Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Vem gör vad?

När det finns en misstanke om att ett barn har haft sex mot ersättning – och blivit utsatt för sexuell exploatering – behöver oftast flera aktörer i samhället samverka redan på ett tidigt stadium.

​Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (5 kap. 1 a § socialtjänstlagen, SoL). Det är viktigt att samverka för att den unga ska få stöd och skydd av samhället utifrån en helhetssyn.

En anmälan om oro enligt 14 kapitlet 1 § i SoL ska göras av myndigheter och yrkesverksamma bland annat i socialtjänsten och hälso- och sjukvården om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälan görs till socialnämnden, som regel i den kommun där barnet bor. Anmälningsskyldigheten gäller inte om barnet fyllt 18 år.

När olika aktörer planerar att samverka behöver den person som utbytet av information gäller vanligtvis ge sitt samtycke till det. Läs mer om sekretess i Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.

Samrådsgrupper och barnahus

Om misstanken uppkommer att barnet har blivit utsatt för brott blir som regel flera myndigheter inblandade. I många kommuner finns sedan länge samrådsgrupper som består av representanter för polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Så kallade barnahus har också skapats i vissa kommuner. Där kan socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin samverka under ett tak i utredningar som gäller barn som varit utsatta för brott.

Elevhälsan

Elevhälsan träffar alla barn till obligatoriska hälsosamtal på högstadiet och gymnasiet. Då kan en fråga om erfarenhet av sex mot ersättning ställas. I ett formulär om självskattad hälsa kan denna fråga – som en av många frågor – skapa förutsättningar för att tala om sex och sex mot ersättning.

Ungdomsmottagningar

Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift att ge stöd till ungdomar som har varit utsatta för sexuella övergrepp eller har erfarenheter av sex mot ersättning. De är vana vid att tala med ungdomar som på olika sätt tar sexuella risker.

På många ungdomsmottagningar finns förutom barnmorskor även kurato-rer och psykologer. Provtagning av sexuellt överförbara infektioner, preventivmedelsrådgivning, graviditetstest och akut p-piller är vanliga anledningar för besök. Men ofta kan ungdomarna få hjälp på flera områden.

Barn- och ungdomspsykiatrin

Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan ha en viktig funktion i att upptäcka barn och ungdomar som har erfarenhet sex mot ersättning. När de träffar barn och unga som är sexuellt utsatta, behöver frågor om sex mot ersättning ställas.

Hos BUP kan ungdomar få hjälpa att bearbeta krisreaktioner och trauman efter övergrepp och sexuell exploatering. En viktig uppgift för BUP är också att ge råd till andra verksamheter och samverka med andra aktörer.

Missbruks- och beroendevård för ungdom

Många ungdomar som blir aktuella för missbruksvården har psykiatriska problem. Många har varit utsatta för traumatiska händelser i form av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp tidigare i livet eller i samband med ett pågående missbruk.

Insatserna kan gälla en bedömning av missbruket, krissamtal, familjesamtal och olika behandlingsprogram. Beroendevården för unga kan erbjuda insatser där det blir möjligt för den unga att mer djupgående bearbeta psykiska problem.

När den unga får frågor om missbruket kan det också vara läge att ställa frågor om hur missbruket har finansierats – till exempel om den unga har fått ersättning för sex.

Hälso- och sjukvården

Vårdcentraler kan komma i kontakt med barn och unga som har erfarenhet av sex mot ersättning. Det gäller även abortmottagningar, våldtäktsmottagningar och barnmorskemottagningar.

Socialtjänstens stöd och insatser

Socialtjänsten har ett brett och omfattande ansvar för barn och unga. Stöd och hjälp kan ges både via biståndsbedömda insatser efter utredning och i vissa fall i öppen verksamhet utan föregående biståndsbedömning eller beslut om insats.

Beroende på hur barnets behov av stöd och hjälp ser ut kan olika insatser från socialtjänsten bli aktuella. Det kan vara stöd till barnet eller den unga, till föräldrarna eller till hela familjen.

Insatserna kan innebära att barnet eller den unga bor kvar hemma eller placeras utanför familjen, till exempel i familjehem eller ett hem för vård och boende, HVB.

En utredning kan avslutas utan insatser från socialtjänsten men med stöd från andra verksamheter som barnpsykiatri eller ungdomsmottagning.

Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och verksamheten ska ha respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Det innebär att den enskilde har stort inflytande över vilka insatser den får.

LVU i vissa fall

LVU, lagen, (1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga) är en lagstiftning som kan bli aktuell för barn och unga i situationer när frivilligt stöd inte räcker.

Om barnets vårdnadshavare inte samtycker till den vård som behövs enligt socialtjänstlagen behöver nämnden överväga att ansöka till förvaltningsrätten om vård enligt LVU. Samma sak gäller om ett barn som har fyllt 15 år eller en ung person som inte fyllt 20 inte samtycker till den vård som behövs.

LVU kan bli aktuell om det finns ett missförhållande i den ungas hemsituation, de så kallade miljöfallen, eller i den ungas eget beteende, till exempel socialt nedbrytande beteende, de så kallade beteendefallen. Missförhållandet ska göra att det finns en påtaglig risk för att den ungas hälsa eller utveckling skadas. Ett exempel på socialt nedbrytande beteende kan vara att den unga har sex mot ersättning eller uppträder på sexklubb. Detta framgår av förarbeten till lagen.

I en del brådskande situationer får socialnämnden besluta om omedelbart omhändertagande av den unge utifrån LVU.

HVB

Hem för vård eller boende, HVB, är ett hem som ges som insats inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. HVB kan ges som insats både till barn och vuxna och kan ha olika målgrupper och inriktningar. Det kan bland annat handla om behandling av missbruk eller självskadebeteende.

Ett HVB kan också fungera som ett hem för unga även om de inte har ett behandlingsbehov.

Ett HVB ger möjlighet att i en nära och daglig samvaro med barn och unga bygga upp det förtroende och den tillit som behövs för att en ung människa ska börja tala om sexuell utsatthet och erfarenheter av destruktivt sex. På HVB kan beteendeförändring iakttas som kan tyda på att den unga inte mår bra.

Om personalen på hemmet har svårt att tala med de unga om sexualitet och sexuella erfarenheter kan ett samarbete med närmaste ungdomsmottagning prövas.

Gode män för ensamkommande barn

Ensamkommande barn kan ha särskild risk för att hamna i sexuellt utsatta situationer. Under asyltiden ska det ensamkommande barnet ha en god man i vårdnadshavarens ställe.

När den gode mannen lärt känna barnet eller den unga finns möjlighet för denne att upptäcka om den unga utsätter sig för sexuella risker, om en tillitsfull relation har växt fram. Mer om den gode mannens uppgift finns i Handboken Ensamkommande barn.

Statens institutionsstyrelse

Vid de institutioner som Statens institutionsstyrelse, SiS, driver kommer personalen i kontakt med barn och unga som har erfarenhet av sex mot ersättning – men få institutioner hanterar detta specifikt.

Ideella föreningar

Ideella föreningar kan vara ett viktigt stöd för barn och unga som är eller har varit utsatta för sexuell exploatering. Sådana insatser kan till exempel vara jourtelefoner, chattverksamhet, rådgivning, stöd- och behandlingsverksamheter som drivs bland annat av kvinno- och tjejjourer och RFSL Ungdom.
Mer info hos Socialstyrelsen: 
Mer info från annan myndighet:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har publicerat en vägledning om lokalt förebyggande arbete mot sexuell utsatthet som heter:

Inte ditt fel! Att förebygga sexuell utsatthet

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 

Sex mot ersättning – webbutbildning om stöd och skydd till barn och unga

Webbutbildningen Sex mot ersättning har som målsättning att ge ökad kunskap och medvetenhet om sexuella risksituationer för barn och unga. Den vänder sig till dig som i ditt yrke kommer i kontakt med barn och unga som kan ha erfarenhet av sex mot ersättning.

Webbutbildningen

​Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga

Utbildningsmaterialet fungerar som studiematerial och fördjupning till webbutbildningen Sex mot ersättning.

Utbildningsmaterialet