There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Placeringar – utforma och följa upp - Kunskapsguiden

Placeringar – utforma och följa upp

Insatser till barn och deras föräldrar ska i första hand ges frivilligt och i öppna former på hemmaplan. Ibland är det nödvändigt med placering utanför hemmet. Då behöver socialsekreteraren samverka med barn, föräldrar och andra berörda för att utforma och följa upp placeringen.

Socialtjänsten ska i första hand sträva efter att placeringar utanför hemmet sker i samförstånd med barn och föräldrar. Om det inte är möjligt kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt att mot föräldrars och barns vilja omhänderta barnet enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att se till att barn som inte kan bo med sina föräldrar får en god vård och omsorg som svarar mot barnets behov.

Handläggningsprocessens olika delar inom den sociala barn- och ungdomsvården är aktualisera, utreda, besluta, utforma och följa upp – både öppna insatser och placeringar. 

""

Stödmaterial för handläggning och dokumentation

På Socialstyrelsens utbildningsportal finns ett stödmaterial med gruppövningar för lärande om handläggning och dokumentation i den sociala barn- och ungdomsvården. Stödet är indelat utifrån de olika handläggningsstegen. Det innehåller även en studiehandledning för den som ska planera övningarna.

En trygg och säker vård utifrån barnets bästa

Arbetet med placerade barn och unga styrs bland annat av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd och är omgärdat av en rad detaljbestämmelser för att placeringen i möjligaste mån ska bli trygg och säker för barnet. Bestämmelserna finns framförallt i socialtjänstlagen, SoL, och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Den senare kan användas i särskilda situationer när samtycke till vård saknas. Barnets bästa ska vara avgörande vid vård- och behandlingsinsatser för barn och unga.

Här är några olika exempel på övergripande mål och principer:

  • Barnets bästa ska vara avgörande vid beslut eller andra insatser som rör vården.
  • Socialtjänstens arbete bygger på delaktighet. Barnet och vårdnadshavaren har rätt att få information och vara delaktiga i utformningen och uppföljningen av vården.
  • Vården ska vara ändamålsenlig och präglad av flexibilitet, kontinuitet och närhet.
  • Helhetssyn och samverkan är viktiga delar i arbetet.
  • Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet.
  • Socialnämnden ska noga följa vården av placerade barn. Man behöver särskilt uppmärksamma hälsa, skolgång, utveckling, sociala beteende samt relationer till anhöriga och andra närstående.
  • Socialtjänsten ska fortlöpande dokumentera uppföljningen av vården i barnets journal.
  • Ett interkulturellt perspektiv är viktigt, bland annat i mötet med ensamkommande barn. Det betyder att du som professionell behöver ha insikt om hur egna föreställningar och kulturella referensramar påverkar mötet.

BBIC erbjuder stöd för arbetet med placeringen

Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga har Socialstyrelsen utvecklat handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i centrum, BBIC. Systemet ger stöd genom hela handläggningsprocessen. BBIC erbjuder till exempel ett stöd för i arbetet med placerade barn för placering.

Arbetet styrs av lagstiftning, kunskap och erfarenhet

Socialtjänstens arbete med placerade barn och unga regleras dels i lagar och förordningar från regering och riksdag, dels i föreskrifter och allmänna råd som utfärdas av Socialstyrelsen.

Arbetet måste också bygga på en evidensbaserad praktik och bästa tillgängliga kunskap, det vill säga teorier och forskning om placerade barn samt kunskap och erfarenheter från praktiskt yrkesverksamma. Barns och föräldrars synpunkter är också nödvändigt att ta till vara.

Olika placeringsformer utifrån barnets behov

För barn och unga som behöver placeras utanför hemmet finns det tre olika placeringsformer: familjehemsvård, HVB – hem för vård eller boende, och stödboende. Här kan du läsa mer om de olika placeringsformerna.

Delaktighet, skolgång och hälsa

Barn, föräldrar och andra närstående behöver så långt som möjligt vara delaktiga när barn är placerade i samhällsvård. Placerade barns hälsa och skolgång behöver uppmärksammas särskilt.

Vård med stöd av LVU

LVU syftar till att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns behov av skydd, stöd och behandling. LVU kan bli möjlig att tillämpa först när vård inte kan ges i frivilliga former.

Utforma placeringar

Efter att socialnämnden fattat beslut om placering för ett barn i samhällsvård behöver man planera hur insatsen ska genomföras. Utgångspunkten är den analys och bedömning om behov som finns i beslutsunderlaget.

Följa upp placeringar

Att noga följa och stödja de barn som placerats i samhällsvård är en av de viktigaste uppgifterna för den sociala barn- och ungdomsvården. Det är nödvändigt för att säkerställa att barnen har det bra och får rätt stöd.

Avsluta vården

Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård utanför det egna hemmet har upphört. För att vården ska kunna avslutas på bästa sätt är det viktigt att socialtjänsten i god tid planerar för och ser till att barn och föräldrar får det stöd de behöver.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter