När du har hittat information som besvarar frågan eller frågorna du ställde i första steget ska du granska och värdera informationen.
Granskningen görs utifrån två perspektiv:
- forskningens kvalitet och tillförlitlighet
- praktisk användbarhet.
Följande frågor kan vara bra att ställa inledningsvis:
- Vilka resultat visar studien?
- Är studiens resultat tillförlitliga?
- Kan resultatet användas i min verksamhet?
Behöver du avsluta granskningen?
Granskningen kan avslutas om studiens resultat inte är tillförlitliga eller om resultatet inte kan användas i din verksamhet.
Var uppmärksam på om:
- resultatet inte kan utläsas
- det är ett negativt resultat (ingen förbättring för personerna)
- studiens resultat är oklara eller inte tillförlitliga.
Om du väljer att fortsätta granskningen kan följande frågor vara till hjälp:
- Varför? – Vilket syfte har studien? Är den vetenskapliga frågan tydligt angiven?
- På vilket sätt? – Vilka upplägg har studien och hur har den genomförts. Vilka var deltagarna? Hur valdes de ut?
- Hur bra? – Vilken kvalitet har studien? Redovisas resultatet för alla undersökningsdeltagare? Redovisas bortfallet?
- Hur stor? – Vilka effekter redovisas? Hur stor var behandlingseffekten? Hur säkert? – Vilken tillförlitlighet har studien? Hur säker kan man vara på den observerade behandlingseffekten?
- Och? – Vilken relevans och betydelse har studien? Kan resultatet tillämpas i din verksamhet? I så fall för vilka grupper? Det finns också andra överväganden som behöver göras som nytta och skada, personers önskemål och värderingar?
Metodguide för socialt arbete hos Socialstyrelsen
Stöd vid kvalitetsgranskningen
Evidensgraderingssystemet GRADE, the Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluation, är utvecklat i syfte att underlätta bedömningen av en rekommendations evidensstyrka i till exempel en riktlinje. Systemet används till exempel av Socialstyrelsen och Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Socialstyrelsens webbutbildning Systematiskt översiktsarbete och evidensgradering med GRADE
Den praktiska användbarheten
Alla positiva utfall från effektutvärderingar bygger på resultat om vilken typ av insats som fungerar för en viss grupp personer under särskilda omständigheter. Det innebär inte att den fungerar för alla som ges just den typen av insats. Av det skälet är det lämpligt att göra en bedömning av hur sannolikt det är att den här insatsen fungerar för de personer jag arbetar med.
Frågorna som du ställer då är:
- Är den här insatsen relevant för min verksamhet?
- Finns det något i insatsen som kan upplevas stötande av de berörda personerna eller på annat sätt är olämpligt?
- Finns den här typen av behandling inom min verksamhet? Om inte, är det en fråga för ledning att implementera den?
- Kräver den utbildning och finns den i så fall tillgänglig? Är kostnaderna rimliga?
Avidentifierat exempel – Anna 83 år (pdf)
Kommunens äldreomsorg får in en ansökan enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Anna har nedsatt allmäntillstånd och viss kognitiv svikt. För att Anna ska kunna bo kvar hemma behöver hon hjälp med bland annat matlagning och personlig hygien. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.
Avidentifierat exempel - Daniel 9 år (pdf)
Det inkommer en anmälan till socialtjänsten från skolan att Daniel 9 år har svårigheter i skolan. Situationen i skolan har nu urartat då Daniel har slagit en stol i huvudet på en klasskamrat som fick åka in till sjukhuset för att sys. Klasskamratens föräldrar kräver att skolan garanterar att det inte händer igen och vill ha ett möte om händelsen. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.
Avidentifierat exempel - Samuel 19 år (pdf)
Socialtjänsten blir uppringd av Samuels mamma som vill ha ett möte om sonen. Samuel har alkoholproblem och behöver hjälp. Det här är ett avidentifierat exempel som bygger på en verklig situation.