Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Folkhälsa

Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre. Det ser man på att medellivslängden ökar. Ett av de prioriterade områdena för folkhälsan i Sverige är att minska skadorna av missbruk och beroende.

 

​Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka, vilket framför allt beror på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt.  Kvinnor lever längre än män, men könsskillnaderna minskar.

Trots en i huvudsak positiv utveckling så finns det hälsoskillnader. Skillnader mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. De vanligaste dödsorsakerna i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland personer med kort utbildning. Personer med kort utbildning rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa.

Ett av de prioriterade områdena för folkhälsoarbetet i Sverige är ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Inom ANDTS-strategin arbetar flera myndigheter för ett samhälle fritt från narkotika, dopning, minskat riskbruk av alkohol, ett minskat tobaksbruk och minskade riskabla spelvanor.

Alkoholrelaterad ohälsa

Redan vid små mängder av alkohol kan en person få hälsoproblem. Riskbruket kan antingen handla om en hög genomsnittlig konsumtion eller om att man dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Riskkonsumtion av alkohol är en regelbunden konsumtion av en viss mängd alkohol under en vecka vilket medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.
Riskbruk förekommer i alla befolkningsgrupper och åldrar men är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor, och bland yngre personer än äldre personer. Var femte man och var åttonde kvinna riskkonsumerar alkohol. Ju tidigare riskabla alkoholvanor uppmärksammas desto lättare är det för individer att förändra vanorna. 
Alkohol orsakar mer än 60 olika sjukdomstillstånd, varav de vanligaste är olika former av hjärt- och kärlsjukdomar, leverskador, cancer och psykisk ohälsa. Att vårdas för alkoholrelaterade diagnoser är vanligast i åldrarna 45–64 år. Men för gruppen unga, 15-24 år, har antalet inskrivningar i slutenvård ökat. Ökningen har varit snabbare bland de unga kvinnorna än bland männen, och det är numera lika vanligt att unga kvinnor vårdas som att unga män vårdas. 
Det är vanligare att män har alkoholrelaterade diagnoser än kvinnor. Dödligheten på grund av alkoholrelaterade diagnoser har minskat under senare år. Men skillnaderna mellan könen minskar på grund av att de alkoholrelaterade diagnoserna och dödligheten på grund av dem minskar bland män och ökar bland kvinnor.

Narkotikarelaterad ohälsa

Antalet personer som vårdas för narkotikarelaterade diagnoser har ökat bland män och kvinnor i alla åldrar. Men ökningen är snabbast bland personer 15-24 år. Antalet personer som dör på grund av en narkotikarelaterad diagnos har också ökat men utvecklingen har planat ut under 2000-talet. 
Narkotikabruk innebär ökade risker för både medicinska och sociala skador och ökad risk att dö i förtid.  Olika typer av psykiska sjukdomar och besvär är vanligare hos personer med ett skadligt narkotikabruk. Men även ett mindre regelbundet bruk ger psykisk ohälsa i högre grad.
Resultat från Nationella folkhälsoenkäten visar på samband mellan cannabisanvändning och psykisk ohälsa. Bland cannabisanvändarna är det fler som anger en hög grad av besvär som ängslan, oro och ångest. Sannolikt går sambandet i båda riktningarna: man använder cannabis för att man mår dåligt och man mår dåligt för att man använder cannabis.

Tobaksrelaterad ohälsa

Varje år dör 12 000 personer på grund av rökning. Varannan rökare dör i förtid av sitt bruk och i genomsnitt lever en rökare tio år kortare än en icke-rökare. Rökning ökar risken för ett flertal allvarliga sjukdomar samt för dödlighet. Men dagens rökvanor påverkar främst framtida sjuklighet, medan exempelvis den cancersjuklighet vi ser idag speglar rökvanorna för flera decennier sedan. 
Att vara utsatt för passiv rökning innebär i stort sett samma sorts risker som för den aktiva rökaren, om än i lägre grad. Risken att drabbas av sjukdom på grund av passiv rökning ökar ju större exponeringen är men det finns inga riskfria nivåer. Alla som röker skadas av sitt bruk. 
Tobaksrökning har en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd, varav de vanligaste är hjärt- och kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och flera andra former av cancer. Detta leder till att cirka 6 400 människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av sitt tobaksbruk. 
En minskning har skett sedan år 2004 av andelen dagligrökare i befolkningen. Minskningen ses hos båda könen men det är kvinnor som står för större delen.

Spelrelaterad ohälsa

Spelproblem kan leda till sociala, ekonomiska och hälsorelaterade problem. Spelberoende är en psykiatrisk diagnos, på ett liknande sätt som alkoholberoende.
Spelproblem finns i hela befolkningen. Men de är vanligast bland unga män, personer som står utanför arbetsmarknaden och personer med ekonomiska problem. Generellt kan man säga att personer som inte har stabila och trygga levnadsförhållanden löper en större risk att hamna i ett spelberoende. Det finns tendenser som visar att nya spelformer, som Internetpoker, drar till sig nya grupper av spelare, exempelvis studenter och egenföretagare.

Folkhälsomyndighetens webbapplikation FolkhälsoAtlas

FolkhälsoAtlas är en interaktiv webbapplikation som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Syftet med FolkhälsoAtlas är att ge en lättillgänglig visuell presentation av valda folkhälsodata redovisade på kommunnivå.

FolkhälsoAtlas på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser