Krisberedskap i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Kommuner har en central roll vid hanteringen av kriser och katastrofer och oavsett benämning ska de hanteras lokalt av de som är närmast berörda.

Om en händelse består en tid och utvecklas blandas andra aktörer in i allt högre grad. Är exempelvis bara en kommun drabbad behöver den kanske inte stöd från länsstyrelsen. Men ju fler kommuner som påverkas av händelsen desto större roll får i allmänhet länsstyrelsen. Växer händelsen ytterligare behövs ibland resurser från myndigheter på nationell nivå, exempelvis Socialstyrelsen.

Man börjar helt enkelt med att hantera händelsen i dess omedelbara närhet, samtidigt som det finns resurser tillgängliga på regional, nationell och i vissa fall internationell nivå om händelsen blir omfattande.

Förberedelser genom övning och nätverk

Kommunerna kan driva många verksamheter som bör fungera även när något utöver det vanliga inträffar: Socialtjänst, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel besluta vilka verksamheter som är viktiga och hur de ska kunna bedrivas vid omfattande elavbrott eller på vilket sätt ett äldreboende ska utrymmas vid en översvämning.

Inom kommunen är många viktiga för krisberedskapen:

• myndigheter
• företag
• frivilligorganisationer
• trossamfund
• föreningar.

Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk - ofta benämnt samverkan inom området krisberedskap - så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade om en händelse inträffar.

Förberedelser genom planer och rutiner

Kommunen är skyldig att ha en plan för hur en extraordinär händelse ska hanteras. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av den verksamhet som bör fungera även i en svår situation. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och värmebölja. Dessutom ska förtroendevalda och anställda utbildas och övas.

Ansvar inom kommunen

Vid en extraordinär händelse (inklusive höjd beredskap) kan verksamheten i kommunens nämnder tas över av en krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet och fattar bland annat beslut om hanteringen av och i vissa fall prioritering mellan olika verksamheter. Kommunfullmäktige avgör när krisledningsnämndens arbete ska avslutas.

Kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en händelse.

Höjd beredskap

I likhet med socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) så finns det inte heller i hälso- och sjukvårdslagen några undantagsregler som gäller vid höjd beredskap. Enligt ansvarsprincipen är kommunerna således ansvariga för att kunna erbjuda kommunal hälso- och sjukvård även vid höjd beredskap. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) får regeringen meddela föreskrifter om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.