Åseles HLT-team samlar bred kompetens från vård, socialtjänst och skola

I Åsele kommun samverkar primärvården, socialtjänsten och skolan i så kallade HLT-team, team för hälsa, trygghet och lärande. Samverkansmodellen finns i flera kommuner i Västerbotten och målet är ett snabbt, samordnat stöd till barn och familjer. På så sätt minskar behovet av mer omfattande insatser längre fram.

Arbetet med Åseles HLT-team började 2016 med en diskussion utifrån det då relativt nya begreppet ”första linjen för barn och unga”. Representanter från hälsocentralen, socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt skolan stämde träff, för att tillsammans diskutera hur Åseles verksamheter skulle kunna samverka runt bland annat tidig upptäckt, lättillgängligt stöd och strukturerad uppföljning.

– Vi var redan från början helt eniga om att vi borde och ville få till ett gemensamt arbete runt våra barn, för att kunna ge rätt insatser i rätt tid på rätt nivå. Frågan var bara hur. Tyvärr är verkligheten ofta så att det tar tid annars. Barnen har ibland hunnit bli ganska stora när verksamheterna väl får till något, säger Helene Ejergård Ahlqvist, förste socialsekreterare i Åsele kommun och en av socialtjänstens representanter i HLT-teamet.

Umeå HLT är förebild

Strukturen för Åseles team bygger på Region Västerbottens och Umeå kommuns HLT-arbete. Regionen har processledare som kan stötta kommuner i att sätta igång egna team, bland annat med riktlinjer, handbok, dokument och uppföljningsstöd. Det har varit ett viktigt stöd i att bygga upp samverkan i Åsele.

– Det var till mycket stor hjälp för oss att vi kunde koppla upp vårt projekt mot regionen och Umeås HLT-arbete. Vi som arbetar med det här behöver inte uppfinna hjulet en gång till, det finns så mycket bra arbete som redan är gjort. Man kan titta på det som fungerar på andra håll och göra om det till sitt eget. Allt som Umeå gör går inte att applicera på en liten inlandskommun som Åsele, men vi kunde ändå använda deras struktur som en grund. Det viktigaste är att själva arbetsgången blir rätt från början till slut, säger Helene Ejergård Ahlqvist.

Snabb återkoppling till familjerna

Målet med HLT-teamet är att barn mellan 0 och 18 år ska få tidiga insatser för att behovet av mer omfattande insatser längre fram ska minska. Verksamheternas gemensamma vision är att Åseles barn och unga ska uppnå bästa möjliga hälsa, känna trygghet hemma, i skolan och på fritiden samt utvecklas så långt som möjligt i skolan. Samverkan ska resultera i ett konkret, samordnat stöd. Det ska också gå fort – familjerna ska få återkoppling inom sju dagar. Om familjen blir erbjuden insatser från flera verksamheter ska det göras en samordnad individuell plan, SIP, inom 30 dagar.

Ur ett verksamhetsperspektiv syftar HLT-teamet även till att skapa en mötesarena och möjlighet till nätverk mellan verksamheterna.

Flest barn aktualiseras via skolan

I Åseles HLT-team ingår socialsekreterare, kurator, distriktssjuksköterska från regionen, skolkurator och skolsköterska. Om det behövs tar teamet också in annan kompetens, till exempel specialpedagog. Varje termin utser teamet en av verksamheterna som ansvarig för möteslokal, dokumentation och annat som rör teamarbetet. På det sättet kan verksamheterna dela på ansvaret att vara sammankallande.

Alla verksamheter i upptagningsområdet kan – och har ett ansvar att – aktualisera barn till HLT-teamet om det behövs för att barnet ska få rätt stöd. Helene Ejergård Ahlqvist berättar:

– Skolan aktualiserar flest barn, men det kommer också in barn via individ- och familjeomsorgen samt vården. Det har varit ett jättearbete att förankra HLT hos alla pedagoger och all vårdpersonal, så att de känner till att vi finns och varför. Då kan de släppa barnen till oss när det behövs, i stället för att fortsätta inom den egna verksamheten trots att det blivit svårt.

Som stöd i förankringen finns också särskilda informationsblad om HLT, både till verksamheterna och till familjerna.

