Söka bästa tillgängliga kunskap

Att ta fram kunskap som både är relevant och vetenskapligt hållbar kan vara komplicerat. Även om steget att söka efter bästa tillgängliga kunskap normalt sett utförs av andra funktioner i en organisation är det viktigt att ha kunskap om vad det innebär, hur sökningen genomförs och hur kunskapen kan tillämpas i praktiken. Hjälp att söka och värdera kunskap utförs av externa organisationer och myndigheter som Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och FoU-enheter men också av stödfunktioner inom organisationen som utvecklingsledare eller metodutvecklare.

Kunskapskällor om relevanta områden

Det kan vara en bra början att ta del av nyhetsbrev eller populärvetenskapliga tidskrifter som refererar till forskning till ett specifikt ämne eller forskningsområde. Likaså webbplatser som är speciellt skapade för att sammanfatta forskning eller sprida information.

Sammanfattad forskning

Myndigheter och Forskning och utveckling, FoU, samt regionförbund har ibland uppdrag att ta fram eller sammanfatta forskning.

Några exempel:

• Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Riktlinjerna baseras bland annat på sammanställning och gradering av evidensstyrkan hos det vetenskapliga underlaget, insatsens kostnadseffektivitet och etiska överväganden.
  
  Nationella riktlinjer hos Socialstyrelsen
  
  
• Metodguiden för socialt arbete är en informationstjänst om insatser och bedömningsmetoder som är eller kan bli aktuella för socialt arbete i Sverige. I Metodguiden beskriver Socialstyrelsen insatsernas och bedömningsmetodernas användning, målgrupp, syfte, genomförande och utbildningskrav. När det finns svenska systematiska kunskapsöversikter om de beskrivna insatsernas effekter länkar Metodguiden till dem. I de fall det enbart finns internationella översikter sammanfattas dessa på svenska med länk till översikten.
  
  Metodguiden hos Socialstyrelsen
  
  
• Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har i uppdrag att utvärdera både etablerade och nya metoder som används i vården och omsorgen. SBU identifierar också kunskapsluckor, genom att de pekar på områden där det saknas forskning. SBU tar fram systematiska kunskapsöversikter. Det är en strukturerad metod som används för att identifiera, välja ut, bedöma och sammanfatta enskilda studier med avseende på en tydlig och avgränsad fråga.
  
  SBU

• Forskningsinstitut som Cochrane Collaboration och Campbell Collaboration är nätverk av internationella forskare som också tar fram systematiska översikter. En systematisk översikt är ett snabbt och bra sätt att ta del av relevant forskning inom ett område.
  
  Campbell Collaborations
  Cochrane Collaborations

Primärforskning

Primärforskning kring vård och omsorg finns att ta del av på universitet, högskolor, FoU och regionförbund. Universitet och högskolor har sökbara databaser där man kan hitta till exempel avhandlingar, artiklar och böcker. Det finns också en gemensam katalog för alla universitets- och högskolebibliotek och en gemensam webbplats för avhandlingar.

FoU Välfärd

Digitala vetenskapliga arkivet, DIVA

Att söka information i internationella databaser

Internationella databaser bevakar och registrerar referenser till artiklar ur vetenskapligt granskade tidskrifter men även exempelvis avhandlingar, konferenshandlingar. Databaserna finns på universitetsbibliotek, högskolebibliotek och sjukhusbibliotek och är vanligen licensierade. Förutom information om till exempel författare, publiceringsår och tidskrift, innehåller databaserna ofta även en kort sammanfattning av innehållet (”abstract”) i artiklarna. Man kan beställa artiklar via sitt närmaste bibliotek. Vissa är kostnadsfria och vissa är inte kostnadsfria om man beställer direkt via en tidskrift.

Sortera kunskap

Använd frågan eller frågorna som du formulerade i första steget och sortera bort den information som inte stämmer överens med till exempel målgruppen, problemet, insatsen eller utfallet som du är intresserad av.

Frågor man kan ställa sig vid sortering:

• Liknar den utvärderade undersökningsgruppen den aktuelle personen till exempel i fråga om ålder, kön eller bostadsort?
• Handlar det om liknande omständigheter?
• Kan någonting i insatsen upplevas som stötande av brukaren eller som på annat sätt är olämpligt?
• Kräver insatsen utbildning och finns den i så fall tillgänglig?
• Är kostnaderna rimliga?

Systematisk dokumentation av kunskap

Det är viktigt att dokumentera de egna sökningarna, var man sökt, när man sökt och vad man hittat. Dokumentera följande:

• Var har du hittat informationen? Till exempel vilken hemsida, myndighet eller vilket universitet?
• Vilka sökord som använts i förekommande fall.
• Antalet referenser och om du har hittat flera på samma webbplats.
• Vilken målgrupp, insats, alternativ och utfall.
• Notera vilket datum som sökningen genomfördes så att du kan söka från det senaste datumet.
• Datum för när du gör en uppdatering. Det sparar tid och ger andra möjlighet att se när sökningen är gjord.

Tabell för dokumentation av sökningar efter forskning