Självbestämmande och rättskapacitet

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att staten ska erkänna att personer med funktionsnedsättning har rättskapacitet på lika villkor som andra i alla hänseenden. Rättskapacitet innebär att en person har förmåga att ha rättigheter och skyldigheter.

Sverige ska enligt konventionen genomföra åtgärder för att erbjuda personer med funktionsnedsättning tillgång till det stöd de kan behöva för att utöva sin rättskapacitet. Bland annat innebär det att säkerställa rättigheter, vilja och önskemål, och skydd från övergrepp. Det innebär också att verksamheter som arbetar med personer med funktionsnedsättning ska:

• ge ett långsiktigt stöd för att öka självförtroende och färdigheter hos personer med funktionsnedsättning
• stödja den enskilde att uttrycka sin vilja
• ge stöd till den enskilde att fatta beslut med utgångspunkt i bästa tolkningen av individens vilja och önskemål
• erbjuda den enskilde möjlighet att i förväg uttrycka sin vilja, så att personens vilja och önskemål kan följas även i perioder då personen inte har förmåga att uttrycka sin vilja
• stödja den enskilde att kunna utföra ekonomiska och finansiella uppgifter.

Personer med funktionsnedsättning ska kunna avstå från stöd, ta risker och begå misstag, men skyddas mot otillbörlig påverkan, till exempel aggression, hot, bedrägeri eller manipulation.

För verksamheter som arbetar med personer med funktionsnedsättning innebär konventionen att man frigör och utvecklar enskildas och gruppers egna resurser. En förutsättning för självständighet är att få tillfälle att vara delaktig i sin planering. Personalen behöver ställa frågor och stämma av att den enskilde förstår och är överens. Individuella svårigheter och möjligheter till att kommunicera kan se väldigt olika ut för personer med funktionsnedsättning. Detta ställer också krav på att personer runt den enskilde har kunskap om vilket kommunikationsstöd som han eller hon behöver.

Personer med svårigheter att kommunicera bör få tillgång till individuellt anpassad alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Det finns inte en lösning som passar alla. Däremot kan en kommunikativ miljö erbjuda ett bemötande och kommunikationsstöd som underlättar för många.

Stöd för konventionens krav finns även i svensk lagstiftning:

• Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och socialtjänstlagen, SoL, ska verksamheter vara grundade på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
• Enligt patientlagen ska hälso- och sjukvården så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar.

Stödja vuxna personers vilja

Många personer med behov av stöd och service från socialtjänsten behöver stöd för att uttrycka sin vilja, kunna fatta underbyggda beslut och få sina rättigheter tillgodosedda. Därför behöver personal som möter personer med nedsatt beslutsförmåga ge dem stöd. Temat Stödja vuxna personers vilja beskriver hur handläggare och utförare kan stödja vuxna personer med funktionsnedsättning att uttrycka sin vilja.

Stödja vuxna personers vilja, tema på Kunskapsguiden

​Alternativ och kompletterande kommunikation

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, stödjer kommunikation mellan människor, och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig.

Alternativ och kompletterande kommunikation, tema på Kunskapsguiden