Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Om könsstympning

Varje år riskerar cirka tre miljoner flickor att utsättas för någon slags ingrepp i de yttre könsorganen. Socialstyrelsen uppskattar att närmare 40 000 flickor och kvinnor i Sverige har utsatts för någon form av könsstympning innan de kom hit.

WHO uppskattar att drygt 200 miljoner flickor och kvinnor är könsstympade i världen. Majoriteten finns i Afrika men förekommer även i Mellanöstern och Asien. Enligt WHO är majoriteten av flickor som könsstympas under 15 år. Sedan mitten av 1990-talet har flera länder i Europa, Australien och Afrika förbjudit kvinnlig könsstympning i lag. Straffet varierar mellan sex månader upp till livstidsfängelse.

Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet är ett centralt inslag i hederskontexter. Hur flickor och kvinnor beter sig visar hur ärbar familjen är enligt denna föreställning. Det finns olika kontrollsystem för att flickors oskuld ska bevaras och för att inga rykten ska kunna uppstå som kan äventyra familjens ärbarhet. Det kan till exempel vara att flickan inte får delta i sammanhang som är könsblandade och inte röra sig ute i samhället utan en manlig släkting. Det kanske mest drastiska instrumentet för att utöva sådan kontroll är könsstympning.

I både hälso- och sjukvården och socialtjänsten är det viktigt att uppmärksamma dessa flickors hela livssituation. Ett bra mötande spelar stor roll.

WHOs definition av kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning omfattar alla kirurgiska ingrepp som handlar om borttagande delvis eller helt av de yttre genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl.

WHO:s indelning av kvinnlig könsstympning

Klassificeringen kan vara värdefull när det gäller dokumentation, men det kan vara svårt att bedöma i klinisk praxis då det finns en stor individuell variation.

Typ I. Förhuden runt klitoris (typ Ia) och/eller del av eller hela klitoris (typ Ib) tas bort. Se figur 1.

Typ II. Partiellt eller helt borttagande av klitoris samt de inre blygdläpparna, med eller utan borttagande av de yttre blygdläpparna.  Se figur 2.
• Typ IIa - borttagande enbart av de inre blygdläpparna.
• Typ IIb - partiellt eller totalt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna.
• Typ IIc – partiellt eller totalt borttagande av klitoris, inre samt yttre blygdläpparna
Typ III.  Faraonisk. Innebär tillslutning eller försnävning av vaginalöppningen genom borttagande och hopfästande av de inre blygdläpparna och/eller de yttre blygdläpparna med eller utan borttagande av klitoris (infibulation) . Se figur 3-
• Typ IIIa – borttagande och hopfästning av de inre blygdläpparna
• Typ IIIb - borttagande och hopfästning av de yttre blygdläpparna
Typ IV. Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i typ I-III. Innebär alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl som piercing, prickning, skrapning eller användande av skärande, frätande eller andra skadliga ämnen.
Figur 1.
Figur 2.
 
Figur 3.

Tusenårig tradition

Könsstympning av flickor och kvinnor är en tusenårig tradition som förekommer i flera länder i Afrika samt i några länder i Mellanöstern och Asien. Ingen vet med säkerhet hur och varför traditionen uppstod. Men det anses vara ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och heder som det skapats olika myter och kulturella sedvänjor kring. Ingreppet uppfattas ofta som socialt viktigt för att en flicka ska vara ren och oskuld vid giftermål. I vissa länder handlar det om en rit för att gå från barn till vuxen.
Könsstympning av flickor och kvinnor är inte en religiös tradition utan förekom redan före både kristendomen och islam. Sedvänjan omnämns inte i någon religiös skrift utan förekommer bland både kristna, muslimer och animister och är alltså inte en religiös plikt. I Sverige har ledare inom de flesta trossamfund inklusive Sveriges Imamförbund tagit avstånd från sedvänjan i alla dess former.

Traditionellt utförande

Könsstympning utförs vanligen av en äldre kvinna utan formell utbildning. Djupare kunskap om anatomi, kroppsfunktioner och aseptik saknas ofta. Ingreppet utförs ofta med en kniv, glasbit eller ett rakblad. Vid typ III sys öppningen ihop med hjälp av tråd eller fästs med taggar. I vissa länder utförs ingreppet i grupp. När läkningen är klar förekommer festligheter och firande, och flickorna får presenter.
En trend är att det blir vanligare att utbildad hälso-och sjukvårdspersonal utför könsstympning, vilket beskrivs som medikalisering av WHO. Faran för akuta komplikationer minskar men risken är att det kan leda till ökad acceptans och underminera det arbete som görs för att eliminera kvinnlig könsstympning. WHO tar starkt avstånd från den här utvecklingen i sin helhet.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd