Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Förebyggande arbete

Enligt WHO är hälso- och sjukvården en viktig aktör för att globalt sett förebygga och förhindra kvinnlig könsstympning, genom olika informationsinsatser och stöd.

I Sverige kan det exempelvis handla om att aktivt arbeta med att förändra attityder, informera om att könsstympning inte är tillåtet i Sverige och att upptäcka barn som kan befinna sig i riskzonen. Kunskap och kompetens hos personalen är avgörande.

Påverka attityder och sprida kunskap

Förebyggande samtal om flickors och kvinnors rättigheter och om fysiska, psykiska och sexuella konsekvenser av könsstympning kan vara värdefulla.
I mötet med flickor och kvinnor som är, eller riskerar att bli, könsstympade är det viktigt att berätta att det inte är tillåtet enligt svensk lag.
Att informera om att könsstympning minskar i flera länder och att många familjer upphör med könsstympning efter migration kan stärka individer och familjer att ta avstånd från traditionen.
Som stöd i samtalet kan det vara bra att veta att könsstympning
  • inte har några medicinska fördelar – bara negativa konsekvenser.
  • innebär en kränkning av barns och kvinnors rättigheter
  • inte är en religiös sedvänja.
I samband med graviditet kan det vara lämpligt att lyfta frågan om familjens syn på könsstympning. Både kvinnor och män bör involveras i samtal kring att könsstympning inte är tillåtet i Sverige. I vissa länder blir spädbarn könsstympade och därför kan det vara bra att ta upp frågan i nära anslutning till förlossningen om kvinnan har fött en flicka.

Skydd för barn och unga

Utlandsresor, framför allt till hemlandet, kan innebära en risksituation. Det är viktigt att informera om vad som gäller i Sverige och lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor kan tillämpas även om brottet har begåtts utomlands och oavsett om gärningen är straffbar i det land där den har begåtts. Det framgår av paragraf 3 i lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor.

Barnhälsovården

För att skydda barn från könsstympning kan det vara bra att ta upp frågan inom BHV. Värdera skydds-och riskfaktorer för att identifiera om barnet är i behov av någon form av riktade insatser. Det kan ske i samband med den regelbundna hälsoövervakning som sker på BHV och som syftar till att bedöma barnets hälsa och utveckling.
Rikshandboken i barnhälsovård föreslår att frågan om kvinnlig könsstympning aktivt tas upp med alla familjer som tillhör en riskgrupp, vid inskrivning samt återkommande samtal vid besök inom barnhälsovården 0 till 5 år. Men det kan vara relevant att fråga föräldrarnas inställning till könsstympning redan tidigare, exempelvis i samband med det första hembesöket. Informera om att könsstympning inte är tillåtet i Sverige.

Elevhälsan

Elevhälsan är viktig när det gäller att ge information, råd och stöd till ungdomar och till familjer relaterat till könsstympning. Både när det gäller att ge stöd till flickor som redan är drabbade och för att förebygga att fler flickor blir könsstympade.
Upplevelsen av att vara annorlunda kan vara ett hinder för att söka vård.  Flickan kan söka till skolsköterskemottagningen för andra besvär ett tag innan de vågar berätta om de verkliga problemen. 
Personal inom elevhälsan och pedagogerna på skolan kan behöva vara uppmärksamma på vissa symtom hos flickor från länder där könsstympning är vanligt, som
  • magsmärtor
  • ryggsmärtor
  • smärtsamma menstruationer
  • psykosomatiska symtom
  • urineringsbesvär.
Symtomen kan ha en rad olika orsaker, men kan också ha ett samband med könsstympning. Annat att vara uppmärksam på är om flickan undviker vissa sociala sammanhang, uteblir från gymnastiklektionerna eller avbryter lektionerna med täta och långvariga toalettbesök.
Om en flicka varit utsatt för könsstympning kan elevhälsan vid behov se till att hon får träffa en läkare för vidare bedömning, i samråd med föräldrarna. Om flickan är äldre och uppnått tillräcklig mognad, och själv tagit kontakt med elevhälsan, behöver föräldrarna inte alltid informeras.
Även om flickan just nu inte har några besvär är bra att informera om vilka problem som kan uppstå och om vilken hjälp som finns att få. Uppföljning vid framtida hälsobesök är viktigt.
Alla som träffar barn och unga inom sin profession som skolpersonal och personal på ungdomsmottagningar bör vara uppmärksam på om den unga utsätts för kommentarer eller mobbas med anledning av könsstympningen.
Skolans sex- och samlevnadsundervisning kan vara ett bra forum för mer allmänna diskussioner om könsstympning utifrån sexuell och reproduktiv hälsa och om barns rättigheter. Både pojkar och flickor behöver kännedom om detta.

Samverkan

Landsting och regioner kan behöva utarbeta regionala riktlinjer för patienter som är könsstympade. Det är värdefullt om personer med egna erfarenheter av könsstympning inkluderas i arbetet.
Inom kommunal hälso- och sjukvård kan lokala riktlinjer och en plan för kompetensutveckling av personal behövas. Här inkluderas även elevhälsans medicinska insats.
Andra aktörer som har en viktig roll i det förebyggande arbetet är exempelvis frivilliga organisationer, förskolan, skolan, socialtjänsten, polisen, HVB-hem och myndigheter som Migrationsverket och Folkhälsomyndigheten.

Om du misstänker könsstympning eller risk för könsstympning

En anställd inom hälso- och sjukvården som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska genast göra en anmälan till socialnämnden.
Anmälningsskyldigheten för hälso- och sjukvården gäller oavsett om verksamheten riktar sig till barn eller inte.

Kvinnlig könsstympning - ett stöd för hälso-och sjukvårdens arbete

Kunskapsstödet är framtaget av Socialstyrelsen och vänder sig i första hand till legitimerad personal som möter flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade. Innehållet bygger på bästa tillgängliga kunskap om bemötande, vård och preventivt arbete. Här kan du läsa mer om hur mödravården, barnhälsovården, elevhälsan och ungdomsmottagningen kan arbeta förebyggande och med flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning.

Kvinnlig könsstympning - ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete på Socialstyrelsens webbplats (pdf)

Våga se - en vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade

Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram den här vägledningen som vänder sig till alla som arbetar med barn och unga. Inom förskola, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och den idéburna sektorn kan man möta flickor och kvinnor som blivit utsatta för könsstympning, eller som riskerar att bli könsstympande. Vägledningen finns på webbplatsen Hedersförtryck.se

Vägledningen Våga se

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd