Steg 6. Hur kan inventeringsresultatet användas?

Innehåll i verktygets steg 6.

Insamlat datamaterial är underlag för verksamhetsplanering och uppföljning samt för att upprätta överenskommelser om samarbete.

6.1 Hur kan inventeringsresultatet användas?

En del i analysarbetet är att diskutera vilka slutsatser som kan dras, vilka problemområden som behöver prioriteras och vilka förslag till utveckling och förbättring som kan formuleras. Denna diskussion förs med fördel tillsammans med chefer, personal samt representanter från brukar- och anhörigorganisationer.

Inventeringsresultat som underlag för den informerande och uppsökande verksamheten

En låg andel av identifierade personer i målgruppen i förhållande till den vuxna befolkningen (fördelade exempelvis på olika ålderskategorier) är ett viktigt incitament för att det kan finnas personer i målgruppen som saknar adekvata vård- och stödinsatser. En analys av mörkertalet behöver göras. Även en hög andel av personer som saknar insatser men har behov av sådana är ett viktigt incitament för att diskutera ett informerande och uppsökande arbete i syfte att nå fram till målgruppen med adekvata insatser.

Inventeringsresultat som underlag för utveckling och uppbyggnad av insatser som motsvarar målgruppens behov

Personer med psykisk funktionsnedsättning har behov av insatser som anpassas till deras specifika situation och svårigheter, och som också kan leda till en förbättrad livssituation eller hälsa. Det innebär att de behandlings- och stödinsatser som byggs upp bör ingå i ett varierat utbud av insatser och också inkludera de insatser och åtgärder som har visat sig ge goda resultat.

Vilken typ av insatser bör finnas tillgängliga hos huvudmännen för att motsvara målgruppens behov och i vilken omfattning?

Den bild inventeringen ger av målgruppens svårigheter och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden är en grund för en förutsättningslös diskussion kring vilken typ av insatser som skulle kunna motsvara målgruppens svårigheter och behov. Förutom inventeringsresultatet kan Socialstyrelsens nationella riktlinjer användas som underlag för denna diskussion.

Formulera förslag

Mot bakgrund av ovanstående diskussion och en kartläggning av huvudmännens verksamheter och insatser, kan ett antal förslag formuleras kring vilka insatser och verksamheter som ska införas, byggas ut, minska eller upphöra. När sådana förslag formuleras kan man även diskutera behovet av gemensamma verksamheter mellan kommun och lansting alternativt mellan flera kommuner.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd – Socialstyrelsen Insatserna berör exempelvis områden som; Stöd i föräldraskap, Insatser för att förbättra sociala färdigheter, Insatser för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsättning, Boende och insatser i form av anpassat stöd, Samordnade insatser.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Socialstyrelsen

Riktlinjerna innehåller insatser för barn och unga, vuxna samt läkemedelsbehandling för äldre personer.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård – Socialstyrelsen

I riktlinjerna finns särskilt avsnitt som berör missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och somatisk sjukdom

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor – Socialstyrelsen 

Riktlinjerna innehåller metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Inventeringsresultat som underlag för utveckling av samarbetet och överenskommelser om samarbete

Sedan den 1 januari 2010 är regioner och kommuner skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning (Prop. 2008/09:193). Socialstyrelsen har utifrån denna proposition angett ett antal områden som kan ingå i överenskommelsen.

Se Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 1/2010. Överenskommelser om samarbete.

Läs om samarbete och överenskommelse

Vem ska erbjuda vilken insats?

Ansvaret för att genomföra en del av insatserna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser är i viss mån delat mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att på lokal och regional nivå ta ställning till vilken huvudman som ska kunna erbjuda vilken eller vilka av de insatser som rekommenderas. Med utgångspunkt i målgruppens behov på viktiga livsområden kan en diskussion föras om vem som ska utöka eller alternativt införa vissa av de insatser som rekommenderas i riktlinjerna.

Gemensamma mål för regionens och kommunens verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning

En gemensam bild av målgruppens livssituation och behov av insatser är ett av flera underlag för att formulera gemensamma mål. Genom regelbundna inventeringar kan dessa mål även följas upp.

Rutiner för samarbete mellan regionen och kommunen kring enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning

Redovisningen av inventeringsresultat i form av samverkansmönster och förekomsten av individuella och samordnade planer kan vara ett av flera underlag för att utforma och följa upp rutiner för samarbete kring enskilda personer.

Ansvar för boende

För att enskilda individer ska få tillgång till ett fungerande och permanent boende krävs många gånger samordnade vård- och stödinsatser. Som underlag för överenskommelser om samarbete på detta område kan data hämtas från inventeringen som dels gäller vissa delgrupper (som t.ex. är föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård, respektive öppen rättspsykiatrisk vård), dels hur målgruppens boendesituation och behov av insatser på boendeområdet ser ut i sin helhet.

Ansvar för sysselsättning och arbetsrehabilitering

Som underlag för överenskommelser om samarbete på detta område kan data hämtas från inventeringen som gäller målgruppens sysselsättningssituation samt svårigheter och behov av insatser på detta område.

Ansvar för hjälpmedel

Ett underlag för behovet av hjälpmedel kan analyseras utifrån inventeringens resultat av svårigheter och behov på vissa aktivitetsområden. Det kan sedan i sin tur utgöra ett underlag för samverkan på området.

Ansvar för stöd till barn till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Av 2g § HSL, som infördes den 1 januari 2010, framgår att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med bland annat har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning. Uppgiften om antalet barn som bor tillsammans med en person med psykisk funktionsnedsättning kan utgöra ett av flera underlag på detta område.

Ansvar för stöd till anhöriga och närstående

Sedan den 1 juli 2009 ska socialnämnden enligt 5 kap. 10 § SoL erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. På detta område kan inventeringen ge ett underlag som beskriver omfattningen av stöd från anhöriga och närstående på angivna aktivitetsområden.

Se Socialstyrelsens Meddelandeblad (2009). Stöd till anhöriga ställer krav på strategi.

Inventeringsresultatet som underlag för uppföljning

Vid regelbundna inventeringar kan resultatet användas för att följa målgruppens livssituation och behov av insatser över tid och för jämförelser med tidigare resultat.

Några uppföljningsfrågor är till exempel:

  • Har målgruppen (olika delgrupper) ökat eller minskat?
  • Har livssituationen för målgruppen (olika delgrupper) förändrats?
  • Ökar eller minskar svårigheterna för målgruppen (olika delgrupper) att utföra angivna aktiviteter på viktiga livsområden?
  • Hur stor del av målgruppen (olika delgrupper) har tillgodosedda respektive ej tillgodosedda behov?

6.2 En tillräckligt trovärdig bild

Det inventeringsverktyg som presenteras på Socialstyrelsen webbsida syftar till att vara ett stöd för en inventering som kan ge en övergripande men tillräckligt bra bild av målgruppens livssituation och behov av insatser. Det bygger på ett antal ställningstaganden kring metodik och tillvägagångssätt i inventeringsarbetet. De ställningstaganden som gjorts har tagit hänsyn till att inventeringen ska vara möjlig att genomföra med en rimlig tidsåtgång och med rimliga resurser. Det innebär att de som tolkar, analyserar och sammanställer resultaten behöver vara medvetna om de begränsningar och felkällor som verktyget och det praktiska genomförandet medför. Det är viktigt att resultatet av inventeringen uppfattas vara trovärdigt, vilket förutsätter att man också redovisar de felkällor och begränsningar som finns.

Att tänka på

Inventeringen omfattar delar av målgruppen

Avgränsningen av målgruppen baseras på att inventeringen ska kunna genomföras med rimlig tids- och resursåtgång. Det påverkar hur stor del av gruppen som kommer att identifieras. Antalet personer som identifieras påverkas vidare av det urval av verksamheter och uppgiftslämnare som görs och av det eventuella bortfall av uppgiftslämnare som kan noteras.

Inventeringen fångar delar av verkligheten

Den information som samlas in bygger huvudsakligen på personalens kunskap om målgruppen. Att personalen gör skattningarna kan innebära att en del behov blir överskattade medan andra blir underskattade jämfört med enskildas egna uppfattningar. Personalens skattning av svårigheter och behov av insatser kan sägas ge en bild av flera. Tillförlitligheten i personalens skattningar påverkas även av att personal har en varierande kunskap om enskildas svårigheter och behov av insatser.

Inventeringsinstrumentets tillförlitlighet

Inventeringsinstrumentet bygger delvis på frågeställningar som prövats i tidigare inventeringar. I den del som handlar om skattning av enskildas svårigheter och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden bygger dock instrumentet på ICF. Instrumentet undviker att gå in på detaljnivå för angivna aktiviteter, med hänsyn till enskildas integritet. Det innebär att de aktivitetsområden som anges också är relativt breda, det vill säga kan omfatta flera delaktiviteter. Detta medför att tillförlitligheten minskar jämfört med om aktiviteterna skulle ha en högre grad av specificering. Insamlingen av uppgifter om enskildas livssituation och behov av insatser syftar dock till att ge en översiktlig bild.

En inventering där personal med olika yrkesbakgrund skattar enskildas behov på viktiga livs- och hälsoområden ska alltså inte förväxlas med den bedömning av behov som görs i samband med en biståndsbedömning eller annan bedömning av lämplig åtgärd. Vissa begränsningar i inventeringsinstrumentet kan därför tolereras, eftersom inventeringen ska fånga de övergripande tendenserna på gruppnivå och inte nödvändigtvis vara exakt på individnivå.

Bakgrundsmaterial

Att inventera behov – Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning

Rapporten redovisar inventeringsarbetet sedan psykiatrireformen, samt erfarenheterna från ett antal lokala inventeringsprojekt. Rapporten beskriver även arbetet med att ta fram ett nytt inventeringsverktyg.

Erfarenheter från sju lokala inventeringsprojekt

I det här dokumentet redovisas erfarenheterna från sju lokala inventeringsprojekt något mer ingående än i rapporten Att inventera behov – Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.