Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Våld Teman Hedersrelaterat våld och förtryck Många uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck

Många uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kan handla om utsatthet för kontroll, begränsningar och fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Tvångsäktenskap och könsstympning är några specifika uttryck för detta våld.

​Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig olika uttryck och utövas med olika syften. Det är främst flickor och kvinnor som utsätts för begränsningar och kontroll. Utövaren av kontrollen tvingar personen att till exempel följa normer om kyskhet och oskuld, och att sätta kollektivet före sig själv. Även pojkar och män kan utsättas för detta våld och förtryck.

Hbtq-personer kan vara särskilt utsatta

Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq-personer) kan vara särskilt utsatta i ett hedersrelaterat sammanhang eftersom det ofta är otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Hedersnormer handlar kanske oftast om sexualitet, men kan även handla om könsidentitet och könsuttryck. Det hedersrelaterade våldet kan utövas genom hot om våld eller faktiskt fysiskt eller psykiskt våld för att straffa den som bryter mot normerna.

Att öppet utmana eller trotsa rådande normer anses dra skam över familjen och innebär risker att straffas. Bestraffningarna kan vara en fråga om många olika handlingar, från känslomässig utpressning till fysiskt våld eller uppmaningar till självmord eller mord. Familjen eller ett utökat kollektiv kan då ”återfå hedern”.

Olika kategorier av hedersrelaterat våld

Det hedersrelaterade våldet kan delas in i olika kategorier. Det kan handla om psykiskt våld, sexuellt våld och fysiskt våld. 

Psykiskt våld, kontroll och begränsningar innebär gränser för självbestämmande och livsutrymme för en person. Det kan både gälla vardagliga saker som val av kläder, umgänge, aktiviteter och rörelsefrihet och stora livsval som utbildning, arbete, val av partner och att inte kunna leva öppet som hbtq-person. Psykiskt våld kan också handla om kränkningar, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, uteslutning från kärlek och omsorg, utfrysning, isolering, förföljelse och hot.

Sexuellt våld handlar bland annat om att personer tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja, vilket för med sig påtvingat sex. Homosexuella personer tvingas in i heterosexuella relationer genom tvångsgifte med det motsatta könet. Det finns även andra typer av sexuella övergrepp som kan vara en del av det hedersrelaterade våldet. Yrkesverksamma bör vara medvetna om att tabun kring att tala om sex kan göra att sexuella övergrepp inte anmäls. Tabut innebär också att det sexuella våldet kan frodas i det fördolda.

Fysiskt våld kan också ta sig uttryck på många sätt och kan variera från handlingar som att få örfilar, bli nypt eller dragen i håret till mycket grova våldshandlingar inklusive dödligt våld. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att kontrollen och begränsningarna ”inte fungerar”. Blåmärken, rodnader, sår och brännskador kan vara tecken på utsatthet för fysiskt våld. Könsstympning av flickor och kvinnor, som hör samman med föreställningen om att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende är en specifik form av fysiskt våld. Det kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser på både kort och lång sikt. Till detta kommer att könsstympade flickor som lider av ingreppet kan förvägras vård av sin familj.

Det finns många tecken på hedersrelaterat våld

Personer som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan söka vård för ont i magen, huvudvärk eller andra symtom som kan kopplas till stress. Utsatthet för våld kan också ta sig uttryck i till exempel depression eller självskadebeteende. Vissa ungdomar kan utveckla självdestruktiva och utagerande beteenden och kan hamna i situationer där det finns droger och kriminalitet. Planer på självmord och försök till självmord kan också förekomma.

Begreppet heder används inte alltid av de som är utsatta

När en person berättar om sin utsatthet är det inte säkert att hon, han eller hen använder ord som ”heder” utan kan till exempel tala om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem. Personen kan också ha funderingar om oskuld och äktenskap.

En del flickor och unga kvinnor som lever med starka hedersrelaterade normer kan känna en stor oro kring oskuld och heder.  De söker sig då kanske till hälso- och sjukvården för att få så kallade oskuldsintyg eller för att de vill göra en hymenoperation, det vill säga sy ihop slemhinnan kring vaginas öppning så att den förminskas. Detta kan till exempel hända inför ett bröllop om en flicka eller kvinna är väldigt rädd för att det ska upptäckas att hon tidigare har haft sex. Oskuldskontroll och oskuldsoperation hänger samman med äktenskap mot flickans vilja. När personal i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska en orosanmälan göras till socialnämnden.

Oskuldsintyg får inte utfärdas av sjukvården

Sjukvården ska inte hjälpa till med intyg på att en kroppsdel, hymen, som inte finns, faktiskt existerar. Även omskrivningar som att ”hon ser normal ut” underlättar barn- och tvångsäktenskap snarare än hjälper den utsatta att komma i skydd och ska därför inte intygas.

Både oskuldskontroller och utfärdande av intyg om oskuld är oförenliga med svensk lag, slår Socialstyrelsen fast i Meddelandeblad nr 1/2018. Det gäller oavsett om kvinnan frivilligt vill genomgå en sådan undersökning eller om den utförs mot hennes vilja.

Enligt 6 kap 2 § i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) ska den som utfärdar intyg vid den bedömning som görs i samband med utfärdandet endast uttala sig om förhållanden som hon eller han har tillräcklig kunskap om. Intygsutfärdaren ska beakta att ett intyg kan få betydelse i rättsliga sammanhang. Eftersom det inte går att fastställa om en kvinna någon gång har eller aldrig har haft samlag, strider ett intygande om detta mot föreskrifterna. Ett sådant intyg får alltså inte utfärdas.

För den som är yrkesverksam i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och träffar en flicka eller kvinna som är i denna situation är det viktigt att tänka på hur riskfyllt det kan vara för flickan om man kontaktar föräldrarna.

Ambivalenta känslor hos utsatta

Utsatta ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den på grund av vad de är utsatta för. Pojkar och unga män kan också ha mycket dubbla känslor om de både är utsatta själva och samtidigt har blivit tvingade att utsätta till exempel sina systrar för kontroll och hot.

Även om barnet känner ambivalens gentemot sin familj behöver socialtjänsten tänka på barnets bästa på lång sikt. Om barnet vill stanna i en riskfylld situation kan det därför betyda att socialtjänsten måste handla mot barnets vilja.

Ensamhet och isolering

En konsekvens för de som bryter upp från sin familj på grund av att de har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara att de blir ensamma och isolerade. En person som visat styrka genom att stå emot släktens krav och som tagit sig ur sin situation kan ”kollapsa” efter uppbrottet. De verksamheter som arbetar inom detta område behöver därför ha en plan för hur de kan arbeta med skydd på både kort och lång sikt. Det är samtidigt viktigt att tänka på att den som stannar i förtrycket också kan bli ensam och isolerad i ett påtvingat äktenskap, i våldsutsatthet och ett begränsat livsutrymme. 

Läs mer:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2014:4) om våld i nära relationer

Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer

Vänd dem inte ryggen – Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck

Om hedersrelaterat våld och förtryck i NCK:s kunskapsbank

Hedersförtryck.se

Hedersförtryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland och är en webbplats för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, till exempel barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

​​Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld

Syftet med utbildningsmaterialet Vänd dem inte ryggen är att höja medvetenheten och kompetensen hos olika personalgrupper. Då kan behoven av stöd och hjälp hos de personer som är utsatta för hedersrelaterat våld bättre tillgodoses.
 
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd