Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Våld mot barn

Våld i familjen är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling, i synnerhet om det samtidigt finns andra riskfaktorer. Våld finns ofta i kombination med psykisk ohälsa, missbruk och försummelse. Att stoppa våld mot barn och skydda barn mot våld är ett av de viktigaste målen för folkhälsan.

​Alla insatser för att upptäcka, utreda, skydda, stödja och behandla samtliga berörda i samband med våld i nära relationer är led i arbetet med att förhindra att våldet fortsätter. Det gäller både här och nu och på sikt – inte minst i nästa generation.

Många nationella svenska aktörer, men även WHO, arbetar med att ta fram och sprida kunskap inom området barn och våld och det finns mycket material till stöd för arbetet. I denna text finns länkar till en del av detta material.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedriver utvecklingsarbete inom området barn och våld och har många publikationer som gäller olika typer av våld. 
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har mycket material om barn och våld på sin webbplats 

Stoppa våld mot barn till 2030 

Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) har varje barn rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande inklusive sexuella övergrepp av föräldrar, vårdnadshavare eller annan som har hand om barnet. Sverige är ett av de så kallade vägvisarländerna i ett globalt partnerskap för att stoppa alla former av våld mot barn enligt mål 16.2 i Agenda 2030.

Globala partnerskapet - End violence against children
 
Alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och familjer där det finns påfrest-ningar som riskerar att utvecklas till våld eller där våld förekommer har ett ansvar för att bidra till att uppnå målet att stoppa allt våld mot barn. Världshälsoorganisationen arbetar aktivt med att förebygga att barn far illa och har tagit fram bra vägledningar och kunskapsunderlag för detta.

Läs mer på WHO:s webbplats:

Förutsättningar för ett gott föräldraskap

Att förebygga och motverka våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våld i nära relationer. Det handlar också om ett sammanhållet och tryggt skyddsnät för barn i familjer med våld och i andra utsatta situationer. Det innefattar riktat stöd till blivande och nyblivna föräldrar med sårbarhet av olika slag, föräldrar som är på väg att separera, unga i deras nära relationer och insatser för våldsutövare som rör föräldraskap. Varje insats är betydelsefull för att förebygga, upptäcka, skydda, ge stöd och hjälp.

Förebygga, upptäcka och ge stöd

För att kunna förebygga våld är det viktigt att tidigt upptäcka allvarliga svårigheter i familjen, i relationen mellan föräldrarna och i föräldraskapet redan i mödra- och barnhälsovården. Hjärnan hos späda barn är under stark utveckling. Det innebär att påfrestande upplevelser kan skapa så kallad toxisk stress som kan forma hjärnan och påverka barnets utveckling och hälsa negativt.

Även hos äldre barn kan påfrestande händelser i familjen skapa ett stresspåslag som är starkt kopplat till både psykisk och fysisk ohälsa. Insatser för att stödja föräldrar och vid behov skydda barn kan inte vänta.

Både universellt och riktat tidigt stöd i föräldraskap, tidig upptäckt av tecken på våld, psykisk ohälsa, missbruk eller andra missförhållanden i familjen är av avgörande betydelse för barns hälsa och utveckling.

Riktade insatser vid psykiska problem

Mödra- och barnhälsovårdens stöd i föräldraskap utgör grunden. Vid ökad sårbarhet hos föräldrar, som psykisk skörhet, problem med barnets anknytning, relationsproblem med mera behövs också riktade insatser. 

Psykiska påfrestningar som föräldrarna inte har tillräcklig förmåga att hantera ökar risken för bland annat våld, både mellan de vuxna och mot barnet. Rutinmässiga frågor om våld är viktiga för att tidigt upptäcka utsatthet för våld.

I alla situationer där yrkesverksamma i hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter föräldrar med svårigheter och en påfrestande familjesituation måste barns behov och situation uppmärksammas. Det gäller även behovet av stöd i föräldraskapet, inte minst inom missbruks- och beroendevården eller när föräldrar får vård för psykisk ohälsa.

Fokus på familjeperspektiv

Ett familjeperspektiv behövs när barnhälsovården, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänstens familjerätt eller barn- och ungdomsvården möter barn som visar tecken på att må dåligt. Svårigheter hos barn kan ofta ha orsaker i familjen. Vid en direkt fråga om våld i barn- och ungdomspsykiatrin har yrkesverksamma inom BUP till exempel kunnat upptäcka att det förekommit våld i familjen i närmare hälften av familjerna.

Myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet gäller barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Våld och andra problem kan förekomma samtidigt 

När det finns kännedom om påfrestningar i familjer behövs särskild uppmärksamhet på barnens situation eftersom olika former av våld ofta förekommer samtidigt i barns liv. Det visar till exempel den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn 2016 som man kan hitta på Stiftelsen Allmänna Barnhusets webbplats.

Nationella kartläggningen av våld mot barn 2016

Av de barn som inte hade missbruk i familjen uppgav 26 procent att de varit utsatta för någon form av våld. Om det fanns missbruk i familjen hade 77 procent av barnen varit utsatta för våld. Av dessa barn hade 37 procent utsatts för tre eller fler typer av misshandel. I familjer utan missbruk hade fem procent av barnen utsatts för flera typer av misshandel.

Andelen barn som var utsatta för våld var mycket högre när det även fanns psykisk sjukdom i familjen, bland barn som utsatts för försummelse, vid dålig familjeekonomi och när det fanns konflikter mellan separerade föräldrar.

Att bevittna våld i familjen eller konsekvenser av våld är en form av utsatthet för våld. Forskning visar att omkring 60 procent av barnen i familjer med en vuxen som är utsatt för våld själva är utsatta för direkt våld.

En form av utsatthet kan alltså vara en indikator på flera. Om den som är yrkesverksam inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården får kännedom om en typ av utsatthet eller våld mot barn är det viktigt att fråga om andra former av våld. Den yrkesverksamma behöver också uppmärksamma hur allvarligt våldet är, om våldet är upprepat och barnet utsatt på flera sätt.

Våld löser inget - på Allmänna Barnhusets webbplats

Socialstyrelsen utreder vissa fall av dödligt och allvarligt våld mot barn

Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda vissa fall där barn har dödats eller utsatts för grov eller synnerligen grov misshandel av en närstående eller tidigare närstående person. Syftet med utredningsverksamheten är att ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa. Det handlar till exempel om att identifiera om det är något i samhällets skyddsnät som behöver förbättras för att förhindra att sådant händer.

I en rapport från 2018 konstateras att i de sex fall med barn som dödats hade hälso- och sjukvården försummat att uppmärksamma barnen. Detta trots att föräldrarnas problem hade varit av sådan karaktär att vården hade haft skyldighet att beakta barnens behov av information, råd och stöd. Om dessa skyldigheter går att läsa i 5 kap 7 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap 5 § patientsäkerhetslagen. Lagtexterna finns på länkade till nedan där du kan skrolla nedåt till rätt kapitel och paragraf.

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Våld i ungas nära relationer

Olika former av våld förekommer även i ungas egna relationer. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har nästan var femte ung person i åldern 16–24 år någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.

Allmänna Barnhusets senaste kartläggning av våld mot barn hade 15 procent av dem som utsatts för sexuella övergrepp blivit det av sin partner.

Våld är inget tecken på kärlek – på UMO:s webbplats

Våld i ungas när relationer – förebyggande åtgärder – på SBU:s webbplats

Orosanmälan, stöd, hjälp och skydd

Vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sina verksamheter får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller bland annat för myndigheter vars verksamheter gäller barn och unga.

När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Samma sak gäller om barnet har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående.

När en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga ska socialnämnden genast göra en skyddsbedömning.

Barn med våld i familjen berättar sällan spontant om detta. Om de berättar är det ofta för en jämnårig och inte i första hand för en yrkesverksam person i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Ofta krävs direkta frågor för att barn ska vilja och våga berätta.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2014:4) om våld i nära relationer

Tema Samtal med barn – på Kunskapsguiden

Dags att prata om – på Allmänna Barnhusets webbplats

Lyssna, stötta och slå larm - informationsfolder – på Allmänna Barnhusets webbplats

Stöd vid svåra samtal med barn - filmer på SKL:s webbplats

Kommuner prövar särskilda risk- och skyddsintervjuer

För att kunna göra en strukturerad risk- och skyddsbedömning när det har förekommit våld finns särskilda risk- och skyddsintervjuer för socialtjänstens utredning. Dessa intervjuer prövas i några kommuner under 2019. De kan ge ett fördjupat underlag för att bedöma risken för fortsatt våld. En motsvarande intervju med våldsutövaren är också under utprovning.

Kunskapsöversikter om metoder för stöd och behandling till barn som utsatts för våld i nära relationer visar att det ännu inte finns tillräckligt med vetenskapliga studier för att kunna avgöra vilket stöd och vilken behandling som är mest effektiv i olika situationer. Det behövs mer forskning, prövning och utvärdering av lovande metoder utifrån det forskningsstöd som finns.

Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse – på SBU:s webbplats

Kunskapsöversikt - på Allmänna Barnhusets webbplats

​Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord

190612. Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord har haft regeringens uppdrag att utreda ett utökat straffrättsligt skydd för de barn som bevittnar brott som begås av och mot närstående. Utredningen föreslår bland annat att det ska införas särskilda straffbestämmelser om barnfridsbrott och om uppmaning till självmord.  I kapitel 4  Problembeskrivning sammanfattas forskning kring barn och våld.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?

 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser