De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Att en person tillhör en nationell minoritet baseras på självidentifikation och etnisk förankring i gruppen och bygger helt på frivillighet.
Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har funnits i Sverige under lång tid. De har en uttalad samhörighet baserad på språklig, kulturell eller religiös tillhörighet. Gruppen har också en önskan att behålla sin identitet. De nationella minoriteternas kultur är en levande del av det svenska samhället och en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Den samiska minoriteten är också Sveriges urfolk. Uppskattningsvis utgör de nationella minoriteterna tillsammans cirka 10 procent av Sveriges befolkning.
Samtidigt som de nationella minoriteterna erkändes i Sverige erkändes även fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Några av språken har dessutom flera varieteter och samtliga av dessa är också erkända.
Minoriteternas rättigheter och minoritetslagen
De nationella minoriteternas särskilda rättigheter regleras bland annat i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen innehåller bestämmelser om de nationella minoriteternas rätt till information och inflytande, och rätten att i sina kontakter med myndigheter få använda sitt eget språk.
Lagen är uppdelad i allmänna bestämmelser som gäller alla fem minoriteterna i hela Sverige och förstärkta rättigheter som gäller språkanvändare av finska, meänkieli och samiska, företrädelsevis inom dessa språks förvaltningsområden.
Allmänna bestämmelser
I de allmänna bestämmelserna i lagen framgår att samtliga kommuner, regioner och flera statliga myndigheter har en skyldighet att informera minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas (offentlig verksamhet som utövas genom staten, kommunerna eller regionerna) ansvar enligt minoritetslagen.
Det allmänna har även ett särskilt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja möjligheterna för minoriteterna att behålla och utveckla sin kultur. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
I de allmänna bestämmelserna finns även kravet på att förvaltningsmyndigheter håller strukturerade samråd med de nationella minoriteterna i syfte att ge dem inflytande över beslut i frågor som berör dem.
Om det finns personal som behärskar något av de nationella minoritetsspråken är kommuner även skyldiga att erbjuda äldreomsorg där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på minoritetsspråket. Kommunen ska även beakta den äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet.
Film: Samtal om nationella minoriteters rättigheter inom äldreomsorgen
Det här samtalet handlar om nationella minoriteters rättigheter inom äldreomsorgen. Du kan bland annat höra om olika kommuners arbete med att äldre personer ska kunna bevara och utveckla sitt språk och kultur, och om anhörigas perspektiv. Samtalet är 37 minuter.
Medverkande:
- Carina Kemppainen, utvecklingsledare/äldresamordnare och Kaisu Eero, enhetschef Älvstrandens äldreboende i Övertorneå kommun
- Susanne Rolfner Suvanto, Nationellt kompetenscentrum anhöriga
- Gregor Kwiek, samordnare för romsk inkludering i Haninge kommun
- Katarina Popovic, samordnare för nationella minoritetsfrågor på Socialstyrelsen
- Mirelle Gyllenbäck, utredare på Socialstyrelsen och samtalsledare
Samtalet riktar sig framförallt till dig som är ansvarig inom äldreomsorgen, strateger, verksamhetsutvecklare, minoritetssamordnare eller biståndshandläggare. Det spelades in i maj 2023.
Syntolkad film – Samtal om nationella minoriteters rättigheter inom äldreomsorgen
Förstärkta rättigheter i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska
Det finns tre språkliga förvaltningsområden i Sverige: ett för finska, ett för meänkieli och ett för samiska. Förvaltningsområdena utgörs av kommuner och regioner som anslutit sig till något eller flera av dessa språkliga områden.
I förvaltningsområdena har språkanvändare av finska, meänkieli och samiska rätt att använda språken i sina kontakter med myndigheterna och rätt till förskola och äldreomsorg där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på minoritetsspråken. Under 2023 ingick 84 kommuner och 15 regioner i ett eller flera förvaltningsområden: 66 kommuner i det finska, 25 kommuner i det samiska och 9 kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli.
Läs mer
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk hos Riksdagen
Meddelandeblad (juni 2023) – Nationella minoriteter och minoritetsspråk hos Socialstyrelsen (pdf)
Europarådets konventioner skyddar
De nationella minoriteterna skyddas av två konventioner som Europarådet har tagit fram: Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan).
Sedan Sverige godkände konventionerna år 2000 är rättigheter för de nationella minoriteterna ett särskilt politikområde.
Minoritetspolitikens tre delområden
Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.
Diskriminering och utsatthet
Att ge skydd åt de nationella minoriteterna innebär att diskriminering på grund av etnicitet eller tillhörighet till nationell minoritet ska bekämpas och att de nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor som majoritetsbefolkningen.
Inflytande och delaktighet
Att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande innebär att förvaltningsmyndigheterna ska samråda med minoriteterna i frågor som berör dem. Samråden ska ske genom en strukturerad dialog i syfte att uppmärksamma minoriteternas synpunkter i beslutsfattandet.
Förvaltningsmyndigheter ska dessutom särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd, och anpassa formerna efter deras förutsättningar.
Metodstöd om inflytande och delaktighet
Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget har tagit fram ett kunskaps- och metodstöd för att möjliggöra och säkerställa nationella minoriteter rätten till inflytande och delaktighet. Stödet är i första hand tänkt att användas av kommuner, regioner och statliga myndigheter och ge dessa aktörer ökad kunskap samt råd, konkreta verktyg och inspiration i arbetet.
Läs mer:
Exempel på verktyg och metoder för dialog med barn och unga hittar du hos Barnombudsmannen, till exempel metoden Unga direkt
Temat Samtal med barn på Kunskapsguiden
Språk och kulturell identitet
Att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande innebär att de nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, bruka och utveckla sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella minoritetsspråken utgör en del av det svenska kulturarvet och ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige.
Språklagen i praktiken - en vägledning från Språkrådet (pdf)
Animationer om nationella minoriteters högtidsdagar
Minoritet.se har tagit fram korta animationer om de nationella minoriteternas högstidsdagar efter önskemål från minoriteterna själva. Synliggörandet av de nationella minoriteternas högtidsdagar är en viktig del av minoritetspolitiken och bidrar till att uppmärksamma minoriteternas historia i Sverige. Samt att deras kulturer och språk är en del av Sveriges gemensamma kulturarv.
Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande
Vägledning för att hjälpa kommuner, regioner och statliga myndigheter att arbeta med inflytande och samråd för barn och unga från de nationella minoriteterna.
Rapport om coronapandemins konsekvenser på det minoritetspolitiska arbetet (pdf)
I Länsstyrelsen Stockholms och Sametingets rapport kan du bland annat ta del av en undersökning om hur coronapandemin påverkat kommuner, regioner och nationella minoriteters arbete med minoritetslagens tillämpning. Den innehåller även en uppföljning av kommuner och regioners arbete med mål och riktlinjer samt utvecklingen inom några av de minoritetspolitiska delområdena.
Nationella minoriteter 2020 – Vad vet Sveriges befolkning om dem?
Länsstyrelsen Stockholm, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget har undersökt allmänhetens kunskap om och attityd till Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Resultatet visar bland annat att 25 procent av de tillfrågade inte kan nämna något av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, men att stödet för att språken ska leva vidare är starkt.
Grundutbildning i minoritetslagstiftningen
Utbildningen ger information om vad lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär och hur den kan tillämpas i praktiken. Utbildningen beskriver minoriteternas rättigheter och kommuners, regioners och myndigheters ansvar. Utbildningen riktar sig främst till personal inom kommun, region eller statlig myndighet, och personer som på annat sätt är engagerad i och kommer i kontakt med den nationella minoritetspolitiken.
Metodstöd om mål och riktlinjer – minoritet.se
Metodstöd som är tänkt att hjälpa kommuner och regioner i deras arbete med att ta fram och revidera styrdokument för nationella minoriteters rättigheter.