Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Missbruk & beroende Teman Alkoholmissbruk och -beroende

Alkoholmissbruk och -beroende

Konsumtion av alkohol kan leda till riskbruk, missbruk eller beroende. Personer med alkoholrelaterade problem riskerar att få fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa och sociala problem.

 

​En hög alkoholkonsumtion kan kopplas till sociala problem, brottslighet, lidande hos anhöriga och närstående, skador, sjukdomar och för tidig död.

Andelen personer med riskbruk har ökat i Sverige sedan 1990-talet, främst bland kvinnor. Riskkonsumtionen har också ökat bland äldre under de senaste tio åren. Ungefär en miljon svenskar kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion.

Andelen personer med alkoholberoende har också ökat och särskilt markant är ökningen för kvinnor. Men fortfarande har totalt fler män än kvinnor ett alkoholberoende.

Två typer av riskbruk – hög genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion

Med riskbruk menas en alkoholkonsumtion som kan leda till fysiska eller psykiska skador. Riskbruket kan antingen handla om en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller om att man dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.

För personer med riskbruk av alkohol ökar risken för olika sjukdomar, sänkt livskvalitet och för tidig död. Olika typer av riskbruk kan leda till olika typer av negativa konsekvenser.

Hög genomsnittlig konsumtion

Med en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol menas mer än 14 standardglas i veckan för män och 9 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar alkoholmängden i exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Om en person har en hög genomsnittlig konsumtion ökar risken dels för kroniska skador på kroppen såsom leverskador och cancer, dels för psykisk ohälsa och sociala problem.

Intensivkonsumtion

Intensivkonsumtion innebär en alkoholkonsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor.

Om en person mestadels dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle ökar risken för dels akuta effekter såsom olycksfall, våld och sociala problem, dels psykisk ohälsa.

Definitioner av missbruk och beroende av alkohol

Diagnosen missbruk eller beroende innebär att en person uppfyller ett antal kriterier. Inom det medicinska området använder man huvudsakligen diagnosklassifikationerna DSM och ICD.

I diagnoshandboken DSM-5 har begreppen missbruk och beroende ersatts av ett gemensamt begrepp. Det nya begreppet ”substance use disorder” kan översättas till ”substanssyndrom” på svenska.

Enligt ICD-10 betecknas begreppet missbruk med skadligt bruk, det vill säga bruk av substanser på ett sätt som skadar hälsan fysiskt eller psykiskt.

För beroende enligt ICD-10 gäller att tre av följande sex kriterier ska vara uppfyllda:

  • stark längtan efter alkohol
  • svårigheter att kontrollera intaget
  • fortsatt användning trots skadliga effekter
  • prioritering av alkoholanvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser
  • ökad tolerans
  • fysiska abstinenssymtom.

Konsekvenser av alkoholkonsumtion

Personer med alkoholrelaterade problem riskerar att få fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa och sociala problem.

Fysiska sjukdomar och psykisk ohälsa

Alkoholkonsumtionen i Sverige orsakar sjukdomar och ohälsa som till exempel olika former av hjärt-kärlsjukdomar, leverskador, cancer, neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa.

Personer med alkoholberoende kan få allvarliga sjukdomar som drabbar hjärnan och nervsystemet, men också levern, musklerna, hjärtat och blodkärlen.

Sociala problem

Alkoholberoende får ofta sociala och ekonomiska konsekvenser för individen själv och för de närstående. Socialt utanförskap, självmord, misshandel och rattfylleri kan bli en följd av beroendet eller missbruket.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser