Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Vad säger lagen?

Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Lagen mot kvinnlig könsstympning infördes 1982 och har sedan dess successivt skärpts med ändringar 1998, 1999 och 2017.

Lagen mot kvinnlig könsstympning syftar till att ge flickor och unga kvinnor i Sverige ett skydd mot att bli utsatta för könsstympning. Den som bryter mot detta döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit synnerligen hänsynslöst beteende ska det bedömas som grovt.

En ny paragraf  infördes 1999 och innebär att lagen kan tillämpas i svensk domstol när det gäller ett brott som har begåtts utomlands, oavsett om handlingen är straffbar i det landet.

Anmäla när barn far illa

Barnhälsovården och elevhälsan har förutsättningar att uppmärksamma barn som far illa. En anställd inom hälso- och sjukvården som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska genast göra en anmälan till socialnämnden.
Anmälningsskyldigheten för hälso- och sjukvården gäller oberoende av om verksamheten riktar sig till barn eller inte.

Internationella överenskommelser

Könsstympning av flickor och kvinnor är en fråga som handlar om kränkning av mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Det är också en hälsofråga för många barn och kvinnor.
En grundläggande regel i vårt rättssystem är att alla människor ska skyddas mot kränkningar av sin kroppsliga integritet. Detta uttrycks i FNs deklaration om mänskliga rättigheter. FN har arbetat specifikt mot könsstympning sedan 70-talet.

Barnkonventionen

FNs konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I artikel 24. 3 står att ”Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa”.

Istanbulkonventionen

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet trädde i kraft i Sverige den 1 november 2014. I artikel 3 framgår att med kvinnor avses även flickor under 18 år. I artikel 38 klargörs vad som gäller kvinnlig könsstympning.

EU

Inom EU pågår flera satsningar för att förhindra könsstympningar i medlemsländerna. Europaparlamentet antog 2009 en resolution om kampen mot kvinnlig könsstympning inom EU.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd