Exempel på insatser och aktiviteter för föräldralediga inom ekonomiskt bistånd

För att utveckla arbetet med föräldralediga inom verksamheten ekonomiskt bistånd presenteras här exempel på insatser och aktiviteter som förslag och inspiration.

Innehållet bygger på exempel och erfarenheter från flera verksamheter i kommuner och stadsdelar. En del insatser är generella och öppna för alla föräldralediga och en del är riktade insatser till individer som har ekonomiskt bistånd.

Exemplen beskriver inte färdiga koncept utan måste anpassas till de lokala förutsättningarna. Det är också kommunen som ytterst ansvarar för att de insatser och aktiviteter som erbjuds och de förändringar som genomförs är förenliga med gällande lagstiftning. 

Motivera och informera om aktiviteter och insatser

Att delta i aktiviteter under föräldraledigheten är frivilligt men flera kommuner och handläggare informerar om och motiverar föräldralediga med ekonomiskt bistånd att delta i de insatser och aktiviteter som finns tillgängliga i kommunen.

Föräldralediga är en viktig målgrupp att rikta sig till för att bland annat förebygga långvarigt biståndsberoende. Verksamheter har framfört att det som erbjuds ska gynna den enskilde och handläggare försöker anpassa eller hitta insatser och aktiviteter som matchar individen istället för att hänvisa till de insatser som redan finns. 

Familjecentral- stöd för barnfamiljer

En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och barnfamiljer med barn 0-6 år med bas bestående av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. De olika yrkeskategorierna samverkar för att stödja barnfamiljerna. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Verksamheten riktar sig till alla barnfamiljer i kommunen och innehållet kan variera utifrån bland annat familjernas behov och önskemål. Olika benämningar kan exempelvis vara familjecentral, familjecentrum och familjens hus. 

Exempel på aktiviteter på familjecentraler

Aktiviteter på familjecentraler är öppna för alla föräldrar med barn 0-6 år i en kommun. Nedan finns exempel på aktiviteter på familjecentraler som många verksamheter inom ekonomiskt bistånd uppmuntrar föräldralediga som får ekonomiskt bistånd att delta i.

Språkcafé

Träffpunkt med andra föräldrar för att få träning i det svenska språket.

Svenskundervisning

Undervisning kan ske i olika former och olika antal timmar per vecka. Det kan ske i anslutning till eller på öppna förskolan. Syftet är att deltagarna ska få träning och stöttning i svenska språket och samtidigt träffa andra för att öva på att prata. Förhoppningen är att deltagarna bibehåller eller förbättrar sin svenska under ledigheten. Undervisningen, som även kan ske i kombination med samhällsinformation, kan bedrivas av SFI-lärare och barnskötare kan finnas tillgängliga som kan hjälpa till med barnen under lektionerna.

Samhällsinformation

Information ges om hur det svenska samhället fungerar och är organiserat, den enskildes rättigheter och skyldigheter, praktiskt vardagsliv, olika aspekter av samhället kopplat till barnrollen och till föräldrarollen. De olika verksamheterna på familjecentralen kan informera om sina områden och funktioner och även bjuda in andra samhällsfunktioner. Informationen kan ges i gruppform för att ge utrymme för diskussion.

Information om yrken och arbetsmarknaden

Arbetsmarknadshandläggare och studie-och yrkesvägledare kan ge coaching och information om vägar till arbetsmarknaden, studier och yrken. Det kan innebära deltagande i gruppdiskussioner om arbetsmarknaden, om olika yrken och om hur man kan söka arbete, men också individuella möten där handläggaren kan hjälpa den enskilde att finna mål och planering för tiden efter ledigheten.

Öppen förskola

Öppen förskola drivs av kommunen eller stadsdelen och är kompletterande förskoleverksamhet riktad till barn som inte är inskrivna i förskolan. Bland annat finns pedagogisk verksamhet riktad till barn från 0-5 år och det finns samtidigt utrymme för den vuxne att samtala, få råd och stöd. Den vuxna är delaktig i verksamheten och har ansvar för sitt barn. Olika samhällsfunktioner kan bjudas in för att ge information.

Hälsofrämjande aktiviteter

Grupper där diskussion och information om hälsa kan föras och även fysiska aktiviteter utföras.

Exempel på övriga aktiviteter och insatser som kommuner erbjuder föräldralediga som får ekonomiskt bistånd

Nedan följer exempel på aktiviteter och insatser som flera verksamheter erbjuder föräldralediga som får ekonomiskt bistånd.

Ekonomiskola

Information i grupp eller enskilt om frågor som rör ekonomi. Information och stöd ges exempelvis i hur en budget kan upprättas, gemensam ekonomi i ett hushåll, hur hushållsekonomi kan fungera och praktiska instruktioner i hur man betalar räkningar. Deltagarna kan även få information och stöd utifrån behov och önskemål. Barntillsyn erbjuds under tiden ekonomiskolan pågår.

Jobbsökarskola

Information i grupp eller enskilt om hur man söker arbete. Hjälp och stöd erbjuds exempelvis i hur man skriver CV och personligt brev, hur kontakt kan tas med arbetsgivare och vad man behöver tänka på vid en anställningsintervju. Barntillsyn erbjuds under tiden jobbsökarskolan pågår.

Bostadssökarskola

Information i grupp eller enskilt i hur man söker bostäder, hur kontakt med hyresvärdar kan tas och om kontraktsskrivning. Barntillsyn erbjuds under tiden bosökarskolan pågår.

SFI på kvällstid och/eller distans

För föräldralediga som önskar studera på egen hand kan möjlighet finnas att studera på kvällstid eller på distans.

Plan för egen försörjning

En del verksamheter erbjuder personer som är nya sökande av ekonomiskt bistånd en planerings- och kartläggningsvecka för vägen till egen försörjning. Detta erbjuds även till de som är föräldralediga. Under denna period sker kartläggning av personens förmågor och vad som kan behöva utvecklas för att den enskilde ska bygga sin planering framåt. Personen får även information om de arbetsmarknadsinsatser och övriga insatser som finns.

I andra verksamheter träffar den föräldralediga en handläggare ett par månader innan ledigheten avslutas för kartläggning och för att göra en individanpassad planering för vägen till egen försörjning.

Workshop

Följande är ett exempel från en verksamhet som erbjuder föräldralediga som har behov av att upprätta en planering för försörjning, möjlighet att delta i en workshop i grupp. Workshopen pågår under tre timmar och hålls av arbetsmarknadshandläggare tillsammans med handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd. Syftet är att ge information men också att ge tillfälle till diskussion i gruppen och förbereda den enskilda för tiden efter ledigheten. Det finns möjlighet för deltagarna att styra innehållet utifrån önskemål och funderingar.

Innehållet i workshopen är bland annat:

  • Information om hur arbetsmarknadshandläggare arbetar. T.ex. hur en plan kan upprättas för egen försörjning, individuell vägledning och coachning och hur samverkan kan ske internt och externt.
  • Information om socialtjänstlagen, självförsörjning och ansvaret att bidra till egen försörjning.
  • Information om arbetsmarknaden, om olika yrken och bristyrken, vad det innebär att arbeta inom olika yrken, lön och löneutveckling och arbetstid.
  • Information om studier och studievägar, om studiemedelssystemet och om SFI.
  • Information om vikten av att söka till förskola eller ordna barntillsyn på annat sätt i god tid.
  • Diskussion kring föräldrar som förebilder för sina barn, rollfördelningen i hemmet, möjlighet att pendla och hur det kan fungera med familj och om möjligheten att kombinera studier med arbete.
  • Deltagarna uppmanas till att fundera över vad deras individuella mål är och planera inför att ledigheten avslutas och inför framtida planeringsmöte med handläggare.

Samhällsförberedande insats för föräldralediga som får ekonomiskt bistånd

Följande är ett exempel från en verksamhet på en insats som erbjuds föräldralediga. Insatsen består av träffar vid tolv tillfällen och varje tillfälle är tre timmar. Träffarna hålls av handläggare från individ och familjeförvaltning tillsammans med assistenter som hjälper till med svenska språket för de som har behov. Innehållet utgår ifrån informationen som ges i samhällsorienteringen i kommunen och anpassas för målgruppen. Innehållet utgår också utifrån deltagarnas behov och önskemål. I varje träff finns diskussionsdel där deltagarna styr stor del av innehållet.

Innehållet består bland annat av:

  • Mänskliga rättigheter och skyldigheter samt jämställdhet, kultur, normer och värderingar i Sverige.
  • Hur samhällssystemet ser ut i Sverige, hur landet styrs och kommunens roll. Information om skattesystemet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
  • Information ges om socialtjänsten och om hjälp och stöd som finns samt om familjerådgivning och familjerätt.
  • Ansvaret att bidra till sin egen försörjning, försörjningsskyldigheten mellan makar/sambor, hur man kan planera sin egen ekonomi och finna eget boende.
  • Information om barnkonventionen, att båda föräldrarna kan vara vårdnadshavare och underhållsskyldigheten som vårdnadshavare.
  • Hur man ansöker om förskoleplats.
  • Relationer, sex och samlevnad, preventivmedel, frihet att välja över sin egen kropp och om lagstiftning kring dessa områden.
  • Diskussioner om hur det är att ha familj i Sverige, om barnuppfostran, barnets rättigheter i samhället, barns uppväxt och skolgång, aktiviteter för barn i och utanför skolan.
  • Diskussioner om psykisk och fysisk hälsa.

Hälsoskola

I en del kommuner erbjuds föräldralediga med ekonomiskt bistånd möjlighet att delta i Hälsoskola. Det är ett projekt i samverkan med andra aktörer som riktas till individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I hälskolan kan deltagarna exempelvis få information om hur sjukvården fungerar och i dialogform stärka kunskaperna om hälsa.

Senast granskad:
Källor:
Intervjuer med kommuner och stadsdelar.
Föreningen för familjecentralers främjande Föreningen för familjecentralers främjande

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter