Arbetet som personlig assistent innebär, i likhet med övrigt omsorgsarbete, ett nära arbete med assistansanvändaren. Det som främst särskiljer detta arbete från annat omsorgsarbete är att assistansanvändaren dag för dag kan bestämma vilka arbetsuppgifter som ska ingå i arbetet och var insatsen ska utföras. Därför kan både arbetsuppgifter och den fysiska arbetsplatsen variera och vara svåra att överblicka.
Att arbetet delvis är oförutsägbart och ibland utförs på andra ställen än i assistansanvändarens bostad, kan innebära en särskild risk för både fysisk och psykisk ohälsa.
Arbetet genomförs ofta i närheten av anhöriga och andra närstående. Det kan finnas förväntningar från omgivningen att man ska kunna utföra sitt arbete ”osynligt” och man behöver kunna smälta in och anpassa sig i olika miljöer och sammanhang. Detta kan innebära ytterligare psykisk belastning utöver vad omsorgsarbete normalt kan innebära.
Arbetsgivaren ansvarar för att undersöka arbetsmiljön
Förutsättningarna i arbetet ställer stora krav på arbetsgivaren att regelbundet undersöka arbetsmiljön och uppmärksamma och åtgärda de risker som framkommer i arbetet med varje enskild assistansanvändare. I detta arbete är det viktigt att arbetsgivaren har en återkommande dialog med sin personal. Arbetsgivaren behöver bedöma risker för olycksfall och ohälsa innan arbetstagare utför nya och kanske okända arbetsuppgifter. Det är också viktigt att arbetstagarna känner till de rutiner som finns för hur de ska agera i nya situationer. Anställda ska ha kunskaper om risker i arbetet och hur de kan förebyggas och chefer ska ha tillräcklig kunskap om arbetsmiljöarbete.
Innan arbetet påbörjas med en ny assistansanvändare behöver informera assistansanvändaren, eventuella anhöriga och god man om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och att det kan innebära att man måste ta hänsyn till arbetstagarens arbetsmiljö. Det innebär att man ibland måste hitta lösningar där både assistansanvändarens och den personliga assistentens behov tillgodoses. Detta beror på att arbetsmiljölagen och LSS är jämbördiga och ingen av lagarna har företräde framför den andra.
Om assistansanvändaren driver sin egen assistans så har användaren i egenskap av att vara arbetsgivare även ansvar för arbetsmiljön.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Arbetsmiljöarbetet ska vara systematiskt och fortlöpande.
Ergonomi
Föreskrifterna om Belastningsergonomi AFS 2012:2 beskriver arbetsgivarens och arbetstagarnas ansvar för att förebygga skador till följd av felaktiga eller olämpliga belastningar.
Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetet ska kunna utföras på ett gynnsamt sätt för kroppen. I föreskrifterna ligger tyngdpunkten på arbetsställningar och arbetsrörelser, manuell hantering och repetitivt arbete. Inom den personliga assistansen finns tung manuell hantering med mycket lyftande och bärande. Det är viktigt att använda hjälpmedel och att undvika tunga lyft.
I yrket som personlig assistent påverkas medarbetarna av flera fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. Ergonomi är mer än att stå, sitta och bära på lämpligt sätt. Ergonomi handlar också om hur arbetet planeras och organiseras, det krävs en helhetssyn. Organisering av arbete som arbetsinnehåll, variation, arbetsväxling, arbetstider och löneformer och mycket mera påverkar påfrestningarna på kroppen, både i positiv och negativ riktning.
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är den statliga myndighet som har i uppdrag att se till att arbetsmiljölagen följs av företag och organisationer. En av Arbetsmiljöverkets uppgifter är att ta fram föreskrifter som förtydligar arbetsmiljölagen.