarig psykosocial och medicinsk ohälsa, inklusive missbruk och kriminalitet.

Våld mot barn – en vid definition

Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Sverige har ställt sig bakom en rad internationella överenskommelser som rör mänskliga rättigheter och det är en del i våra internationella åtaganden för en bättre folkhälsa på global nivå. Sverige är folkrättsligt förpliktat att ha en lagstiftning som stämmer med kraven i de konventioner som vi har anslutit oss till.

Barns rätt till en uppväxt utan våld formulerades av FN 1989 i konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. I konventionens artikel 19 betonas staternas ansvar att vidta åtgärder för att skydda varje barn mot alla typer av fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 19 konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både i och utanför hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Staterna ska se till att utnyttjande, våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning identifieras, utreds och i förekommande fall lagförs.

Våld är ett mångtydigt begrepp som i både forskning och praktik kan definieras på olika sätt. Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan röra sig om grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som enligt rådande lagstiftning i Sverige inte definieras som brott, men som kan ingå i ett mönster av utsatthet. Det kan handla om verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning.

Funktionsnedsättning och sjukdom definieras och delas in på olika sätt vilket innebär svårigheter att göra jämförelser och dra generella slutsatser mellan olika studier och kartläggningar eftersom. Dessutom varierar definitioner av vad som ryms inom begreppet utsatthet och våld mot barn.

Riskfaktorer

Förskolebarn löper en större risk att fara illa än äldre barn. Om utsattheten börjar tidigt riskerar detta att pågå under hela barndomen. Tidig ålder ses som en riskfaktor i sig om barnet har en funktionsnedsättning. Även typen av funktionsnedsättning eller sjukdom påverkar förekomsten av våld och skadlig behandling. Studier visar att barn med exempelvis hörselskada, kan löpa extra stor risk att utsättas för våld.

Andra barn som kan anses vara extremt utsatta är barn som har en svår funktionsnedsättning, flera olika funktionsnedsättningar eller barn som är utsatta för flera olika typer av våld och svåra livshändelser samtidigt. Det kan också handla om barn som genomgått svåra medicinska behandlingar, som utsatts för våld i hemmet, som bevittnat våld i hemmet och som dessutom utsatts för våld av jämnåriga under många år.

Barn med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för upprepade övergrepp och en högre risk för allvarlig skada till följd av våld. Detta innebär att barnens svårigheter av olika slag kan förstärkas.

Olika anledningar till ökad risk för våld är

  • ökad sårbarhet som följd av ökat vårdbehov hos många vårdgivare
  • kronisk stress hos vårdgivarna
  • anknytningsproblem hos föräldrarna
  • föräldrarna isolerar sig
  • orealistiska förväntningar på barnets förmåga
  • aggressivt beteende hos barnet
  • flera riskfaktorer samtidigt som till exempel funktionsnedsättning och missbruk
  • kommunikationssvårigheter med minskad förmåga att förmedla information
  • oförmåga att förmedla behov
  • beroende av ett stort antal vårdgivare.

Osynlighet, sårbarhet och beroende är tre teman som sammantaget utmärker beskrivningar och förklaringar till våld mot personer med funktionsnedsättningar.

I en svensk studie lyftes att risken för barnet att enbart bli slagen eller både bli slagen och bevittna våld mellan vuxna ökade i takt med det antal sjukdomar/funktionsnedsättningar som barnen sagt sig ha. Även indirekta riskfaktorer påvisades som att vägen till insatser beskrevs vara både praktiskt och känslomässigt komplicerad. Tydligare information och bättre samordning framhölls av föräldrarna i studien som ett förbättringsområde.

Föräldrarnas stora ansvarstagande tycktes också öka risken för ett slutet klimat mellan föräldrar och de professionella. Föräldrarna berättade inte om svårigheter som att hantera konflikter och de professionella ställde inte heller frågor. Det slutna klimatet blev på så sätt ett hinder för att kunna förebygga våld mot barnet.

Socialnämndens ansvar

Alla barn har rätt att få växa upp under trygga förhållanden. Men om en vårdnadshavare inte kan ta detta ansvar fullt ut så är det socialtjänstens roll att verka för att barnet växer upp under trygga och goda förhållanden enligt Socialtjänstlagen, SoL.

Socialtjänstlagen lyfter också socialnämndens ansvar för att särskilt beakta att barn som utsatts för brott eller som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående kan vara i behov av stöd och hjälp.

Skyldighet att anmäla oro för barn

Personal på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga som till exempel socialtjänstens verksamheter, skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.. 14 kap. 1 § SoL. För andra som inte omfattas av skyldigheten att anmäla finns en rekommendation i Socialtjänstlagen.14 kap. 1 § c SoL.

Ett barn kan fara illa när det till exempel i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp. Det kan också handla om fysisk eller psykisk försummelse eller allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj eller ett självdestruktivt beteende. Alla barn kan fara illa men vissa barn löper högre risk än andra att fara illa.

Att anmäla oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen. Som anmälare behöver man inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att man misstänker att något inte står rätt till. Det är socialtjänstens ansvar att utreda anmälan och bedöma barnets situation och om barnet behöver skydd eller stöd.

Bris stödjer barn som är utsatta för våld

Samtalen från barn har en central funktion i verksamheten hos Bris, barnens rätt i samhället. Om ett barn berättar för Bris att barnet är utsatt för våld hemma informerar Bris om socialtjänsten och om barnets rätt att få hjälp. Barnet kan få stöd av Bris i kontakten med socialtjänsten. Bris erbjuder även gruppstöd i olika former.

På Bris finns även en vuxentelefon, BVT, där de informerar vuxna om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Exempelvis upplyser Bris om anmälningsplikten och beskriver samhällets skyddsnät.

Bris webbplats

Omslag: Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn – information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagenTill dig som är skyldig att anmäla oro för barn

Foldern riktar sig till personal som är anmälningsskyldig enligt socialtjänstlagen. Den tar upp varför man ska anmäla oro för barn, hur det går till och vilken återkoppling det går att få från socialtjänsten. 

Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn på Socialstyrelsens webbplats

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser