Asylsökande ensamkommande barn – viktiga aktörer och ansvar

Socialtjänsten, Migrationsverket, gode män, hälso- och sjukvården och andra som på olika sätt kommer i kontakt med asylsökande ensamkommande barn har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få ett bra mottagande.

Aktörerna har på olika sätt viktiga funktioner och behöver många gånger samverka för barnets bästa. Socialtjänsten har en särskild skyldighet att samverka när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Mer information om samverkan finns på Kunskapsguidens tema Samverkan kring barn och unga

Här beskrivs kortfattat vilket ansvar olika aktörer har för ensamkommande barn och unga.

Migrationsverket
  • Tar emot och prövar ansökan om asyl.
  • Informerar barnet om möjligheten att själv låta genomföra en medicinsk åldersbedömning eller läkarbedömning av ålder.
  • Ser till att ett offentligt biträde utses.
  • Kan anmäla behov av god man till överförmyndarnämnden.
  • Anvisar en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg.
  • Prövar barnets ansökan om dagersättning och särskilt bidrag.
  • Lämnar uppgift till berörd region för att barnet ska kallas till hälsoundersökning enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m. fl.
  • Efterforskar barnets familjemedlemmar under asyltiden.
  • Arbetar med återvändande för de barn som inte får stanna i Sverige.
  • Omfattas av skyldigheten att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (14 kap. 1 § första stycket 1 SoL). Enligt Migrationsverkets egna rutiner ska en anmälan bland annat göras om det framkommer uppgifter om att ett barn är gift eller om det finns misstanke om människohandel.
  • När ett ensamkommande asylsökande barn fyller 18, eller får sin ålder registrerad till 18, är huvudregeln att det övergripande ansvaret för mottagandet går över från socialtjänsten till Migrationsverket, på samma sätt som för andra vuxna asylsökande.

Olika myndigheters ansvar för ensamkommande barn och ungdomar – Migrationsverket

Offentligt biträde
  • Hjälper till med ansökan om asyl/uppehållstillstånd och är med på möten med Migrationsverket. Ett offentligt biträde är jurist eller advokat.
  • Kan, om en god man inte är förordnad, ansöka om uppehållstillstånd för barnets räkning.
God man
  • Företräder barnet i personliga, rättsliga och ekonomiska frågor i förälders eller vårdnadshavares ställe.
  • Ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran. Detta betyder inte att den gode mannen själv behöver stå för den dagliga omsorgen. God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården.
  • Har rätt och skyldighet att besluta i alla frågor som rör barnet.
  • Stöttar barnet i asylprocessen.
  • Samverkar med hemmet där barnet vistas, samt med socialtjänst, skola, myndigheter och hälso- och sjukvården.
  • Utses av överförmyndarnämnd i den kommun som barnet anvisats till.
  • Den som utses till god man ska vara erfaren och i övrigt lämplig för uppdraget. Lämpligheten kontrolleras till exempel genom granskning av belastningsregistret, för att undvika att personer som gjort sig skyldiga till brott utses till god man.

Min rätt – din roll – Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS

Webbutbildning God man för ensamkommande barn – Sveriges kommuner och regioner, SKR

Socialtjänsten
  • Har ett övergripande ansvar för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Det innebär bland annat att utreda barnets behov och besluta om boende, daglig omsorg och eventuellt särskilt stöd.
  • Erbjuder placering i ett HVB-hem, familjehem eller stödboende.
  • Ansöker om god man för barnet om inte Migrationsverket har gjort det.
  • Har kontakt med Migrationsverket om ett barn har en anhörig i en kommun och frågan uppkommer om barnet då ska anvisas till kommunen.
  • Ansvarar för att underrätta regionen om att en hälsoundersökning enligt lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska erbjudas i samband med att barnet placeras.
  • Följer regelbundet upp att barnets boende, fritidsaktiviteter, skola, hälso- och sjukvårdskontakter och kontakten med god man fungerar bra.
  • Efter att barnet fyllt eller registrerats som 18 år, har socialtjänsten ansvar för bedömningar om hen har behov av vård i form av en placering enligt socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Bedömningen görs utifrån samma förutsättningar som för andra unga personer.
  • Ansvarar fortsatt för barnets försörjning och för barnets boende när barnet får uppehållstillstånd.
  • Ansöker till tingsrätten om särskilt förordnad vårdnadshavare istället för god man, när barnet fått uppehållstillstånd.

Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel

Misstänker du människohandel – ring 020-390 000! Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel har råd och vägledning för dig som är yrkesverksam och dig som arbetar ideellt.

Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel

Boenden

Hem för vård eller boende, HVB

  • Ger daglig omvårdnad, stöd och vid behov behandling, på uppdrag av socialtjänsten.
  • Stöttar och motiverar barnet för att skolarbete och fritidsaktiviteter med mera ska fungera.
  • Stöttar barnet i kontakt med hälso- och sjukvården vid behov.
  • Stöttar barnet i kontakten med socialtjänst och god man.
  • Stöttar barnet i att ha regelbunden kontakt med sina familjemedlemmar.

HVB-hem – Socialstyrelsen

Läkemedel till barn och unga på HVB och i LSS-boenden – Kunskapsguiden

Familjehem, inklusive nätverkshem

  • Ger daglig omvårdnad och stöd, på uppdrag av socialtjänsten.
  • Stöttar och motiverar barnet för att skolarbete och fritidsaktiviteter med mera ska fungera.
  • Stöttar barnet i kontakt med hälso- och sjukvården vid behov.
  • Stöttar barnet i kontakten med socialtjänst och god man.
  • Stöttar barnet i att ha regelbunden kontakt med sina familjemedlemmar.

Familjehem – Socialstyrelsen

Familjehemsvård – Kunskapsguiden

Nätverksplaceringar och nätverkshem – Kunskapsguiden

Stödboende

  • Ett eget boende där den unge tränar för ett självständigt liv, men där personal finns tillgänglig vissa tider på dygnet.

Stödboende – Socialstyrelsen

Jourhem

  • Ger tillfällig omvårdnad och stöd i avvaktan på en långsiktig lösning.
Skolan och elevhälsan
  • Kartlägger kunskapsnivån och förutsättningar hos barnet, och anpassar undervisningen därefter. Asylsökande barn har inte skolplikt men har samma rätt till utbildning som alla andra barn.
  • Ger studiehandledning och undervisning i modersmålet.
  • Ger undervisning i svenska som andra språk.
  • Samverkar med boendet, socialtjänsten, god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare.
  • Elevhälsan har samma ansvar för ensamkommande barn och unga som för övriga elever.
  • Om barnet får ett utvisnings- eller avvisningsbeslut har hen som huvudregel rätt att fortsätta sin skolgång så länge hen är kvar i Sverige.

SAMS – Samverkan socialtjänst skola – Obruten skolgång för placerade barn –  Socialstyrelsen

Ensamkommandes utbildning – Skolverket

Elevhälsan – Kunskapsguiden

Hälso- och sjukvården och tandvården
  • Ensamkommande barn ska erbjudas kostnadsfri hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som andra barn i samhället.
  • Ensamkommande unga som har fyllt eller skrivits upp i ålder till 18 år och fortsatt är asylsökande, ska erbjudas vård – inklusive tandvård – som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.
  • Ensamkommande barn och unga omfattas av två lagstiftningar när det gäller hälsoundersökningar: lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, och lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Vård som inte kan anstå – Socialstyrelsen

Vård och omsorg för asylsökande och andra flyktingar – Socialstyrelsen 

Hälsoundersökningar för asylsökande barn och unga som vårdas utanför hemmet – Socialstyrelsen

Psykologiska behandlingar vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos flyktingar och asylsökande – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU

Ensamkommande barn som försvinner

Länsstyrelsen Stockholm har samlat samtliga länsstyrelsers arbete med 2016-2018 års regeringsuppdrag om ensamkommande barn som försvinner. Bland annat finns här länkar till regionala riktlinjer för förebyggande arbete och när ett barn försvinner.

Ett gemensamt ansvar hos myndigheter, kommuner och regioner

Flera offentliga aktörer är på olika sätt delaktiga i det gemensamma ansvaret för ensamkommande barn och unga. Mer information finns på deras respektive webbplatser:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga Socialstyrelsen, 2020

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter