En eller flera välformulerade frågor

Första grundsteget i att arbeta enligt en evidensbaserad praktik är att formulera frågor riktade till forskningen utifrån insamlad information. En välformulerad fråga är en förutsättning för att få ett användbart svar.

När man arbetar enligt en evidensbaserad praktik följer man en process i fem grundsteg. Det första steget i processen med evidensbaserad praktik är att samla information som sedan kan omvandlas till en eller flera frågor som kan besvaras i forskningen.

En välformulerad fråga är en förutsättning

En väl formulerad fråga är en förutsättning för att få ett användbart svar. Att formulera frågor hjälper även den professionelle att tänka kritiskt och värdera information.

Frågorna utgår ifrån människors behov och problem

Frågorna utgår från människors problem och kan få direkt påverkan på arbetet med enskilda och verksamheten. Genom att frågorna formuleras utifrån vissa principer kan de användas som en mall för att söka kunskap.

Välformulerade frågor hjälper oss att

  • hålla fokus på kunskap som är relevant för de berörda personerna
  • söka relevant kunskap och hitta bra sökstrategier
  • spara tid när vi söker efter svar
  • kommunicera med kollegor och andra samverkansaktörer om berördas personers problem – framförallt gäller det om vi ska remittera till någon annan eller får någon remitterad till oss.

Generella och specifika frågor

Generella frågor ställs till exempel när man står i begrepp att starta en ny verksamhet. Specifika frågor ställs till exempel när man vill veta mer om ett specifikt område eller problem. Frågorna kan ge kunskap som leder till beslutsfattande på policynivå, till exempel om att förändra utbudet av insatser -att ta bort sådant som är ineffektivt eller skadligt och införa nya mer effektiva insatser.

Generella frågor

De generella frågorna kallas ibland för bakgrundsfrågor. Man frågar efter generell kunskap för att lära sig mer om ett problem, tillstånd, en åtgärd eller insats. Dessa frågor innehåller ord som vem eller vilka, vad, var, när, hur och varför och åtföljs av ett verb.

Några exempel på generella frågor:

  • Vilka riskerar att utveckla ett normbrytande beteende?
  • När bör behandlingsmetoden användas?
  • Hur kan vi på bästa sätt hjälpa personer med funktionsnedsättning med att komma ut på arbetsmarknaden?
  • Varför minskar äldre personer ofta i vikt?

Specifika frågor

De specifika frågorna kan handla om

  • Insatsers effektivitet, till exempel om de direkta effekterna av en insats för en specifik målgrupp som har samma typ av problem och som har genomgått samma typ av insats.
  • Beskrivningar/kartläggningar, till exempel om resultatet av olika typer av undersökningar, kartläggningar etcetera, till exempel klienttillfredställelse eller observationer gjorda av olika urval av klienter i en viss kontext.
  • Preventiva insatser, till exempel om insatser som sätts in i förebyggande syfte, innan det uppstått något problem.
  • Risk eller prognos i framtiden, till exempel om sannolikheten för att ett problem eller tillstånd ska uppstå i framtiden eller mer specifikt inom en viss given tid.
  • Bedömning eller mätning, till exempel om standardiserade bedömningsmetoder eller skalor som kan visa om en person har ett visst problem eller inte och som i vissa fall kan användas vid uppföljning.

Tydlig beskrivning av problemet eller tillståndet

För att kunna ställa en specifik fråga behöver man en tydlig beskrivning av problemet eller tillståndet. Finns det en för målgruppen relevant bedömningsmetod som kan bistå med information kan man använda den. Om inte, kan man tänka på grad, längd och intensitet. Till exempel:

  • Hur omfattande är problemet?
  • Hur frekvent förekommer problemet?
  • Om problemet skulle förändras hur märker personen det?
  • Om det finns fler problem, vilket är mest akut eller viktigast att åtgärda?

Fyra principer som behöver finnas med i en specifik fråga:

  1. Målgrupp och problem
    Hur skulle du beskriva en grupp av klienter med liknande problem? Gör beskrivningen så detaljerad som möjligt.

  2. Vad kan du erbjuda för hjälp?
    En insats, förebygga problem, mäta eller beskriva problem eller bedöma risk för framtida problem?

  3. Alternativ?
    Vad är alternativen till den hjälp du kan erbjuda? Andra än de som listades ovan.

  4. Vad vill klienten uppnå?
    Utfall av insats eller förebyggande åtgärder? Behovsbedömning eller riskbedömning som kan vara en del i besluten kring klienten?

Exempel på formulerade frågor

Exempel på vaga, ledande eller värderande frågor

Avidentifierat exempel - Anna 83 år (pdf)

Kommunens äldreomsorg får in en ansökan enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Anna har nedsatt allmäntillstånd och viss kognitiv svikt. För att Anna ska kunna bo kvar hemma behöver hon hjälp med bland annat matlagning och personlig hygien. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.

Avidentifierat exempel - Daniel 9 år (pdf)

Det inkommer en anmälan till socialtjänsten från skolan att Daniel 9 år har svårigheter i skolan. Situationen i skolan har nu urartat då Daniel har slagit en stol i huvudet på en klasskamrat som fick åka in till sjukhuset för att sys. Klasskamratens föräldrar kräver att skolan garanterar att det inte händer igen och vill ha ett möte om händelsen. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.

Avidentifierat exempel - Samuel 19 år (pdf)

Socialtjänsten blir uppringd av Samuels mamma som vill ha ett möte om sonen. Samuel har alkoholproblem och behöver hjälp. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Socialstyrelsen .

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter