I de tidigare grundstegen i en evidensbaserad praktik har du granskat och värderat information som svarar på en eller flera frågor och vägt samman kunskapskällorna bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis.
I femte grundsteget följer du upp den enskilde klientens situation. Har han eller hon upplevt sig delaktig i utredningen? Har de uppsatta målen uppnåtts? Har de fyra föregående stegen fungerat?
I femte grundsteget ingår även systematisk uppföljning av verksamheten. Genom att följa upp de första fyra grundstegen får verksamheten ett underlag att värdera hur arbetet kan utvecklas på verksamhetsnivå. Genom att systematiskt följa upp personers situation, insatser och resultat kan verksamheten även utveckla en lokal kunskap.
Gynnas den berörda personen?
Du följer upp om den berörda personen tillhör den grupp som gynnas av insatsen eller inte. Har den berörda personens situation förbättrats? Har insatsen genomförts på ett tillfredställande sätt? Är personen nöjd med insatsen?
Oavsett om en insats är evidensbaserad eller inte fungerar den inte för alla. Det är inte säkert att den valda insatsen hjälper just den här berörda personen. Insatsen kanske inte har genomförts på rätt sätt eller så kanske den behöver intensifieras. Genom att steg för steg följa hur det går för den berörda personen skapas bättre beredskap för att göra de förändringar som är nödvändiga. Det skapar också trygghet för den berörda personen.
Individbaserad systematisk uppföljning
Genom att arbeta med individbaserad systematisk uppföljning kan man kontinuerligt följa en person under pågående insats för att kontrollera om personen verkligen får den insats som beviljats, om personen har ytterligare behov och hur personens och de anhörigas problem och behov förändras från hur läget var före insatsen till hur det är efter att insatsen avslutats. Dessutom är det troligt att personens förtroende stärks när socialtjänsten följer upp sitt arbete på ett systematiskt sätt.
Systematisk uppföljning, tema på Kunskapsguiden
Uppföljning för verksamhetsutveckling
Professionella inom vård- och omsorg behöver följa upp sin verksamhet för att kunna utveckla och kvalitetssäkra den. En förutsättning för att utveckla socialt arbete är att det dokumenteras. Som i all uppföljning är det centralt att använda gemensamma definitioner och samla tillförlitliga och representativa data.
Den berörda personens delaktighet
Den berörda personens delaktighet är en viktig aspekt av evidensbaserad praktik. Ta reda på i vilken grad de berörda personerna uppfattar att de varit delaktiga i processen. Om personen kan vara anonym ökar tillförlitligheten i svaren. Till exempel kan personen fylla i en enkät på plats, stoppa den i ett anonymt kuvert och lägga den i en brevlåda på socialkontoret. Det är viktigt att förklara hur svaren kommer att användas och att poängtera att svaren är värdefulla för verksamheten.
Verksamhetsuppföljning
När uppgifter från systematisk uppföljning på individuell nivå sammanställs på gruppnivå ger det en mängd kunskaper om en verksamhet. Om en verksamhet har valt att följa upp alla delar i ärendeprocessen ges kunskap om verksamhetens målgrupper, om vilka insatser som används och om resultatet av dessa insatser. Resultatet av insatserna ger de ansvariga beslutsfattarna underlag för beslut om vilka insatser som ska användas och om vilka som ska utvecklas, förändras eller ersättas. Med systematisk uppföljning kan ledningen kontrollera att verksamhetens insatser är av god kvalitet (3 kap. 3§ SoL).
Följa upp med MOS (pdf)
Målinriktad systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer, MOS, är ett sätt att följa upp och utvärdera den egna praktiken. Det är även ett verktyg som hjälper till att hålla fokus på det förbättringsmål som personen vill uppnå i varje led av processen. MOS kan användas i allt arbete som handlar om att förändra beteenden, handlingssätt eller känslor. Personens eget engagemang är en viktig förutsättning för framgång i förändringsarbete. Därför involveras personen i hela arbetsprocessen, från specificering av problem och mål till bedömning av resultatet. När resultaten återkopplas och personen ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter utvecklas kunskaper om till exempel insatsen eller om mätningarna.
Systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation
Systematisk uppföljning ökar förutsättningarna för att handlägga, dokumentera och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2014:5.
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten hos Socialstyrelsen
Avidentifierat exempel – Anna 83 år (pdf)
Kommunens äldreomsorg får in en ansökan enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Anna har nedsatt allmäntillstånd och viss kognitiv svikt. För att Anna ska kunna bo kvar hemma behöver hon hjälp med bland annat matlagning och personlig hygien. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.
Avidentifierat exempel - Daniel 9 år (pdf)
Det inkommer en anmälan till socialtjänsten från skolan att Daniel 9 år har svårigheter i skolan. Situationen i skolan har nu urartat då Daniel har slagit en stol i huvudet på en klasskamrat som fick åka in till sjukhuset för att sys. Klasskamratens föräldrar kräver att skolan garanterar att det inte händer igen och vill ha ett möte om händelsen. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.
Avidentifierat exempel - Samuel 19 år (pdf)
Socialtjänsten blir uppringd av Samuels mamma som vill ha ett möte om sonen. Samuel har alkoholproblem och behöver hjälp. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.