Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Våld Teman Våld i nära relationer Vad är våld i nära relationer?

Vad är våld i nära relationer?

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Det är ett hälsoproblem med fysiska och psykiska konsekvenser för den som utsätts. Våld i nära relationer kan även leda till svåra sociala problem.

​FN:s världshälsoorganisation, WHO, har sedan 2002 klassat mäns våld mot kvinnor som en folkhälsofråga och lyft fram våld mot kvinnor som en prioriterad fråga i folkhälsoarbetet.

Utöver det mänskliga lidandet får våld mot kvinnor i nära relationer dessutom samhällsekonomiska konsekvenser. Socialstyrelsen uppskattade 2006 att de samhällsekonomiska kostnaderna uppgick till omkring 3 miljarder kronor per år. I denna summa stod direkta sjukvårdskostnader för nära 38 miljoner kronor.

Våldet beskrivs också som ett jämställdhetsproblem, som hindrar våldsutsatta att ha sina mänskliga rättigheter och friheter.

I Socialstyrelsens vägledning från 2014 Att vilja se, vilja veta och att våga fråga finns rekommendationer om hur man kan arbeta i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att bli bättre på att upptäcka utsatthet för våld.

En länk till vägledningen finns längst ner på denna sida.

Våld kan definieras på olika sätt

Våld är ett mångtydigt begrepp som i forskning och praktik kan definieras på olika sätt. I 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, tydliggörs socialnämndens ansvar för brottsoffer. I bestämmelsen anges i andra stycket att socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Med våld eller andra övergrepp avses i detta sammanhang systematisk misshandel och andra övergrepp, till exempel av det slag som omfattas av brottsbalkens bestämmelser om kvinnofridsbrott.

Omfattningen av våldet

Under 2014 publicerades två svenska undersökningar om mäns och kvinnors utsatthet för våld i nära relationer. De genomfördes av Brottsförebyggande rådet, Brå, och Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK. Enligt Brå uppger knappt sju procent av befolkningen 7 procent av kvinnorna och 6,7 procent av männen att de utsattes för våld i en nära relation under 2012. Det gäller både fysiskt och psykiskt våld.

Kvinnor är särskilt utsatta

Även om utsattheten för våld verkar ganska jämnt fördelad mellan könen så finns ändå betydande skillnader. Studierna från både Brå och NCK visar att kvinnor utsätts för grövre våld än män. Under 2012 var det tio gånger vanligare att de våldsutsatta kvinnorna hade behövt uppsöka läkare, sjuksköterska eller tandläkare för sina skador.

Brottsförebyggande rådets kartläggning visar att drygt var femte person i befolkningen någon gång i livet har varit utsatt för våld i en nära relation. Även här var kvinnorna särskilt utsatta drygt var fjärde kvinna jämfört med var sjätte man.

Förutom att våldet mot kvinnorna är grövre så är det också oftare upprepat. Båda undersökningarna visar att det är betydligt vanligare att kvinnor utsätts för sexuellt våld. Enligt NCK har var femte kvinna och var tjugonde man någon gång i sitt liv utsatts för sexuellt våld. Detta kan man läsa mera om i Socialstyrelsens handbok från 2016 Våld handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.

En länk till handboken finns längst ner på denna sida.

Vem utsätts för våld i nära relationer?

Både kvinnor och män kan utsättas för våld i nära relationer, och våldet kan drabba alla.
Men det finns vissa grupper som är mer utsatta än andra. Det är äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor med missbruks- och beroendeproblem och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Våld i samkönade relationer har uppmärksammats som ett eget problem- och kunskapsområde, liksom våldsutsatta som tillhör nationella minoriteter.

Länk till texten Särskild utsatthet för våld i nära relationer

Särskilda sårbarhetsfaktorer kan finnas

När en person utsätts för våld i en nära relationer kan våldet få olika konsekvenser beroende på vilka resurser och förmågor personen har eller på olika omständigheter i personens liv. Migrationsbakgrund, fysisk och psykisk funktionsförmåga, ålder, sexuell läggning, drogvanor med mera kan spela roll.

Exempel på sårbarhetsfaktorer är:

  • okunnighet om de rättigheter man har
  • socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället
  • konflikt mellan närståendes och andras förväntningar
  • isolering och ensamhet
  • beroende av andra för att klara vardagslivet
  • starkt beroende av våldsutövaren.

Våldets karaktär och konsekvenser

Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott men som ändå kan ingå i ett mönster av utsatthet. Exempel på det är verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller känslomässig utpressning. Eftersom våldet vanligen äger rum inom hemmets väggar blir det sällan uppmärksammat av utomstående.

Olika uttryck för våldet

Världshälsoorganisationen WHO har fastställt en definition av våld utifrån fyra olika våldstyper. Det handlar om fysiskt, sexuellt och psykiskt våld samt försummelse. Genom att ha en bred definition av våld kan man inkludera handlingar som inte nödvändigtvis resulterar i skada eller död, men som innebär en stor påfrestning för individ, familj, samhälle och sjukvårdssystem världen över. Konsekvenserna av våldet kan vara omedelbara eller latenta och kan bestå under lång tid efter övergreppet. Om konsekvenserna definieras enbart i termer av skada och död begränsas möjligheterna att förstå våldets fulla omfattning.

Några exempel på våldets uttryck är:

  • Fysiskt våld som kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar och stryptag.
  • Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering. Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering.
  • Sexuellt våld kan innebära olika former av sexuellt påtvingade handlingar som att tvinga den utsatta att se på pornografi, samlag utan samtycke, könsstympning, sexuella trakasserier och användning av ett sexuellt kränkande språk.
  • Försummelse kan exempelvis vara att den utsatta inte får den hjälp med mat, medicin eller hygien som hon eller han behöver. Den utsatta kan förvägras hjälp till exempel med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.

Flera typer av våld

Våldet består ofta av en kombination av olika handlingar. Utöver de våldstyper som nämns ovan kan förövaren utöva ekonomisk kontroll och vägra den utsatta att ha insyn i den gemensamma ekonomin.

Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker med mera. Våld mot husdjur kan också ingå i mönstret.

Man kan också tala om våld relaterat till funktionshinder. Med det menas handlingar som direkt riktar sig mot själva funktionsnedsättningen hos den som är utsatt för våld och som försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan till exempel flytta undan rollatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten.

Fysiska och psykiska följder

Att utsättas för våld kan ge upphov till en rad fysiska och psykiska besvär och ohälsa, både på kort och lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men det kan också leda till bland annat kronisk smärta, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.

Depression kan vara en reaktion på att ha utsatts för våld. Andra uttryck för psykisk ohälsa till följd av våld är dåligt självförtroende, att den våldsutsatta förändrar sin personlighet och till exempel blir tillbakadragen och isolerar sig. Personen kan också bli utagerande och börja utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv. Den som är utsatt för våld kan också reagera genom att undvika vissa personer eller vissa platser eller motsätta sig fysisk kontakt. Hög konsumtion av alkohol och/eller droger kan också vara tecken på utsatthet för våld.

Att upptäcka utsatthet för våld

En förutsättning för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda den våldsutsatta vård, stöd och hjälp är att utsattheten för våld upptäcks. Inom vissa verksamheter, till exempel psykiatrin och missbruks- och beroendevården är våldsutsatta personer överrepresenterade bland patienterna. Men våldsutsatta finns överallt i samhället och det är därför viktigt att vara uppmärksam på signaler och tecken på utsatthet för våld.

Länk till texten Så kan utsatthet för våld upptäckas

Läs mer:

Socialstyrelsens vägledning Att vilja se, vilja veta och att våga fråga (pdf)

Våld - handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer – på Socialstyrelsens webbplats (pdf)

Webbstöd för kommuner - NCK

Webbstöd för vården - NCK

Socialtjänstlagen (2001:453)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser