Barns ekonomiska utsatthet kan ibland sammanfalla med annan utsatthet. Det kan handla om att barnet lever i en familj där en förälder har beroendeproblematik, lider av psykisk ohälsa eller att barnet på annat sätt har en besvärlig situation. I dessa situationer är det viktigt att socialtjänsten samverkar för barnets bästa. Det kan innebära att socialtjänsten behöver uppmärksamma både vad ekonomisk utsatthet enskilt innebär för barnet, men även vad den kan innebära när den överlappar med annan utsatthet.
Socialtjänstens arbete ska utgå från ett helhetsperspektiv och det är viktigt att det finns en intern samverkan inom socialtjänsten som syftar till barnets bästa. När vuxna har kontakt med socialtjänsten behöver man därför uppmärksamma om det finns barn i familjen och hur barnets situation och behov kan påverkas.
Vikten av samverkan
Samverkan mellan olika verksamhetsområden inom socialtjänsten är ofta nödvändig för att kunna erbjuda familjer med komplexa livssituationer lämpligt stöd. Olika samverkansformer som exempelvis trepartssamtal kan underlätta när familjer behöver insatser från flera olika verksamheter inom socialtjänsten samtidigt. Det kan exempelvis gälla behov av stöd från den sociala barn- och ungdomsvården, ekonomiskt bistånd eller vid missbruks- och beroendeproblematik.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, Samverkan, sida 29 – Socialstyrelsen
Förutsättningar för samverkan
När socialtjänstens olika verksamheter finns under olika nämnder gäller sekretess mellan verksamheterna. Exempelvis kan det vara sekretess mellan en enhet för barn och unga och enheten för ekonomiskt bistånd. Om den enskilde samtycker kan information dock lämnas mellan olika verksamheter.
Läs mer om olika sätt att arbeta med samverkan:
Exempel på arbetssätt för att uppmärksamma barn och unga i hushåll med ekonomiskt bistånd.
Fundera och reflektera
- Hur fungerar samverkan utifrån barn och ungas behov mellan olika delar av socialtjänsten i er kommun?
- Vilka rutiner finns för samverkan mellan olika delar av socialtjänsten i er kommun? Hur synliggör rutinerna barn och ungas behov?
- Har ni haft möjlighet att följa upp samverkan? Vad har uppföljningen i så fall visat? Och vad kan ni ta med i ett fortsatt arbete?
Individbaserad systematisk uppföljning,ISU, tema på Kunskapsguiden
Om ett barn inte har det bra
Om en handläggare får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har handläggaren ett personligt ansvar för att en anmälan görs till ansvarig inom socialtjänsten, som kan bedöma om en utredning av barnets situation ska inledas. Handläggaren är också skyldig att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Handläggaren har ansvar för att en ny anmälan görs om det fortsatt finns kvar en oro eller om det uppstår ny oro för barnet.
När informationen vidarebefordras inom socialtjänsten kan det vara viktigt att tänka på att information ibland kan behöva sättas i sitt sammanhang när den överlämnas från en verksamhet exempelvis inom ekonomiskt bistånd till utredande verksamhet inom barn och unga. Det kan ibland behöva tydliggöras hur situationen kan påverka barnet.
I en del situationer kan det handla om att handläggaren misstänker att ett barn utsätts för våld eller andra övergrepp. Det kan också handla om att barnets grundläggande behov inte tillgodoses, det som brukar kallas för försummelse.
I arbetet med ekonomiskt bistånd kan handläggare komma i kontakt med situationer där föräldrar, trots tillräckliga inkomster eller bidrag, inte förmår tillgodose barnets grundläggande behov. Det kan exempelvis handla om att föräldern inte prioriterar att köpa mat eller betala nödvändiga utgifter som kostnader för hyra och el, vilket kan göra att barnet riskerar att hamna i en utsatt situation.
Att anmäla oro för barn – stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare – Socialstyrelsen
Barn i särskilda situationer
Inom ekonomiskt bistånd kan handläggare komma i direkt eller indirekt kontakt med barn som är anhöriga till vuxna som har svårigheter av något slag. Förutsättningar som kan påverka förmågan att hantera vardagslivet kan bland annat vara psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter, beroendeproblematik eller våldsutsatthet. Det kan finnas flera olika bakomliggande orsaker och mer än en förklaring till varför vardagslivet inte fungerar.
Tema – Våld mot barn
Våld i familjen är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling, i synnerhet om det samtidigt finns andra riskfaktorer. Alla insatser för att upptäcka, utreda, skydda, stödja och behandla samtliga berörda i samband med våld i nära relationer är led i arbetet med att förhindra att våldet fortsätter.
Tema – Våld mot barn med funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning löper en högre risk än andra barn att utsättas för våld. Våld mot barn innebär både lidande för barnet när det inträffar och en ökad risk för långvarig psykosocial och medicinsk ohälsa senare i livet.
Tema – Barn som anhöriga
Många barn växer upp med missbruk, psykisk ohälsa, våld, allvarlig sjukdom eller dödsfall i familjen. Det finns hög risk för allvarliga konsekvenser som rör barnens hälsa, skolgång och arbetsliv. Genom stöd till barnen går det att förbättra situationen här och nu, och förebygga riskerna.
Barn i familjer med missbruk eller beroende – temasida inom Barn som anhöriga
Barn kan ha behov av hjälp och stöd när en förälder har missbruksproblem. Stödet kan både ges via föräldrarna och direkt till barnet.
Tema – Uppmärksamma barn och unga med funktionsnedsättning i migrationsprocessen
Barn och unga med funktionsnedsättning som befinner sig i migrationsprocessen riskerar att inte få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Barnen är extra utsatta och har svårare än andra att föra sin egen talan. Att upptäcka barnets eller ungdomens funktionsnedsättning tidigt är viktigt för att kunna ge rätt stöd.
Film om ungas upplevelser att leva nära någon med psykisk ohälsa, missbruk och sjukdom
Se film hos Nationellt kompetenscentrum anhöriga om ungas upplevelser att leva nära någon med psykisk ohälsa, missbruk och sjukdom.
Definition av barn och unga
Med barn och unga menar vi här barn i åldrarna 0–17 år och unga upp till 20 år som studerar på gymnasiet och ingår i föräldrars hushåll. Det kan vara barn och unga som bor stadigvarande i hushåll med ekonomiskt bistånd men det kan även vara barn och unga som har umgänge med en förälder som får ekonomiskt bistånd.