Tydlig struktur underlättar samverkan

I HLT-strukturen ingår också en styrgrupp med rektorer från skola och förskola, chef för individ- och familjeomsorgen samt verksamhetschef från hälsocentralen. Deras roll är att planera, organisera och följa upp HLT-arbetet, men också att engagera och ge teamet mandat.

Stödet från styrgruppen är viktigt. HLT-teamet träffas under 1,5 timmar varannan vecka. Mötestiden ska prioriteras och får därmed inte väljas bort. De verksamheter som deltar har ansvar att skicka en ersättare om ordinarie personal inte kan komma. Teamet ses oavsett om det finns några aktualiserade barn eller inte.

– I början hade vi inte så många barn aktualiserade, vilket gjorde att det inte var självklart för alla varför vi ändå skulle träffas. Men vi såg till att vara på plats ändå, för att lära känna varandra och varandras verksamheter. Det är jätteviktigt för att samverkan faktiskt ska fungera. Gemensam tid på det sättet ger möjlighet att definiera våra respektive roller, att få förståelse för våra olika perspektiv och att lära oss av varandra, säger Helene Ejergård Ahlqvist.

Samtycke från familjerna är grundläggande

Vid HLT-teamets möten deltar bara teamets medlemmar, inte barnen eller familjerna själva. Teamet erbjuder sedan stöd- och hjälpinsatser i ett gemensamt möte med familjen utifrån vad som har diskuterats under HLT-teamets möte. Då kan barnet och familjen ge sin syn på det som erbjuds.

Det har hänt att HLT-teamet inte har fått samtycke för att gemensamt diskutera ett barns situation. Möjligheten finns då att diskutera barnet avidentifierat, så att den som aktualiserat barnet ändå kan få hjälp att komma vidare. Men samtycke och delaktighet är en grundbult inom HLT.

Den som aktualiserar ett barn eller en familj i HLT har alltid ett inledande samtal med familjen. Det är ett övergripande samtal som blir en inledning till att hämta in samtycke, förklarar Helene Ejergård Ahlqvist:

– Det är viktigt hur vi marknadsför teamet. Den första personen som berättar om HLT-teamet är jätteviktig när det gäller att beskriva arbetet på rätt sätt. I de allra flesta fall framgår det vad vi faktiskt gör, och då får vi också samtycke.

Både fördelar och utmaningar i en liten kommun

Åsele kommun är med sina knappt 3 000 invånare en av Sveriges minsta kommuner och en av totalt 20 glesbygdskommuner. Det innebär både fördelar och utmaningar när det gäller samverkan, menar Helene Ejergård Ahlqvist.

– En klar fördel är att det är korta kontaktvägar mellan oss som arbetar med barn på olika sätt. Vi behöver inte vänta länge på att få till en träff och vi känner till varandra ganska väl. Det som är svårt är att strukturerna lätt blir sköra eftersom vi är så få, och att många av oss har flera olika roller och uppgifter att sköta samtidigt. Det kan även ta tid innan vakanta tjänster blir tillsatta. Skolan var till exempel utan kurator en tid, och det märktes mycket i HLT-teamet.

Nästa utvecklingsområde: involvera barnen ännu mer

De ärenden som teamet har tagit upp kommer att sammanställas och följas upp. Helene Ejergård Ahlqvist ser att arbetet har gett resultat i form av konkret stöd till familjer, men en viktig fråga att besvara inför det fortsatta arbetet är om teamet når rätt målgrupp. Exempelvis verkar både problematisk skolfrånvaro och korttidsfrånvaro med oklar orsak ha ökat. Vad beror det i så fall på? Åsele vill också ta reda på om det behövs fler förebyggande insatser.

En annan utmaning framöver är att förankra HLT-teamet politiskt, så ett riktningsbeslut kommer till och HLT-arbetet blir prioriterat även efter projekttiden.

– Men den stora frågan vi har pratat om är hur viktigt det är att se till att barnen involveras och känner delaktighet hela vägen. Det är nästa utvecklingsområde. Vi vill gärna hitta ett sätt att stärka barnens roll utöver sådant som samtycke, frågeformulär och skattningsskalor. Det ska vi fundera på, avslutar Helene Ejergård Ahlqvist.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter