ASI Uppföljning

Vanligtvis gör man ASI Uppföljning för att följa upp klienten efter en avslutad insats. Den går också att använda under en pågående långvarig insats eller istället för ASI Grund om det är en klient som återkommande söker hjälp.

Villkoret  för att använda ASI Uppföljning direkt är att ASI Grund är gjord för mindre än cirka två år sedan. Frågornas struktur och utformning samt livsområdena är desamma som i ASI Grund. Däremot skiljer sig tidsperspektivet åt mellan de olika instrumenten. I ASI Grund sträcker sig frågorna över en hel livstid medan frågorna i  ASI Uppföljning gäller den senaste 30-dagarsperioden, de föregående sex månaderna och förhållandena sedan den senaste intervjun. Det går att använda ASI Uppföljning vid både fysiska möten och telefonmöten. Eftersom tidsperspektivet är sex månader tillbaka, kan det vara lämpligt att följa upp med ASI Uppföljning efter samma period, men ingenting hindrar att man gör uppföljningen efter kortare eller längre tid.

Skattning i ASI Uppföljning

I ASI Grund och ASI Uppföljning avslutas varje livsområde med skattningsfrågor. Den intervjuade får då själv uppskatta antalet dagar med problem, oro och besvär samt vilket upplevt hjälpbehov personen haft under den senaste 30-dagarsperioden. Skattningen görs på skalan 0 till 4 där värdet 0 betyder inget problem och 4 betyder mycket stort problem.

Liksom i ASI Grund gör intervjuaren en samlad bedömning av den intervjuade personens problem och behov. Bedömningen genomförs efter intervjutillfället och inför återkopplingssamtalet med klienten. Behandlarens skattning är en professionell bedömning som utgår från vissa kritiska frågor och då graden av hjälpbehov skattas med hjälp av en 10-gradig skala.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter