Förebyggande åtgärder

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ofta svår att behandla. Att arbeta förebyggande i samverkan mellan föräldrar och barn- och elevhälsovården är därför det viktigaste.

Etablerad övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ofta svår att behandla. Att arbeta förebyggande och i samverkan mellan föräldrar och barn- och elevhälsovården är därför det viktigaste.

Samhällsinsatser

Hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå är aktiviteter som syftar till att förbättra hälsan, exempelvis att bygga säkra cykelbanor, skapa stimulerande skolgårdar eller erbjuda subventionerad nyckelhålsmärkt mat. Den enskilde individens möjligheter att fatta beslut och ta kontroll över sitt eget liv bör också stödjas.

Elevhälsan

Elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Insatserna kan bedrivas på olika nivåer – organisation, grupp och individ. Elevhälsan ska också uppmärksamma tecken på fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev och vidta adekvata åtgärder.

Hälsobesök och hälsosamtal

Alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska enligt skollagen erbjudas hälsobesök. Dessa ska fördelas jämnt under skoltiden och ska bedöma elevens allmänna hälsotillstånd, tillväxt, utveckling och inlärning. Syftet är att tidigt upptäcka tecken på ohälsa och att snabbt kunna ge eleven stöd och insatser.

Elever som till exempel har en kronisk sjukdom eller får behandling kan behöva ha en tätare kontakt med elevhälsan, som då har en viktig roll för elevens situation i skolan.

Varje hälsobesök innefattar ett hälsosamtal som fokuserar på information, rådgivning och lärande utifrån varje elevs unika situation och förmåga. Eleven ska få möjlighet att reflektera över sina egna förutsättningar och val.

Matvanor och fysisk aktivitet

Hälsobesöken är ett bra tillfälle att ta reda på elevens matvanor och fysiska aktivitet. Det kan till exempel göras genom att ställa enkla och strukturerade frågor till eleven om matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Elever som redan har sunda vanor ska få stöd att behålla dessa och de elever som behöver förändra sina levnadsvanor ska få kunskap och stöd.

Skolsköterskan bör också vara uppmärksam på om det finns skydds- eller riskfaktorer. Att mäta elevens längd och vikt samt räkna ut BMI bör också ingå i hälsobesöket.

Rekommendationer om goda matvanor för skolbarn finns i Livsmedelsverkets kostråd för barn över två år.

Rekommendationer fysisk aktivitet

Barn och unga mellan 6 och 17 år rekommenderas minst 60 minuters sammanlagd fysisk aktivitet per dag, som framförallt bör vara konditionsfrämjande. Oavsett intensitet kan det ge positiva effekter på en eller flera hälsoproblem. Tre gånger i veckan bör träningen vara mer intensiv och även innehålla muskel- och skelettstärkande aktivitet.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning kan behöva anpassas efter barnets förmåga.

För barn med övervikt kan ibland ortopediska besvär eller vikten i sig försvåra gång, löpning eller cirkelträning och andra träningsformer som cykling, spinning, simning eller vattengympa.

Mental hälsa och fysisk aktivitet

Självkänsla och självuppfattning kan stärkas av fysisk aktivitet. Krav om kroppsideal, prestation och de sociala sammanhangen i samband med idrottsutövning kan bidra till exempelvis stress och olust. Extra påfrestande kan det bli för barn och unga som har övervikt eller annan ohälsa och kanske låg självkänsla. Individuell anpassning av aktivitet är därför viktigt.

Generella insatser i skolan

Barn har lättare att följa råd om matvanor och fysisk aktivitet om skolan serverar en näringsriktig mat och miljöerna möjliggör rörelse.

Enligt skollagen ska elever i grundskolan och motsvarande skolformer erbjudas näringsriktiga måltider kostnadsfritt. Skolans utemiljö ska vara utformad så att den ger eleverna möjlighet till daglig fysisk aktivitet. Elevhälsan är viktig för att påverka beslut.

Nationell uppföljning

Effekterna av de förebyggande insatserna behöver kunna utvärderas nationellt. Elevhälsan är en mycket bra bas för att följa barn och ungas övervikt och hälsa. För att uppgifterna ska kunna sammanställas på nationell nivå krävs digital journalföring. Förutsättningarna finns eftersom de flesta kommuner har digitala journaler för skolhälsovården.

Längd och vikt hos svenska skolbarn skulle på så sätt helt anonymt kunna följas under lång tid. Uppgifterna kan också samköras med andra register, förutsatt att forskare får tillstånd av en etisk prövningsnämnd. Vårdnadshavares tillstånd krävs också.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Skolans data om övervikt kan användas bättre ​Forte, 2013
Fetma hos barn – prevention enda realistiska lösningen på problemet Läkartidningen, 2007
Åtgärder mot fetma – nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma Statens folkhälsoinstitut, 2002
FYSS 2016 – Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, YFA, 2016
Vägledning för elevhälsan Socialstyrelsen, 2014
Rättelseblad för vägledningen för barnhälsovården Socialstyrelsen, 2014

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter