Akuta reaktioner efter svåra händelser, som varierar från individ till individ kan ofta ses som normala reaktioner på en onormal situation. En akut stressreaktion är vanlig men går oftast över inom en till fyra veckor. Ungefär tio procent av personerna i en traumatiserad population utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Ibland kan det dröja upp till ett halvår eller flera år efter den traumatiska händelsen innan symtom på ptsd uppkommer.
De symtom som karaktäriserar ptsd är återupplevande av den traumatiska händelsen, undvikande av situationer eller sinnesintryck som påminner om traumat, negativa förändringar i tankar och sinnesstämning samt överspändhet eller lättskrämdhet.
Traumamedvetet bemötande
De flesta barn och unga som varit med om svåra händelser kan återhämta sig i en trygg miljö och är inte i behov av psykiatrisk vård. Däremot kan de behöva extra uppmärksamhet, omsorg och stöd i vardagen. Barnet eller den unge behöver emotionellt stöd, möjlighet att komma till ro i en stabil miljö med skola och meningsfulla aktiviteter. Vissa barn och unga kan behöva psykiatrisk behandling.
Traumamedvetet bemötande – Kunskapsguiden
Symtom vid ptsd
- Återupplevelse av traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder, som hos barn kan visa sig i återkommande lekar.
- Undvikande av till exempel platser, aktiviteter och situationer som på något sätt påminner om traumat.
- Överdriven vaksamhet och lättskrämdhet.
- Har lätt att bli irriterad, får till synes omotiverade vredesutbrott och har koncentrationssvårigheter.
- Problem med sömnen som till exempel insomningssvårigheter, täta uppvaknanden, orolig sömn eller mardrömmar. Innehållet i mardrömmarna kan ha en direkt koppling till den traumatiska händelsen, men det behöver inte vara så hos barn.
Vid ptsd medför dessa symtom nedsatt funktionsförmåga vad gäller exempelvis relationer, skola/studier, vardagliga aktiviteter eller arbete.
Behandling
Posttraumatiskt stressyndrom behandlas i första hand med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi.
Korttidsbehandling med PDP (psykodynamisk psykoterapi) eller EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) kan övervägas vid behandling av ptsd hos barn och unga då det finns klinisk erfarenhet att åtgärderna har positiv effekt på symtomen vid ptsd.
Läkemedel
Det finns idag inget vetenskapligt stöd för att SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) har någon positiv effekt på posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga. Därmed bör sådan behandling endast erbjudas inom ramen för forskning och utveckling.
Systematiska översikter om ptsd hos barn och unga
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har i två systematiska översikter sammanställt kunskapsläget gällande ptsd hos barn och unga.
Psykologisk, psykosocial och farmakologisk behandling vid ptsd hos barn och unga – SBU
Möta barn på flykt – en enkel handbok
Möta barn på flykt är ett konkret och praktiskt verktyg för att på bästa sätt kunna tillgodose barns rättigheter. Handboken är framtagen av Unicef och vänder sig alla som i olika sammanhang möter barn på flykt.
En viktig bok om omsorg
En viktig bok om omsorg riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Den baseras på aktuell forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas behov.
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på.
Psykisk hälsa och ohälsa
Här finns en introduktion till området psykisk hälsa och ohälsa, med länkar till de myndigheter och andra aktörer som har ansvar för området. Du hittar också alla de teman på området som finns på Kunskapsguiden.